Perfenazin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strukturformel

Perfenazin, är ett läkemedel av typen neuroleptika. Det är ett fentiazinpreparat som används vid behandling av psykoser, exempelvis vid schizofreni. Perfenazin säljs i många länder under varunamnet Trilafon. Viktpåverkan med upp eller nedgång är mindre vanligt med Trilafon.[1][2]

Trilafon dekanoat 108 mg/ml injektionsvätska kan fortsättningsvis förskrivas till patienter som tidigare och är inte avregistrerad. Trilafon i tablettform avregistrerades under 2012. Perfenazintabletter kan gå att få på licens dvs om läkaren ansöker hos Läkemedelsverket.

Perfenazin patenterades år 1956 och marknadsfördes under handelsnamnet Trilafon sedan år 1957.[3] Perfenazin har funnits i Nordeuropa och i Japan.

Perfenazin blev godkänd av FDA (USA) den 31 december 1998.[4]

Övergripande sammanfattning[redigera | redigera wikitext]

Perfenazin har en god antipsykotisk effekt och används i regel i doser om 8–16 mg per dygn. Det ger en något lägre frekvens av EPS än haloperidol, ger inte heller samma kraftiga dopaminblockad och lämpar sig vid underhållsbehandling av schizofreni.

Depotformen finns som dekanoat och enantat, där dekanoatet är det vanligast använda då effekten är mera långvarig.[5]

Farmakokinetik[redigera | redigera wikitext]

Halveringstiden är cirka 8-16 timmar.[6]

Viktuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Vid oberoende studie som kallats CATIE så var Perfenazin rankad 4:a, en 12% av deltagarna rapporterade en ökning av kroppsvikten med 7% eller mer.[7]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Viktpåverkan med viktuppgång eller viktnedgång är mindre vanligt med Perfenazin.[8][9]

Tardiv dyskinesi förekommer med Perfenazin. Andra vanliga biverkningar är bröstkörtelförstoring (hos män) och mjölkflöde ur bröst.[10] Även sömnighet/trötthet förekommer ofta. En sällsynt biverkning men som ändå kan inträffa är agranulocytos (akut brist på vita blodkroppar).[11] Även hjärtat kan påverkas men förekommer hos färre än 1 av 1 000 patienter.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031
  2. ^ http://www.fass.se/LIF/product?4-5.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-2-link&nplId=19870918000021&docType=7&_scrollTopPosition=628.5714111328125
  3. ^ https://books.google.se/books?id=jzoJxps189IC&pg=PA24&lpg=PA24&dq#v=onepage&q&f=false
  4. ^ http://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/anda/98/040226_perphenazine_toc.cfm
  5. ^ https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20schizofren_bakgrund.pdf
  6. ^ https://books.google.se/books?id=RpVtM_WVw64C&pg=PA258&lpg=PA258&dq#v=onepage&q&f=false
  7. ^ https://books.google.se/books?id=c9vTKB0MUCMC&pg=PA30&lpg=PA30&dq=#v=onepage&q&f=false
  8. ^ http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031
  9. ^ http://www.fass.se/LIF/product?4-5.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-2-link&nplId=19870918000021&docType=7&_scrollTopPosition=628.5714111328125
  10. ^ http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031
  11. ^ http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031
  12. ^ http://www.fass.se/LIF/product?1-2.ILinkListener-documentTabPanel-tabs-tabs~container-tabs-0-link&nplId=19870918000021&docType=3&_scrollTopPosition=457.1428527832031

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]