Amisulprid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Strukturformel

Amisulprid är ett läkemedel som används som atypiskt antipsykotikum och antidepressivum. Det används för att behandla psykoser vid schizofreni och episoder av mani vid bipolär sjukdom, samt i vissa fall för behandling av dystymi.

Amisulprid introducerades av Sanofi-Aventis år 1998[1], och säljs under varunamnet Solian. Efter att patentet gick ut 2008 finns även generiska läkemedel med substansen.

Tillgänglighet på olika marknader[redigera | redigera wikitext]

Amisulprid är inte godkänd av Food and Drug Administration för användning i USA, men den används i vissa länder Europa (bland annat i Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz, Ryssland och England) samt i Australien för att behandla psykoser och schizofreni.[2][3] I Italien används 50 mg doser för behandling av dystymi (under varumärket Deniban).

Amisulprid är inte registrerat som läkemedel i Sverige, men kan användas efter tillstånd (licens) från Läkemedelsverket.

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, amisulprid var rankad tvåa. Den demonstrerade hög effektivitet. 11% mer effektiv än olanzapin (3:e), 32-35% mer effektiv än haloperidol, quetiapin, och aripiprazol, och 25% mindre effektivitet än klozapin (1:a).[4]

I en studie minskade ångest mätt med HAM-A total medelvärde signifikant mer med amisulprid 50 mg/dag (63%) än med fluoxetin 20 mg/dag (54%; P = 0.021).[5] En annan studie nyligen[6] anför att amisulprid är en första hands behandling för akut psykos. I Sverige betraktas amisulprid som ett tredje hands medel för behandling av schizofreni och alternativ till klozapin. [7]

Från studie som jämförde effekten bedöms Amisulprid (Solian) jämförbart med Olanzapin och Risperdal för dess effektivitet och är bättre än Ziprasidon.[8]

Farmakokinetik[redigera | redigera wikitext]

Amisulprid har en halveringstid på 12 timmar.[9] Läkemedel som har något kortare halveringstider kan kräva några fler doseringar per dag.[10]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Biverkningar av amisulprid inkluderar stegring av prolaktin, vilket orsakar amenorré och galaktorré hos kvinnor, illamående och mindre vanligt är viktökning (I jämförelse med Risperdal, i en 6 månaders studie för schizofreni så rapporterade 18% av deltagarna en ökning av kroppsvikten med 7% eller mer. Amisulprid hade därmed betydligt lägre viktuppgång än Risperdal).[11]

Mindre vanligt är QT-intervall förlängning (vilket kan orsaka allvarliga hjärtarrytmier). Överdoser av amisulprid har kopplats till torsades de pointes.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://books.google.se/books?id=TY55JW2iep0C&pg=PA136&lpg=PA136&dq=#v=onepage&q&f=false
  2. ^ Lecrubier Y, et al. (24 oktober 2001). ”Consensus on the Practical Use of Amisulpride, an Atypical Antipsychotic, in the Treatment of Schizophrenia.”. Neuropsychobiology "44" (1): ss. 41–6. doi:10.1159/000054913. PMID 11408792. 
  3. ^ Kaplan, Arline. (24 oktober 2004). ”Psychotropic Medications Around the World”. Psychiatric Times "21" (5). http://www.psychiatrictimes.com/showArticle.jhtml?articleID=175802519. 
  4. ^ Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  5. ^ Smeraldi E (24 oktober 1998). ”Amisulpride versus fluoxetine in patients with dysthymia or major depression in partial remission: a double-blind, comparative study”. J Affect Disord "48" (1): ss. 47–56. doi:10.1016/S0165-0327(97)00139-0. PMID 9495601. 
  6. ^ Nuss, Philippe; Martina Hummer and Cédric Tessier (24 oktober 2007). ”The use of amisulpride in the treatment of acute psychosis”. Therapeutics and Clinical Risk Management "3" (1): ss. 3–11. doi:10.2147/tcrm.2007.3.1.3. PMID 18360610. 
  7. ^ Svenska Psykiatriska Föreningen.(2010) Schizofreni – kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Gothia Förlag, Stockholm.
  8. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20091599
  9. ^ http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf
  10. ^ https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/kliniskt_farmakologiska_principer.html
  11. ^ https://books.google.se/books?id=msz57s9QwUcC&pg=PA65&lpg=PA65&dq#v=onepage&q&f=false
  12. ^ Isbister G, Murray L, John S, Hackett L, Haider T, O'Mullane P, Gosselin S, Daly F (24 oktober 2006). ”Amisulpride deliberate self-poisoning causing severe cardiac toxicity including QT prolongation and torsades de pointes”. Med J Aust "184" (7): ss. 354–6. PMID 16584372. http://www.mja.com.au/public/issues/184_07_030406/isbister10786_fm.html.