Bodens kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Boden.
Kommunens område motsvarar socknarna: Överluleå, Edefors och en del av Råneå socken (den del som Gunnarsbyns församling utgjorde från 1962). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock Edefors landskommun bildades först från 1892 som en utbrytning ur Överluleå landskommun.
28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]
1967 införlivades i staden resterande delar av Överluleå landskommun och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.[9]
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Luleå tingsrätts domsaga.[10]
Blasonering: En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn.[11]
Vapnet, vars motiv hade föreslagits av en kapten, fastställdes för garnisonsstaden Boden 1919. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat hos Patent- och registreringsverket 1974.
Av de övriga kommunerna på den nuvarande kommunens område hade endast Råneå landskommun ett vapen.
Fornfyndet i Alträsk utanför Boden har tillsammans med andra i Jokkmokk, Vuollerim och Överkalix legat till grund för den nya uppfattningen om den norrländska forntiden. Boplatsvallarna i Alträsk har daterats vara cirka 7 000 år gamla.
I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern på 1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristna kyrkan upprättad, numera i ruiner.
Första skriftliga benämningen på orten Boden, Bodebyn, är från medeltiden (1539) i en riksskattelängd. Notera att Nordisk familjeboks etymologi är Bodarna, det vill säga fäbodarna eller sjöbodarna efter de bodar som upprättats från strömmingsfisket(?). 1543 hade Bodebyn sju hemman och sedan tidigare fanns samer.
Överluleå kyrka började byggas 1827 och därmed var centrum flyttad invid Bodträsket från Heden.
Sedan slutet av 1800-talet går både Stambanan genom övre Norrland (Stockholm-Haparanda) och Malmbanan (Luleå-Narvik) genom kommunen.
I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Den största risken ansågs vara anfall österifrån, från Ryssland. Fram till 1990-talet präglades arbetsmarknaden i Boden främst av arbete i garnisonen inklusive garnisonssjukhuset som byggdes i närheten av kasernerna. Under 1990-talet flyttade hela sjukhuset till Södra Sunderbyn i Luleå kommun.
| Befolkningsutvecklingen i Bodens kommun 1970–2015[12] |
|
| År |
|
|
Folkmängd |
| 1970 |
|
27 032 |
| 1975 |
|
27 815 |
| 1980 |
|
28 848 |
| 1985 |
|
29 029 |
| 1990 |
|
29 740 |
| 1995 |
|
30 153 |
| 2000 |
|
28 679 |
| 2005 |
|
28 176 |
| 2010 |
|
27 471 |
| 2015 |
|
27 913 |
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).[13]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bodens kommun 27 887 personer. Av dessa var 2 368 personer (8,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]
Distrikt inom Bodens kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt:[15]:
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Bodens kommun och tätortsgraden var 83,9 %:[16]
| Nr |
Tätort |
Folkmängd |
| 1 |
Boden |
&&&&&&&&&&018277.&&&&&018 277 |
| 2 |
Sävast |
&&&&&&&&&&&03148.&&&&&03 148 |
| 3 |
Harads |
&&&&&&&&&&&&0501.&&&&&0501 |
| 4 |
Unbyn |
&&&&&&&&&&&&0468.&&&&&0468 |
| 5 |
Vittjärv |
&&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445 |
| 6 |
Svartlå |
&&&&&&&&&&&&0201.&&&&&0201 |
Centralorten är i fet stil.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.
Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.
I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.[17]
| Namn |
Från |
Till |
Biträdande kommunalråd |
|
S
|
Erik Stenberg |
1983 |
1991 |
|
S
|
Vanja Berglund |
1992 |
1996 |
|
S
|
Christian Lindgren |
1997 |
2002 |
|
M
|
Olle Lindström |
2003 |
2010 |
V
|
Bosse Strömbäck |
|
S
|
Torbjörn Lidberg |
2011 |
2014 |
|
S
|
Inge Andersson |
2015 |
|
NS
|
Kenneth Backgård |
|
MP
|
Catarina Ask |
| År |
Partier |
| -2002 |
S |
| 2003-2006 |
NS |
V |
M |
L |
MP |
C |
| 2007-2009 |
M |
V |
NS |
C |
MP |
L |
| 2009-2010 |
M |
NS |
C |
KD |
L |
| 2010-2011 |
S |
V |
MP |
| 2011-2014 |
S |
V |
| 2015- |
S |
NS |
MP |
L |
KD |
| Presidium 2015–2018 |
| Ordförande |
S
|
Inge Andersson |
| Vice ordförande |
MP
|
Catarina Ask |
| Vice ordförande |
NS
|
Kenneth Backgård |
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Moderaterna, 2 tillhör Sverigedemokraterna medan Miljöpartiet, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Liberalerna har alla 1 ledamot vardera.[18]
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Eivy Blomdahl |
| Förste vice ordförande |
M
|
Göran Ahlman |
| Andre vice ordförande |
S
|
Margit Hannu-Dyrander |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Socialnämnden |
S
|
Béatrice Öman |
NS
|
Anders Sundström |
| Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden |
L
|
Hendrik Andersson |
MP
|
Mats Nordström |
| Miljö- och byggnämnden |
S
|
Lars Nilsson |
MP
|
Gösta Eriksson |
| Fastighetsnämnden |
KD
|
Anders Pettersson |
S
|
Sonia Harr |
| Överförmyndarnämnden |
S
|
Arne Pettersson |
KD
|
Gunnar Halin |
| Utbildningsnämnden |
S
|
Britt-Marie Loggert-Andrén |
KD
|
Maria Selin |
| Valnämnden |
S
|
Michael Engström |
NS
|
Erika Sjöö |
Mandatfördelning i Bodens kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NS |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
5 |
25 |
|
|
|
7 |
5 |
2 |
5 |
|
49 |
86,9 |
|
| 1973 |
5 |
25 |
|
|
|
9 |
3 |
2 |
5 |
|
49 |
89,8 |
|
| 1976 |
4 |
26 |
|
|
|
9 |
4 |
1 |
5 |
|
49 |
91,0 |
|
| 1979 |
4 |
27 |
|
|
|
7 |
4 |
1 |
6 |
|
49 |
91,1 |
|
| 1982 |
4 |
28 |
|
|
|
6 |
2 |
2 |
7 |
|
49 |
91,0 |
|
| 1985 |
5 |
25 |
|
|
|
5 |
5 |
1 |
8 |
|
49 |
89,7 |
|
| 1988 |
4 |
26 |
2 |
|
|
4 |
4 |
2 |
7 |
|
49 |
86,1 |
|
| 1991 |
4 |
25 |
1 |
|
|
5 |
4 |
2 |
8 |
|
49 |
86,3 |
|
| 1994 |
4 |
30 |
2 |
|
|
3 |
2 |
1 |
7 |
|
49 |
88,0 |
|
| 1998 |
6 |
22 |
1 |
|
8 |
2 |
1 |
3 |
6 |
|
49 |
82,87 |
|
| 2002 |
6 |
20 |
2 |
|
9 |
2 |
2 |
2 |
6 |
|
49 |
81,00 |
|
| 2006 |
7 |
16 |
1 |
|
4 |
2 |
1 |
2 |
16 |
|
49 |
81,42 |
|
| 2010 |
5 |
21 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
16 |
|
49 |
84,76 |
|
| 2014 |
4 |
19 |
2 |
6 |
2 |
1 |
1 |
1 |
13 |
|
49 |
85,30 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
| Parti |
Starkaste
valdistrikt |
Stöd i det
valdistriktet |
Stöd i hela
kommunen |
| M |
Trångfors |
36,26% |
26,80% |
| C |
Gunnarsbyn |
12,24% |
2,83% |
| L |
Sveafältet |
5,25% |
2,60% |
| KD |
Fagernäs |
5,59% |
2,59% |
| NS |
Heden |
6,87% |
4,71% |
| SD |
Heden |
17,48% |
11,44% |
| MP |
Sävast |
7,09% |
4,39% |
| S |
Centralskolan |
47,25% |
36,84% |
| V |
Ringvägen |
11,40% |
7,53% |
Bodens kommun har fyra vänorter:[19]
- ^ Kommunens officiella webbplats
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bodens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
- ^ Valmyndigheten: Valresultat, kommunalval 2014. Läst 21 december 2015
- ^ Boden.se: Kommunstyrelsen Läst 21 december 2015
- ^ Kommunens officiella webbplats
Sverige
Finland
Somalia
Thailand
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Norge
Irak
Polen
Afghanistan
Tyskland
Bosnien och Hercegovina
Iran
Danmark
Kina
/
Turkiet
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Bodens kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
