28 februari 1896 inrättades Bodens municipalsamhälle i Överluleå landskommun. 1919 bildades Bodens stad som en utbrytning av samhället ur kommunen och municipalsamhället upplöstes.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[8]
1967 införlivades i staden resterande delar av Överluleå landskommun och området som motsvarade Gunnarsbyns församling ur Råneå landskommun. Bodens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bodens stad och Edefors landskommun.[9]
I området Heden har även fynd från kommunikation (handel med mera) under yngre järnåldern på 1000-talet med södra Sverige återfunnits. I Hedens omnejd var även den första kristnakyrkan upprättad, numera i ruiner.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 740, eller 9,83 % av befolkningen (hela befolkningen: 27 887 den 31 december 2014).[13]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bodens kommun 27 887 personer. Av dessa var 2 368 personer (8,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Bodens kommun. Totalt bodde 23 689 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 84,1 %.[16] Totalt utgjorde tätorternas landareal 2 464 hektar av kommunens landyta av 400 789 hektar, eller 0,6 %.[16][17]
Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunen i alla kommunval förutom valet 2006, då Moderaterna fick 46 fler röster och blev kommunens största parti. Socialdemokraterna hade även egen majoritet i kommunfullmäktige i samtliga kommunval från 1970 till och med 1994. I valet 1998 tappade partiet sin egen majoritet.
Det näst största partiet i kommunfullmäktige var i valen 1970 till och med 1979 Centerpartiet. I valet 1982 tog Moderaterna över rollen som kommunens näst största parti, vilken de behöll fram till valet 1998, då Norrbottens sjukvårdsparti blev kommunens näst största. Sjukvårdspartiet var även det näst största partiet i valet 2002 men halverade sitt antal mandat i valet 2006, då Socialdemokraterna blev det näst största partiet. Sedan valet 2010 har Moderaterna återigen varit det näst största partiet.
I kommunvalet 2014 fick Moderaterna 26,80 % av rösterna, den högsta röstandelen inom samtliga kommuner i Norrbottens län. Närmast efter kom Gällivare kommun, där Moderaterna fick 16,80 % av rösterna i kommunvalet. Socialdemokraternas 36,84 % av rösterna var den tredje lägsta röstandelen av kommunerna i Norrbottens län.[18]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Socialdemokraterna, 3 tillhör Moderaterna, 2 tillhör Sverigedemokraterna medan Miljöpartiet, Sjukvårdspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Liberalerna har alla 1 ledamot vardera.[19]
Sverige
Finland
Somalia
Thailand
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Norge
Irak
Polen
Afghanistan
Tyskland
Bosnien och Hercegovina
Iran
Danmark
Kina
/
Turkiet
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Bodens kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
