Nya Slussen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Plangränserna för "Nya Slussen" med nuvarande Slussenområdet enligt Stockholms stadsbyggnadskontor.

Nya Slussen avser projektet att riva och nybygga trafikplatsen och båtslussen i Slussenområdet mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. För den arkitektoniska utformningen står arkitektfirmorna Foster+Partners med Berg Arkitektkontor. I Stockholms stads handlingar används ibland termen Projekt Slussen medan Nya Slussen kallades ett vinnande tävlingsförslag från 2004 som var framtaget av Nyréns Arkitektkontor.

Byggstarten för den nya slussenanläggningen skedde 2016 efter att ha uppskjutits flera gånger. Enligt genomförandebeslutet från 2015 är projektets budget 12,1 miljarder kronor i löpande prisnivå. I summan, som betalas av Stockholms stad, ingår trafiklösningen, bussterminalen, avtappningskanalerna och själva båtslussen men inte byggnaderna öster om Katarinahissen.

Genom försäljning av byggrätter räknar staden med intäkter som bidrar till projektets finansiering.[1] För att kunna genomföra detta stora byggprojekt kommer Stockholms stad att upphandla omkring 25 delentreprenader. I och med den nya anläggningen kommer trafiksäkerheten och framkomligheten för gående och cyklister förbättras avsevärt och regleringen av vattennivåerna i Mälaren att få en tillfredsställande lösning. Projektet är en del av Trafiksatsning Stockholm.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Slussen, Stockholm
Betongen måste förstärkas med stålkonstruktioner, april 2009.

Nuvarande Slussen-anläggningen med en korsning av tåg-, fordons- och fartygstrafik mellan Södermalm och Gamla stan invigdes den 15 oktober 1935 av kung Gustaf V. Klöverbladslösningen, uttänkt av arkitekten Tage William-Olsson och ingenjör Gösta Lundborg, var på sin tid en av Europas första klöverbladskorsningar för innerstadstrafik.

Slussen har efter 70 års användande fått omfattande skador som lappas och lagas varje år. Enbart 2003 togs 5 ton betong bort för att inte skada människor och fordon. I september 2005 stängdes delar av Slussen av för tung trafik på grund av rasrisk. Några av de gamla betongtrapporna har rivits. Sedan mitten av 1990-talet har konstruktionen ständigt fått stöttas och förstärkas med provisoriska stålbalkar.

Stora delar av Slussens sydöstra del sjunker långsamt på grund av bristfällig pålning som utfördes 1934. Det var den för Sverige nya frankipålningen som sedermera skulle visa sig vara undermålig och förorsakade tidigt sättningar i anläggningens sydöstra del. Allt tyder på att man inte kom så långt ner som man ville med stålrören. När de drogs upp kollapsade pålens betongpelare på grund av instabila jordlager.[2]

Planområdet[redigera | redigera wikitext]

Se även: Slussenområdet

Nydaningen av Slussen med omgivning berör ett mycket stort planområde vilket omfattar cirka 130 000 kvadratmeter. I stora drag avgränsas området i norr av Munkbron, Munkbroleden och Räntmästarhuset fram till Södra Bankohuset. I öster ingår vattenområdet från Gamla stan till Stadsgårdsleden ända fram till Birkaterminalen. Mot söder avgränsas planområdet av KF-huset och Glashuset, Slussens tunnelbaneentré vid Ryssgården samt Stockholms stadsmuseum. I väster löper planområdesgränsen utmed kvarteret Överkikaren mot Södermalmstorg. Dessutom omfattas delar av området längs Söder Mälarstrand mellan Söderströmsbron (tunnelbanebron) och Centralbron (tåg- och bilbron) samt Mälarens vattenområde öster om Söderströmsbron.[3] Planområdet är således betydligt större än det som av Riksantikvarieämbetet inkluderats i riksintresset Slussen.

Planering och debatt[redigera | redigera wikitext]

Tävlingar[redigera | redigera wikitext]

"Nya Slussen" av Foster+Partners och Berg Arkitektkontor, 2009.

Planprocessen för en ny slussenanläggning inleddes med en idétävling i början av 1990-talet, som dock inte förde projektet vidare. Kring millennieskiftet 2000 togs frågan upp på nytt av Stockholms förvaltningar och år 2004 utlystes en arkitekttävling där även en vinnare utsågs. Det vinnande förslaget, kallat Strömmar (senare känt under namnet Nya Slussen), var framtaget av Nyréns Arkitektkontor, Tyréns och ELU konsult.[4]

Hösten 2004 fick tjänstemännen i Stockholms stad uppdraget att arbeta fram ett referensalternativ, som utformades av White arkitekter och kallades Nybyggt bevarande. Alternativet hade nuvarande klöverbladsmodellen som förebild. Förslagen ställdes mot varandra och tjänstemännen i fem tunga förvaltningar; trafikkontoret, markkontoret, stadsbyggnadskontoret samt stadsdelskontoren i Katarina-Sofia respektive Maria-Gamla stan, föreslog i oktober 2005 politikerna att välja nybyggnadsalternativet enligt Nyréns förslag. Därmed beslutades även att trafikkorsningens klöverbladprincip från 1935 inte skulle tillämpas i en framtida slussenanläggning.[5]

Efter programsamrådet hösten 2007 beslöts att den framtida utformningen skulle studeras vidare av totalt fem nationella och internationella, inbjudna arkitektföretag i en ny tävling. Nyréns deltog även denna gång, liksom arkitektfirmorna Foster+Partners med Berg Arkitektkontor, Wingårdh Arkitektkontor, BIG (Bjarke Ingels Group), Atelier Jean Nouvel och Habiter Autrement.[6] Tävlingsbidragen presenterades i oktober 2008 och fanns därefter under fyra månader utställda på Stockholms stadsmuseum. I maj 2009 beslutade stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt trafik- och renhållningsnämnden att förslaget från Foster+Partners och Berg Arkitektkontor skulle utgöra grunden för det fortsatta arbetet.[4][7]

Detaljplan[redigera | redigera wikitext]

Information till allmänheten i Saltsjöbanans station, december 2014.

Ett plansamråd skall bland annat ge sakägare, förvaltningar, intresseorganisationer och allmänheten möjlighet att yttra sig om ett större detaljplaneförslag. Gällande ”Nya Slussen” genomfördes plansamrådet under januari-mars 2010 och gav ett brett gensvar från Stockholmarna. Nästan 10 000 personer besökte utställningen på Peter Myndes backe. Stadsbyggnadskontoret tog emot omkring 1 200 yttranden varav över 1 100 kom från privatpersoner. Kritiken framfördes huvudsakligen mot den planerade bebyggelsen som skulle skymma den fria sikten över bland annat Stockholms inlopp. Även platsens kulturhistoriska värden skulle beaktas och värnas.[4]

Plansamrådets synpunkter formulerades i ett nytt uppdrag till Foster+Partners och Berg Arkitektkontor att utveckla och bearbeta sitt förslag.[4] Den 21 juni 2010 utfärdade Stockholms kommunfullmäktige ett så kallat genomförandebeslut för Nya Slussen. Beslutet innebar att Nya Slussen skulle byggas men det slutgiltiga utförandet måste studeras vidare och finansieringen var inte heller klarlagd.[8] Den 12 december 2011 godkände den borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus detaljplanen för Nya Slussen som vann laga kraft den 27 september 2013.[9]

Bussterminal[redigera | redigera wikitext]

I den nu gällande detaljplanen ingår inte den nya bussterminalen. För det arbetet tas en separat detaljplan fram som omfattar nybyggnad av bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna i nya bergrum i Katarinaberget med tillhörande entréutrymmen, koppling till tunnelbanan, anpassning av Stadsgårdsleden för in- och utpassage för bussar samt till terminalen tillhörande tekniska utrymmen. Planen ställdes ut hösten 2016.[10]

Debatt och motförslag[redigera | redigera wikitext]

En omdaning av Slussen har diskuterats i flera decennier och är förmodligen ett av de mest omdebatterade byggnadsprojekt sedan Norrmalmsregleringen på 1960-talet. Projektet Nya Slussen har även frambringat ett antal alternativa idéer om platsens framtida utformning. Här följer en kort sammanfattning, för vidare information se Debatten om Nya Slussen.

Ny syn på Slussen[redigera | redigera wikitext]

"Rädda Slussen".
"Slussen plan B".

I januari 2009 presenterade arkitekt Torsten Westman tillsammans med några arkitekter och stadsplanerare ett alternativt förslag för Slussens framtida utformning. Den bärande idén var att dra tunnelbanan under Söderström, ta bort tunnelbanestationerna Slussen och Gamla Stan och ersätta med en gemensam station mellan dessa två stationer. De menade ”…att stadens styresmän- och kvinnor skall besinna sig och inte missa chansen att ge den nya Slussen en utformning som i likhet med den uttjänta klöverbladslösningen skall ge heder åt beslutsfattarna för en lång framtid.”[11]

Rädda Slussen[redigera | redigera wikitext]

Uppropet "Rädda Slussen" startades av Konstakademiens ledamöter den 23 mars 2010 och hade 2014 samlat drygt 7 900 namnunderskrifter. Konstakademiens ledamöter är "bestörta och förtvivlade över att man bestämt sig för att ödelägga det vidunderliga stadslandskapet vid Slussen" och menade bland annat "skam och förbannelse över de nidingar som gör detta."[12]

Slussen plan B[redigera | redigera wikitext]

Arbetsgruppen "Slussen plan B" bildades i december 2012 och ger ett alternativt förslag till ombyggnad och modernisering av Slussenområdet.[13] "Slussen plan B" är en ideell arbetsgrupp bestående av arkitekter, konstruktörer, trafikplanerare, vattenexperter och ekonomer.[14] Förslaget innebär en mindre ombyggnad som utgår ifrån de äldre stadsplanerna med bevarad treklöverlösning. "Slussen plan B" påstås genomförbar på fyra år istället för Nya Slussens åtta år och dessutom kosta mindre än hälften: tre miljarder 840 miljoner kronor jämfört med Nya Slussens nio miljarder 115 miljoner kronor. Den 9 december 2014 tilldelades ”Slussen plan B” ett årligt arkitektpris som arrangeras av Stockholms Arkitektförening, en lokalförening av Sveriges Arkitekter.[15]

Expertgranskning[redigera | redigera wikitext]

Efter kommunalvalet i september 2014 beslöt den nya rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus att låta en oberoende expertgrupp granska hela projektet ”Nya Slussen” och komma med ett resultat senast den 31 januari 2015. Under tiden stoppades alla förberedande arbeten för Nya Slussen. Expertgruppen utsågs av stadsdirektören Lars Rådh och bestod av ordföranden Mats Olsson (arkitekt) samt Reigun Thune-Hedström (tidigare stadsbyggnadschef i Upplands Väsby), Christel Wiman (jurist) och Sven Lorentzi (fristående konsult). Till sin hjälp hade gruppen tillgång till expertis inom relevanta områden och berörda förvaltningar. Några av de elva granskningspunkter (enligt Stockholms stads informationssida av den 2 december 2014):[16]

En av utblickarna som blir kvar, här från Peter Myndes backe mot Stockholms inlopp.
  • Den nya Slussens och bussterminalens funktionalitet för gång, cykel och kollektivtrafik, inklusive effekten för biltrafiken.
  • Det offentliga rummens utformning med avseende på utblickar och siktlinjer, trygghet och säkerhet för gående och cyklister.
  • Projektets totalekonomi avseende risker, samt eventuella besparingsmöjligheter och nuvarande avtal angående samfinansieringar.
  • Granska vad som kan göras inom nu gällande detaljplan med fokus på förbättringar för cykel- och gångtrafik samt nuvarande, befintlig anläggnings planenlighet.
  • Befintliga Slussen-anläggningens tekniska status; möjligheten att renovera nuvarande anläggning.

Den 2 februari 2015 framlade expertgruppen sin rapport. I en slutsats menade gruppen bland annat: ”Efter att vi genomfört vår granskning finner vi att besluten om projekt Slussen i huvudsak vilar på rättsvisande bedömningar och att beslutsunderlag och beslut tagits på relevanta grunder”. Vidare konstaterade gruppen att en renovering/rekonstruktion av den befintliga anläggningen (exempelvis enligt ”Slussen Plan B”) är ”svårgenomförbart” och att ”minst 85 % av anläggningen måste rivas och återuppbyggas för att uppnå tillfredsställande livslängd (minst 100 år)”.[17]

Man kom även fram till att trafiksäkerheten i Nya Slussen blir bättre för gående och cyklister och mycket bättre rörelsehindrade, men ”det finns behov av förbättringar”, som dock ryms inom nu gällande detaljplan. Framkomligheten för fordonstrafiken blir varken bättre eller sämre. Enligt gruppens ordförande Mats Olsson ”var det rätt att gå vidare med en ny lösning” och att ”Slussen var felkonstruerad och sliten redan 1998”. Beträffande utblickar och siktlinjer menade gruppen att de generellt inte blir försämrade, en del befintliga vyer försvinner medan nya tillkommer. Bygget blir dyrare och kommer att kosta 10 miljarder kronor istället för 8 miljarder kronor som tidigare budget sagt. En ny detaljplan ansågs inte behöva tas fram.[18]

Projektering och uppförande[redigera | redigera wikitext]

Projekt Slussen är ett samarbetsprojekt inom Stockholms stad mellan exploateringskontoret, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret. Planförslaget togs fram av Foster+Partners och Berg Arkitektkontor på uppdrag av Stockholms stad. Foster och Berg hade i sin tur experthjälp av bland andra Tyréns, Sweco och Arup.[19]

Bygghandlingar och förfrågningsunderlag för planerade arbeten i delområdena Land och Vatten upprättas av följande konsultföretag, totalt omkring 200 personer[20]:

  • ELU: generalkonsult samt ansvar för konstbyggnad, grundläggning och geoteknik[21]
  • Helenius: Installationssamordnare samt ansvar för rör, ventilation och sprinkler[22]
  • Rejlers: el- tele- och trafikledningssystem[23]
  • Structor: geohydrologi, mark- och vägkonstruktion, trafikprojektering, VA, akustik, brand- och säkerhet, teknisk riskanalys samt kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA)[24]
  • Tikab: mekaniska konstruktioner inkl. slussluckor och avbördningsluckor. Även VDC-ansvar och stöd inom 3D-modellering och visualisering[25]
  • Tyréns: Projektledare miljötillstånd samt ansvar för ledningsutredningar och ledningsprojektering[26]
  • White: arkitektur och landskapsarkitektur

Delområde Berg projekteras separat av WSP.

Planerad utformning[redigera | redigera wikitext]

Båttrafik[redigera | redigera wikitext]

Ericsonslussens kanal får inte rivas.
P-hus Slussen blir den framtida huvudentrén till bussterminalen.
Ny gång- och cykelbro parallellt med Söderströmsbron (vy mot syd).
Katarinahissen blir kvar och renoveras.

Nya Slussen får en modern sluss för båtar. Slussen, som än så länge är namnlös, blir efter Drottning Kristinas sluss, Christopher Polhems sluss, Nils Ericsons sluss och Karl Johansslussen den femte på denna plats. Nya slussrännan kommer att anordnas något söder om nuvarande anläggning och får samma längd som nuvarande. Kapaciteten och segelfria höjden blir densamma som idag. De nya kanalerna i Slussen kommer att anpassas till att minska översvämningsriskerna runt Mälaren och skydda Stockholms dricksvatten som hämtas från Mälaren. Möjligheten att tappa vatten från Mälaren skall öka från dagens totalt ca 800 kbm/s till ca 2 000 kbm/s. För det anläggs två breda och öppna kanaler norr respektive söder om slussrännan. Gamla Ericsonslussens ursprungliga konstruktion (idag avtappningsränna för Mälaren) är q-märkt i detaljplanen och får inte rivas.[27]

Fordonstrafik[redigera | redigera wikitext]

Trafikplatsen Slussen projekteras för 30 000 fordon/dygn. Stadsgårdsleden-Söder Mälarstrand blir en huvudgata i tunnel mellan Birkaterminalen i öster och Söderströmsbron i väster. I tunneln byggs en ny signalreglerad trevägskorsning som förbinder Stadsgårdsleden-Söder Mälarstrand med Skeppsbron och Munkbron genom en öppning i huvudbron. På torgnivån för Södermalmstorg möts Hornsgatan och Katarinavägen i en signalreglerad trevägskorsning. En ny huvudbro med åtta körfält kommer att leda trafiken mot norr till Skeppsbron och Munkbron. Den nya huvudbron kommer att vara 45 meter bred mot dagens båda broar som är tillsammans drygt 80 meter breda. Hela konstruktionen med broar för gång- och cykeltrafik i kajplan blir dock ungefär lika bred som idag. Huvudbron kommer inte att öppnas vid slussning, däremot de låga gång- och cykelbroarna.[28]

Gång- och cykeltrafik[redigera | redigera wikitext]

Den nya huvudbron som förbinder Gamla stan och Södermalm kommer att utformas med breda gångbanor längs båda sidor. Kajstråken från Stadsgården mot Skeppsbron och Munkbrokajen kompletteras på Mälarsidan med nya lågbroar i höjd med kajerna. Dessa utförs öppningsbara vid slussning. En ny gång- och cykelbro planeras bredvid (öster om) Söderströmsbron (tunnelbanebron). Bron kommer att leda gång- och cykeltrafiken från Södermalmstorg och från nuvarande Sjöbergsplan mot norr och Gamla stan och kopplas där till Munkbron strax söder om Gamla stans tunnelbanestation. Den lilla parken vid Sjöbergsplan försvinner.[29] För att lätt kunna ta sig mellan de olika nivåerna kommer hissar, rulltrappor och ramper att anordnas. Flacka lutningar och plana partier skall underlätta för rullstolsburna personer.[28]

Bussterminal[redigera | redigera wikitext]

Bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarna kommer att flyttas in i Katarinaberget under nuvarande P-hus Slussen och med ingång från Katarinavägen. Bensinstationen kommer då att läggas ner men parkeringsgarage och biluthyrning kan ligga kvar. Bussarnas in- och utfart kommer att ske från Stadsgårdsleden genom en ny tunnel ungefär i höjd med Birkaterminalen.[30] Den nya terminalen kommer enligt plan att ha 6 ankomstplatser, 17 avgångsplatser samt 17 s.k. reglerplatser där bussarna ställs upp i väntan på nästa tur. Detaljplanen har ställts ut och bygget kan starta år 2019. SL bedömer att en bussterminal kommer att behövas, även när en ny tunnelbanegren till Nacka så står färdig.

Tunnelbana, Saltsjöbanan, framtida spårvagn[redigera | redigera wikitext]

Slussens tunnelbanestation kommer inte att förändras men det blir lättare att byta mellan tunnelbana, buss, Saltsjöbanan och båttrafik. Förslaget gör det även möjligt med eventuell framtida spårväg på platsen. Saltsjöbanan kommer att ligga kvar vid nuvarande plats, men station Slussen kommer att vara avstängd under byggtiden.

Nya byggnader och parker[redigera | redigera wikitext]

Den framtida bebyggelsen över torgplanet kommer att utformas och bekostas av privata byggherrar. Stockholms stad (som äger maken) har för avsikt att sälja byggrätter som delfinansiering för stadens åtaganden. Nu gällande detaljplan anger ingen färdig gestaltning av den nya bebyggelsen utan redovisar endast nya byggnadskvarter och bygghöjder på Södermalmssidan. Byggnaderna vid Södermalmstorg kommer enligt arkitektförslaget att bli två glasade, låga volymer med publikt innehåll, som kultur, utställning, restauranger och kaféer. Vid Katarinahissens sida planeras en park och nya hus med 4-6 våningar.

KF-huset och Glashuset skall även i framtiden dominera stadsbilden. Katarinahissen blir kvar och renoveras.[31] De offentliga platserna i nya Slussen, såsom Katarinaparken på Södermalm, Slusstorget vid vattnet mellan Södermalm och Gamla Stan samt kajer utmed vattnet kommer att utformas av White arkitekter.[32] Karl XIV Johans staty kommer att stå på ungefär samma position som idag. Sjöbergsplans park kommer att försvinna. Parkens popplar sågades ner i juni 2016.

Bygget[redigera | redigera wikitext]

Pålningsarbeten utanför Söder Mälarstrand i oktober 2018.

Förberedande arbeten[redigera | redigera wikitext]

Geotekniska provborrningar startade under år 2009. 2013 inleddes arkeologiska utgrävningar (se utgrävningar på Brunnsbacken). Vissa förberedande arbeten såsom flytt av ledningar och inre rivning påbörjades under år 2014. Fram till april 2016 stängdes och tömdes även samtliga affärer och restauranger i de av ombyggnaden berörda delar.

Rivningen av de östra delarna av trafikanläggningen startade under sommaren 2016, vilket möjliggjorde den egentliga byggstarten senare samma år.

Övergripande tidsplan[redigera | redigera wikitext]

Bygget genomförs i två huvudetapper. Den första etappen omfattar rivning av östra bron (den mot Saltsjön) och uppförande av en ny huvudbro. Under tiden leds trafiken över dagens västra bro (den mot Mälaren). Katarinavägen och Skeppsbron kommer att vara avstängda för bitrafik under den första etappen. Det tar ungefär tre år att bygga den nya huvudbron och när den står färdig leds trafiken över till den. Därefter kan västra bron rivas och bygget med lågbroarna på Mälarsidan utföras.

Hålltider:

  • 2017: Grundläggning av den nya huvudbron sker. På Stadsgårdsleden byggs nya kajer och den tillfälliga bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarna. Schaktning, grundläggnings- och betongarbeten utförs på Katarinavägen.
  • 2018: Den tillfälliga bussterminalen för Nacka- och Värmdöbussarna på Stadsgården börjar användas. Rivning görs av den centrala delen av Slussen, ovanpå dagens bussterminal. Schaktning, grundläggnings- och betongarbeten utförs för det södra landfästet till den nya huvudbron.
  • 2019: Schaktning, grundläggnings- och betong- arbeten utförs i den centrala delen av Slussen, ovanpå dagens bussterminal. Huvudbron skeppas in och monteras. Katarinavägen öppnar igen, och den nya huvudbron börjar användas. Rivning av de västra delarna startar. Den nya bussterminalen börjar byggas.
  • 2020–2022: Schaktning, grundläggnings- och betongarbeten utförs för den västra delen av den nya slussrännan. De nya avtappningskanalerna och de nya låga broarna för gående och cyklister byggs.
  • 2023: Stadsgårdsleden däckas över och den nya Katarinaparken börjar byggas. Den nya bussterminalen tas som tidigast i drift.
  • 2025: De västra delarna färdigbyggs inklusive nya byggnaden på Södermalmstorg. De nya kontorsbyggnaderna Stadsgårdsleden börjar byggas av respektive byggherre.[33]
  • 2027: Kontorsbyggnaderna ovanpå Stadsgårdsleden står klara.

Entreprenader[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stad ska totalt handla upp ett 25-tal byggnads-, konstbyggnads- och anläggningsentreprenader.

De två största anläggningsentreprenaderna, som innefattar nästan alla betongarbeten på Södermalm och den nya sluss- och avtappningsanläggningen, tilldelades år 2015 till Skanska, vars direkta föregångare Skånska Cementgjuteriet också ansvarade för uppförandet av delar av 1935 års anläggning. Skanska kommer även att bygga och montera den nya huvudbron samt avbördningsluckorna.[34], medan JM bygger en ny Stadsgårdskaj och den temporära bussterminalen.[35]

För nya Slussen måste rivas, muddras respektive nyanläggas ungefär följande mängder.[36]

  • Rivning betong: 32 000 m³
  • Rivning stål: 3 200 ton
  • Bergschakt: 200 000 m³
  • Schaktmassor: 240 000 m³
  • Muddring: 120 000 m³
  • Fyllningsmassor: 90 000 m³
  • Nya pålar: 115 000 längdmeter
  • Sponter: 35 000 m²
  • Ny betong: 85 000 m³
  • Nytt stål: 8 000 ton
  • Ytbeläggning: 38 000 m²

Detaljplanehandlingar[redigera | redigera wikitext]

Andra dokument[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stad: Nya Slussens ekonomi och byggtid.
  2. ^ Ny Teknik: ”Slussen har aldrig varit bra”, publicerad 2013-09-26.
  3. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor, detaljplan DNR 2005-08976-54, planbeskrivning av den 2011-09-02 (rev), s. 8
  4. ^ [a b c d] Stockholms stadsbyggnadskontor, detaljplan DNR 2005-08976-54, planbeskrivning av den 2011-09-02 (rev), s. 5
  5. ^ DN av den 2005-10-13: "Slitet Slussen måste rivas"
  6. ^ Uppgift enligt DN, 2008-10-24
  7. ^ Stockholms stad: Foster+Partners och Berg Arkitektkontors vinnande tävlingsbidrag, publicerad 16 april 2009.
  8. ^ Uppgift enligt Svenska Dagbladets nätupplaga 2010-06-22
  9. ^ Enligt detaljplanedokumenten från den 27 september 2013.
  10. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor: Pågående planarbete, Diarienr 2014-12434.
  11. ^ Ny syn på Slussen: Gräv ner t-banan vid Slussen, publicerad 31 mars 2009.
  12. ^ ”Upprop: Rädda Slussen”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150216190055/http://upprop.nu/smek. Läst 25 november 2014. 
  13. ^ Svenska Dagbladet: Kritiker lanserar plan B, publicerad 12 december 2012.
  14. ^ Slussen plan B.
  15. ^ Stockholms Arkitektförenings pris 2014. Arkiverad 22 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Stockholms stad: Granskning av projekt nya Slussen.
  17. ^ Expertgruppens rapport, s. 5
  18. ^ Dagens Nyheter: Expertgruppen: Rimligt med ny detaljplan, publicerad 2 februari 2015.
  19. ^ fosterandpartners.com: Slussen Masterplan, läst 2016-12-22.
  20. ^ helenius.se: Från Citybanan till Slussen, läst 2016-12-22.
  21. ^ ELU konstruerar nya Slussen, publicerad 2013-07-17.
  22. ^ helenius.se: Slussen – en dröm för drivna ingenjörer, läst 2016-12-22.
  23. ^ rejlers.se: Med och konstruerar Nya Slussen, publicerad 2013-07-23.
  24. ^ structor.se: Slussen, Stockholm. Läst 2016-12-22 Arkiverad 22 december 2016 hämtat från the Wayback Machine..
  25. ^ tikab.se: Slussen Bygghandlingsskede, publicerad 2013-07-18.
  26. ^ Tyréns projekterar nya Slussen. Pressmeddelande 2013-08-14.
  27. ^ q2 enligt detaljplan Dp 2005-08976-54, plankarta, laga kraft: 2013-09-27: "Nils Ericson-slussen. Byggnadens ursprungliga konstruktion, stensatta kajmurar och kajer får inte rivas. Underhåll ska göras med för anläggningen traditionella metoder och material".
  28. ^ [a b] Stockholms stad: De vanligaste frågorna om trafiken vid framtida Slussen.
  29. ^ Epstein, Lars (22 juni 2013). ”Slussen har redan en fin park”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 4 november 2014. https://web.archive.org/web/20141104135248/http://blogg.dn.se/epstein/2013/06/22/slussen-har-redan-en-fin-park/. 
  30. ^ Dagens Nyheter: Epsteins STHLM, publicerad 2011-03-25. Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  31. ^ Stockholms stadsbyggnadskontor, detaljplan DNR 2005-08976-54, planbeskrivning av den 2011-09-02 (rev), s. 16-19
  32. ^ White arkitekter: offentliga platser i det nya Slussen.
  33. ^ Stockholms stad: Tidplan, ombyggnad i två steg..
  34. ^ skanska.se: Slussen, Stockholm. Projektsida, läst 2016-12-22.
  35. ^ JM Entreprenad fortsätter bygga nya Slussen, Stockholm. Pressmeddelande 2016-06-16.
  36. ^ Stockholms stad: Upphandling av nya Slussen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]