Nässjö kommun

Version från den 21 maj 2017 kl. 09.08 av Larske (Diskussion | Bidrag) (→‎Tätorter: tabellputs)
Nässjö kommun
Kommun
Vapen för Nässjö kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Läge 57°39′0″N 14°41′0″Ö / 57.65000°N 14.68333°Ö / 57.65000; 14.68333
Centralort Nässjö
Areal 988,5 km² (2015-01-01)[1]
117:e största (av 290)
 - land 930,22 km²
 - vatten 58,28 km²
Folkmängd 31 648 (2023-12-31)[2]
86:e största (av 290)
Befolkningstäthet 34,02 invånare/km²[2][1]
127:e högsta (av 290)
Geonames 2690167
Kommunkod 0682
Tätortsgrad (%) 84 (2015)[3]
Antal anställda 3 125 (2014-11)[4]
Webbplats: www.nassjo.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Nässjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Nässjö.

Kommunen ligger på det som brukar benämnas småländska höglandet. Den högsta punkten är Tomtabacken, tillika högsta punkten i hela Götaland, som sträcker sig 377 meter över havet.

Nässjö kommun är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar till Aneby kommun i norr, Eksjö kommun och Vetlanda kommun i öster, Sävsjö kommun i söder, Vaggeryds kommun i sydväst samt Jönköpings kommun i väster, alla i Jönköpings län. Emån rinner upp från Storesjön norr om Bodafors varifrån den först rinner söderut innan den tar av åt öster.

Kommunen ligger i Tveta, Vedbo och Njudung, tre av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Almesåkra, Barkeryd, Bringetofta, Flisby, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö, Norra Solberga och Nässjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Nässjö municipalsamhälle inrättades 12 augusti 1881 och uppgick i Nässjö köping som bildades 1890 genom en utbrytning ur Nässjö landskommun. Köpingskommunen ombildades 1914 till Nässjö stad. 1948 införlivades Nässjö landskommun i staden. Bodafors köping bildades 1930 genom en utbrytning ur Norra Sandsjö landskommun. Forserums municipalsamhälle inrättades 24 oktober 1890 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Forserum (av de tidigare kommunerna Barkeryd och Forserum), Malmbäck (av Almesåkra och Malmbäck), Norra Sandsjö (av Bringetofta och Norra Sandsjö) samt Solberga (av Flisby och Norra Solberga). Nässjö stad och Bodafors köping förblev oförändrade.

Nässjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nässjö stad, Bodafors köping samt landskommunerna Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö och Solberga.[5] Den 1 januari 1974 överfördes ett område på cirka 46 kvadratkilometer, innehållande 199 invånare, från Nässjö kommun till Sävsjö kommun. [6] Den 1 januari 1975 överflyttades till kommunen ett område med 406 invånare från Vetlanda kommun och Björkö församling.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Eksjö tingsrätts domsaga.[8]

Kommunvapnet

Blasonering: En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall.

Vapnet utarbetades av dåvarande riksheraldikern och fastställdes för Nässjö stad år 1918. Kugghjulet symboliserar industri och järnväg. Sex banor strålade då samman, vilket kan antydas av hjulets sex ekrar. Antalet nämns dock inte i blasoneringen. Kottarna ska syfta på den skogrika omgivningen. Efter kommunbildningen 1971 registrerades det gamla stadsvapnet oförändrat, medan Bodafors vapen från 1948 upphörde.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Nässjö kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
33 536
1975
  
32 591
1980
  
31 694
1985
  
30 786
1990
  
30 767
1995
  
30 562
2000
  
29 495
2005
  
29 314
2010
  
29 339
2015
  
30 451
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Nässjö kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter

Det finns 11 tätorter i Nässjö kommun. I tabellen presenteras orterna i storleksordning per den 31 december 2015. >

Tätort Befolkning
1 Nässjö 17 719
2 Forserum 2 080
3 Bodafors 1 957
4 Malmbäck 1 087
5 Anneberg 834
6 Solberga 370
7 Grimstorp 341
8 Fredriksdal 305
9 Äng 278
10 Stensjön 244
11 Ormaryd 216

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av riksväg 31/riksväg 40. Kommunens sydöstra del genomkorsas av länsväg 128 i nord-sydlig riktning.

Nässjö är en järnvägsknut. I nord-sydlig riktning löper Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Östgötapendelns regiontåg. Åt nordväst sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av Västtågens och Östgötapendelns regiontåg. Västtågen stannar i Eksjö och Forserum. Åt sydväst sträcker sig Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som trafikeras av Krösatågens regiontåg med stopp i Nässjö, Fredriksdal och Malmbäck. Åt öster sträcker sig Bockabanan mot Eksjö som trafikeras av Krösatågen med stopp vid Nässjö, Brinellgymnasiet och Ormaryd. Åt sydöst sträcker sig Järnvägslinjen Nässjö–Vetlanda–Åseda som även den trafikeras av Krösatågen med stopp i Nässjö och Stensjön.

Politik

Mandatfördelning i Nässjö kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSAFESDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012514926
251496
5791,0
51
197312516636
2516636
5792,4
4710
197612516726
251676
5792,6
489
197912614628
261468
5791,7
4215
198227124410
27124410
5792,1
4611
19852711649
2711649
5791,2
4413
198827210648
2710648
5787,8
4215
199118974811
18974811
5787,8
4413
1994122874510
22874510
5787,7
3522
1998219106398
19106398
5782,43
3720
2002220105398
20105398
5781,06
3918
20061181153910
181153910
5781,31
3720
201022023444711
203444711
5782,46
3324
201411744114178
174411478
5784,65
3324
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.



Se även

Källor

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Folkmängd 31 dec 1973”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%20Del%201-2%20Kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)%201967-1990/Befolkning-Folkmangd-1973-1-Kommuner-och-forsamlingar.pdf. Läst 18 juli 2016. 
  7. ^ SCB: Folkmängd kommuner och församlingar, 1974 s. 80 anm. 06 Jönköpings län
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar