Genom kommunen rinner både Råneälven och Luleälven. Området har ett rikt djurliv, i synnerhet med avseende på antalet noterade fågelarter. Bodens kommun är en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige med kommunen, regionen och Försvarsmakten som största arbetsgivarna.
Befolkningsutvecklingen har varit stabil runt 28 000 invånare sedan början på 2000-talet. Sedan 1970-talet har Socialdemokraterna varit det största partiet och har sedan 2010 ingått i olika koalitioner för att leda kommunen.
28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5] År 1967 införlivades resterande delar av Överluleå landskommun i staden och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.[6]
Kommunen ligger i den sydöstra delen av Norrbottens län och gränsar i norr till Gällivare kommun, i nordost till Överkalix kommun, i sydost till Luleå kommun, i söder till Älvsbyns kommun samt i väst till Jokkmokks kommun och delas i två delar av Lule älv. Centralort är Boden med 16 969 invånare som är kommunens största tätort där 60,2 procent av kommunens invånare bodde 2017. Totalt bodde samma år 84,1 procent av kommunens befolkning i någon av dess sju tätorter.
Området som utgör kommunen har utpräglad bergkullterräng och är rik på sjöar och vidsträckta myrmarker som genomskärs av Luleälvens dalgång. Karelska bergarter utgör berggrunden, Lina- och Edeforsgraniter i norr och Haparandagraniter i söder. Restberg av äldre peneplan varierar i höjd från 200 meter över havet i söder upp till 400 meter över havet i norr och nordväst. På de så kallade kalottbergen framträder gränsen för högsta kustlinjen genom att de har skogbevuxna toppar ovanför och kalspolade bergsluttningar nedanför linjen. Nedanför kan även klapperstensfält och strandvallar påträffas. Från Bodentrakten och österut mot Råneälven finns breda stråk av ändmoräner av kvartärgeologiskt intresse.
En stor andel av kommunens yta utgörs av långsamväxande skog vilket kan härledas till näringsfattig morän i kombination med lång och kall vinter, nordligaste punkten i kommunen ligger endast 15 km från polcirkeln. Stora ytor, även på bergsluttningar, utgörs numera av kalhyggen.
Längs Luleälvens dalgång har terrasser bildats på olika nivåer under landlandhöjningsförloppet. Dessa jordar utgörs av främst av finmo och mjäla. Tidigt blev bebyggelsen starkt knuten till älvstränderna, då fisket utgjorde ett betydelsefullt komplement till jordbruket.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Bodens kommun
Hela riket
Bebyggelse (1,6 %)
Skog (89,1 %)
Öppen myrmark (7,0 %)
Jordbruksmark (1,4 %)
Övrig mark (0,9 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Från nordväst löper Luleälven genom kommunen och ut genom centralorten i sydöst innan den flyter vidare till grannkommunen. Andra vattendrag är Vitån i norr, följt av Norr-lillån som flyter ihop med Råneälven söder om Vitån. Söder om Luleälven rinner Bodträskån som mynnar ut I Luleälven i höjd med Bodträskfors.[8]
Bland större sjöar återfinns Bredträsket och Lakaträsket i nordväst, Grundträsket i norr och Alträsket i söder.[8]
Bland det rika djurlivet i kommunen finns exempelvis 200 noterade fågelarter, däribland rovfåglar som flertalet ugglearter, bland annat lappugglan. Berguv och Pilgrimsfalk hör till arter som försvunnit. På myrar samt Luleälvens låglänta stränder finns sjö- och vadarfåglar.[8]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Bodens kommun. Totalt bodde 23 689 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 84,1 procent.[13] Totalt utgjorde tätorternas landareal 2 464 hektar av kommunens landyta av 400 789 hektar, eller 0,6 procent.[13][14]
Socialdemokraterna hade egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.
Efter valet 2014 tog en regnbågsallians bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, Folkpartiet och Kristdemokraterna över det kommunala styret, då det stod klart att ingen av de traditionella blocken hade tillräckligt med mandat för egen majoritet.[15] Mandatperioden 2018-2022 styrs kommunen av en majoritetskoalition, kallad Framtid Boden, bestående av Socialdemokraterna, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.[16]
Efter valet 2022 fick Socialdemokraterna fick Socialdemokraterna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige och valde att bilda majoritet tillsammans med Sjukvårdspartiet.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti.
Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.
I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.[17]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 7 tillhör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har 2 mandat vardera medan Bodenalternativet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Sjukvårdspartiet alla har 1 ledamot vardera.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2025-03) Motivering: Ej uppdaterat efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Beslut om anläggning av Bodens fästning fattades av Riksdagen år 1900, vilket var ett viktigt beslut då Försvarsmakten genom Bodens garnison än i början av 2020-talet är en av kommunens större arbetsgivare. Under 2020-talet är kommunen en av de mest tjänstepräglade kommunerna i Sverige och förutom Försvarsmakten är de största arbetsgivarna kommun och region.[8] År 2020 var Inre Kraft i Norr AB den största privata arbetsgivaren med 425 anställda.[22]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).[24]
I början av 1900-talet började fort och garnison, eller den så kallade Bodens fästning, att etableras för att försvara den viktiga ställning som staden besatt. Rödbergsfortet är en del av den svenska militärhistorien och är väl bevarat all inredning och utrustning kvar. Fortet gestaltar vardagslivet i området samt hur det var tänkt att fungera i strid.[26]
Sverige
Finland
Thailand
Somalia
Eritrea
Syrien
Afghanistan
Norge
Irak
Ryssland
Wikimedia Commons har media som rör Bodens kommun.
