Neuroleptikum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Zyprexa, ett atypiskt neuroleptikum
Risperdal, ett annat atypiskt neuroleptikum

Neuroleptikum (lat. plur.: neuroleptika, kallas även antipsykotika), ett i en grupp av psykofarmaka, en sorts läkemedel som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni.

Neuroleptikapreparat är inte vanebildande men den som drabbats av någon sjukdom med psykos anses behöva dem för att kunna hantera sina symtom och leva ett bra liv med sin sjukdom.

Själva ordet "neuroleptika" har betydelsen att "greppa tag om psyket". Denna benämning används ibland också gällande neuroleptikabesläktade så kallade fentiazinderivat (Theralen, Lergigan) även om dessa preparats neuroleptiska verkan är så svag att ingen psykoslindring uppkommer. Fentiazinderivat är därför ej att betrakta som ”ren” neuroleptika.

Tvångsmedicinering med typiska eller atypiska neuroleptika är inte ovanlig.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första neuroleptikat, Hibernal, kom kring 1950 och revolutionerade dåtidens psykiatriska vård. Preparatet ersatte bl.a. lobotomi och flera andra av dåtidens behandlingsmetoder. Dock hade preparatet en mycket ofördelaktig biverkningsprofil, varför mycket resurser lades ned på att få fram skonsammare läkemedel. Andra läkemedel kom att lanseras, bland dessa Haldol.

Den äldre formen av neuroleptika är den sk. typiska. De modernare, atypiska läkemedlen är trots likvärdig effekt skonsammare men kan även de ha många svåra biverkningar. De atypiska har till större delen ersatt de äldre medlen, som dock ännu är i bruk i viss utsträckning.

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Inrapporterade biverkningar är i olika grad kramper (dystonier och akatesier), impotens, förlorad/ökad sexuell lust, förlorad sexuell förmåga eller för tidig utlösning som följd av en sämre psykologisk kontroll över känslolivet, parkinsonism (parkinsonliknande), försämrad/förlorad tankeförmåga och andra symtom på grund av blockeringar i serotonin/dopamin-balansen, samt diabetes.

Neuroleptika kan i höga doser, på lång sikt, ha ytterst allvarliga biverkningar. Särskilt allvarliga är de s.k. tardiva dyskinesierna, vilket innebär ofrivilliga rytmiska rörelser. Dessa kan i sig vara allvarligt handikappande. De nyare, så kallade atypiska antipsykotika är mindre benägna att ge tardiv dyskinesi som biverkning. Män kan drabbas av feminisation (galaktorré).

Vissa neuroleptika har kraftig viktökning som biverkning. Agranulocytos är en allvarlig biverkning.

Behandlingen kan påverka värdena av zink, magnesium och möjligen koppar genom påverkan på zinknivåerna. Zinkvärdena kan öka, kopparnivåerna sjunka marginellt och magnesiumvärdena öka något, redan efter tre veckors behandling.[1]

Viktuppgång med Neuroleptikum[redigera | redigera wikitext]

Viktuppgång med Neuroleptikum är vanligt och det kan kännas drygt (tråkigt) för den som kommer visa sig behöva läkemedel som är av den typen av Neuroleptikum. Prioritering måste göras och anhöriga bör informera den drabbade och även väga in övriga risker med andra biverkningar. Många får testa sig fram och första gången blir inte alltid bra, har patienten gått upp 4,5-7,5 Kg eller mera bör man överväga mot den övriga effekten från läkemedlet om det är värt att fortsätta behandlingen på den eller inte. Till exempel kan man bli frisk efter ett första nyinsjuknade men man gick upp mycket i vikt på den medicinen, då bör läkare informera patienten om hur det ser ut med viktuppgångar på andra men även väga in övriga biverkningar som lär finnas samtidigt med dem. För lite görs dock idag och för lite åtgärder vidtas då viktuppgångsproblem förekommit på neuroleptika. Det är dock en viktig fråga. Därför att många som stormar upp i vikt brukar isolera sig och dra sig undan vilket är vanligt förekommande.

Viktuppgång med Neuroleptika ligger i att personer med psykoser behöver lindring på 5-HT2 receptorer för kunna må bra men vilket 5-HT2 har visat sig ha koppling till viktuppgång.[2] [3] Detta känns till men å andra sidan måste dessa läkemedel ändå ha inverkan på 5-HT2-receptorer för kunna ha antipsykotisk effekt och fungera. Därmed kommer det nog alltid finnas en risk för viktuppgång med vilken neuroleptika som helst men däremot mer eller mindre, har däremot Neuroleptikat samtidigt mindre benägenhet att höja blodsocker väger det ändå ner risken för viktuppgång, för instabilt blodsocker leder ofta till akuthunger. De Neuroleptikum som måste tas samtidigt vid en tid då man har en måltid ger ändå oftast minst viktuppgång på långa lopp däremot ställs det krav på god organisationsförmåga i början hoss patienten då de bör tas vid 2 tillfällen med mellanrum per dag (dvs 2 intag) och gärna samma tid och dessutom med föda vid 2 största måltiderna(huvudmåltid) och det brukar vara lunch och middag, det gäller att hålla regelbundna rutiner. Detta behöver man inte alls tänka lika mycket på med andra Neuroleptikor men dessa ger oftast ändå mer viktuppgång.

Viktuppgång med Neuroleptikum och övrig väsentlig viktig info[redigera | redigera wikitext]

Jämförelsetabell mellan Neuroleptikum
Namn/år Hur många som får viktuppgång Hur många som förlorar vikt Utvecklad ursprungligen av Patent förekomst att kunna påverka Hjärtrytm i någon viss utsträckning Datum för godkännande av FDA Behövs tas samtidigt med föda (ätbart) Finns Tablettform via munnen ? Vanligt dosintervall per dag Antal tillfällen per dag med tids mellanrum man tar via munnen (rekommenderat) Diabetes risk för Typ 2
Hibernal (1950) 40 % inte känt Paul Charpentier inte kvar nej 26 mars 1954 Nej Ja fanns på 50-100 mg 1 tillfälle tycks inte så
Aripiprazol (2002) 17,4 % [4] 3 % Otsuka inte kvar kanske 15 november 2002 Nej Ja mellan 5 och max 30 mg 1 tillfälle 28,2 % (hög) [5]
Asenapin (2007) 13 %[6] inte känt Organon (företag) Kvarvarande Nej 14 augusti 2009 Nej Ja 20 till 40 mg 1-2 tillfällen Nej eller låg
Zomaril (2004) 14,3-15 % [7] inte känt vanda pharma kvarvarande Ja 9 Maj 2009 både och föredras lika mycket Ja 10 till max 24 mg 1-2 tillfällen Nej eller låg
Quetiapin (1997) 23 % [8] [9] 5,4 % Astra Zeneca inte kvar Ja 1997 Nej Ja 400 till 800 mg 1 tillfälle Nej
Zeldox (1998) 9,8 % [10] till avrundat 10,0 % [11] [12] 7,2 % [13] Pfizer inte kvar Ja 5 februari 2001 Ja (viktigt) Nej, det är kapslar dock via munnen 40 till max 160 mg 2 tillfällen Nej
Risperdal (1993) Minst 18 % [14] 3,5 %[15] Janssen-Cilag inte kvar Nej 29 december 1993 Nej Ja 1 till max 6 mg 1 tillfälle 18,1 % i snitt

[16]

Lurasidon (2010) 10 % [17] inte känt Dainippon Sumitomo Pharma Kvarvarande Nej 29 oktober 2010 Ja (minst 350 kalorier) Ja 37 till max 149 mg 2 tillfällen inte känt Nej
Zyprexa (1996) 40 % [18] [19] [20] till 64,4 %[21] eller 66,6 %[22] 3,8 %[23] Eli Lilly and Company inte kvar Nej 27 september 1996 Nej Ja 2,5 till max 20 mg 1 tillfälle 22,1 %
Invega (2006) 20 % [24] 5,1 % Janssen-Cilag Kvarvarande Nej 19 december 2006 Nej Ja 3 till högst 12 mg 1 tillfälle 4,8 % [25]
Cariprazine (2015) 11,8 % [26] inte känt Gedeon Richter Kvarvarande inte känt 17 september 2015 både och föredras lika mycket Ja 1,5 till 6 mg 1 tillfälle inte känt Brexpiprazol (2015) 10,3 % [27] [28] inte känt Otsuka och Lundbeck Kvarvarande inte känt 13 juli 2015 både och föredras lika mycket Ja 1 till 4 mg 1 tillfälle inte känt

Dosering[redigera | redigera wikitext]

Preparaten ger ofta biverkningar vid höga doser.

Behandlingen måste därför starta med låga doser som sedan ökas för att man ska hitta en individuell nivå på lämplig dosering där den positiva effekten (psykoslindringen) inte förtas av dessa biverkningar.

Det innebär att man vid akut insjuknande kan behöva ge en mycket hög dos, vilken man sedan försöker sänka till en biverkningsfri nivå där de goda effekterna av läkemedlet fortfarande finns. Detta är ofta mycket svårt och tar ofta lång tid. Personer som behöver dessa läkemedel förväxlar ofta biverkningarna med sjukdomens symtom.

Men vanligt är också att den psykotiske under sin sjukdom har starkt negativa föreställningar till läkemedlen ifråga även om han inte drabbas av någon av de ovan nämnda biverkningarna. Efterhand som den som drabbats av psykos lärt känna sina symtom, sin behandling och sina läkemedel brukar han själv kunna hantera sitt behov av läkemedlen i relation till sjukdomsnivån. Doseringen bör dock inte ändras i någon riktning utan samråd med behandlande läkare.

Alla neuroleptikor behöver inte tas med mat förutom 2 stycken: Ziprasidon och även den kommande Lurasidon måste tas vid en tid då man har en måltid.

Däremot har argument framförts att man bör även ta med mat på vissa andra då enbart tabletten kan bli för stark för magsäcken, Zyprexa är den starkaste av alla.

Lista över neuroleptika[redigera | redigera wikitext]

Handelsnamn inom parentes.

Neuroleptikabesläktade fentiazinderivat[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mihai Nechifor et al, The Influence of Some Antipsychotics on Erythrocyte Magnesium and Plasma Magnesium, Calcium, Copper and Zinc in Patients with Paranoid Schizophrenia, J Am Coll Nutr October 2004 vol. 23 no. 5 549S-551S
  2. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16785265
  3. ^ http://jop.sagepub.com/content/20/4_suppl/15.abstract
  4. ^ http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html
  5. ^ http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html
  6. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/msd/pressreleases/asenapin-aer-en-effektiv-behandling-av-akut-mani-vid-bipolaer-sjukdom-174874
  7. ^ https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Iloperidone#section=Drug-Warning
  8. ^ http://www.drugsdb.com/rx/seroquel/seroquel-and-weight-gain/
  9. ^ http://articles.latimes.com/2009/mar/18/nation/na-drug-study18
  10. ^ http://www.fda.gov/ohrms/dockets/ac/00/backgrd/3619b1a.pdf
  11. ^ http://www.geodon.com/about-schizophrenia
  12. ^ http://www.pfizer.ca/sites/g/files/g10017036/f/201411/Clean%284%29.pdf
  13. ^ http://drug-data.com/drugs/Z/ziprasidone.html
  14. ^ http://www.fda.gov/ohrms/dockets/dockets/06p0245/06P-0245-EC1-Attach-1.pdf
  15. ^ http://drug-data.com/drugs/R/risperdal.html
  16. ^ http://drug-data.com/drugs/R/risperdal.html
  17. ^ http://latuda.co.uk/home/prescribing-information/
  18. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15600384
  19. ^ https://books.google.se/books?id=SLu5IytVLfMC&pg=PA124&lpg=PA124&dq=weight+gain+abilify&source=bl&ots=aFNn76hw5P&sig=GbJacs7gqxKr70VJI9HN2meXEXA&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjwzNegjN7NAhVoYZoKHSLTC444RhDoAQhVMAk#v=onepage&q=weight%20gain%20abilify&f=false
  20. ^ https://books.google.se/books?id=0uzpAwAAQBAJ&pg=PA132&lpg=PA132&dq=zyprexa+weight+gain+percent&source=bl&ots=zriW2TgP2S&sig=kJPL0kcIHAmCwmg-A-trJ_aWfdQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjhwuTw5LXNAhXINpoKHeZZB6U4HhDoAQglMAE#v=onepage&q=zyprexa%20weight%20gain%20percent&f=false
  21. ^ http://www.fass.se/LIF/product?docType=3&specId=&userType=&nplId=19960927000089&
  22. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2913641/
  23. ^ http://drug-data.com/drugs/Z/zyprexa.html
  24. ^ http://drug-data.com/drugs/I/invega.html
  25. ^ http://drug-data.com/drugs/I/invega.html
  26. ^ https://web.archive.org/web/20160722114445/http://www.currentpsychiatry.com/specialty-focus/schizophrenia-other-psychotic-disorders/article/cariprazine-for-schizophrenia-and-bipolar-i-disorder/c9cae57201b0aafffb64d14ce1bc4254.html
  27. ^ https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2015/205422s000lbl.pdf
  28. ^ http://clinicalschizophrenia.org/doi/abs/10.3371/CSRP.MCCI.010316

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]