Levomepromazin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel
Förpackning som innehåller Nozinan, 100 mg.

Levomepromazin är ett neuroleptikum av fentiazintyp, av äldsta typ, och traditionell för första generationens antipsykotiska läkemedel.

Levomepromazin liknar klorpromazin i dess struktur och till farmakodynamik.[1] Levomepromazin har den kemiska formeln C19H24N2OS. Levomepromazin är ämnat ett flertal olika användningsområden.

Läkemedel med Levomepromazin som den aktiv substansen marknadsförs i Sverige under namnet Nozinan.

Nozinan finns som tabletter om 5, 25 och tidigare fanns även 100 mg men det är numera ett avregistrerat läkemedel. Emellertid kom 100 mg tabletten tillbaka, men försäljning sker som generika från Orion Pharma.[2]

Till skillnad från vissa andra neuroleptika har fall av förlängt QT-intervall med levomepromazin rapporterats mycket sällan.[3] Det brukar inte uppstå förlängt QT-intervall vid användning av Levomepromazin.

Vanligaste biverkningar är nästäppa och muntorrhet. Vid höga doser ökar risk för kramper och risk för kramper vid hög dosering finns även för Klozapin. Quetiapin har på senare tid fått större bruk och varit första alternativ framför Levomepromazin.

Det var Rhône-Poulenc som syntetiserade Levomepromazin 1958, det var även Rhône-Poulenc som syntetiserade klorpromazin.[4][5] Året 1958 innebar ett stort framsteg och förutom Levomepromazin, även Haloperidol samt Tioxantener såsom Flupentixol och Zuklopentixol var alla syntetiserade under samma år (1958).

I Sverige så var Levomepromazin den 5:e mest använda neuroleptikat år 2014 och hade lika många användare som finns på Aripiprazol och Haloperidol, med 9,5% av alla personer som har neuroleptika.[6] Levomepromazin finns i många länder i Europa sedan långt tillbaks.

Levomepromazin är receptbelagt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Levomepromazin utvecklades fram första gången år 1958 av Rhône-Poulenc och användes inom vården först i Frankrike.[7] Den kemiska strukturen och receptorbindningsspektrat av Levomepromazin och Klorpromazin är rätt lika varann.

Vid klinisk prövning av Levomepromazin så uppgick antalet deltagare till nära 300. En annan grupp på 108 deltagare mottog Levomepromazin som friskvård för försenat behandlat illamående. Doserna i den studien sträckte sig mellan 3.12 mg till 25 mg eller 15 mg två gånger dagligen, 30mg/dygn. Kliniskt svar sågs bland majoriteten och sträckte sig mellan 32% till 94% för komplett svar vid behandlingen av illamående. Vid illamående hos personer med cancer var doserna 6.25 till 12.5 mg med likartad kliniskt svar bland patienterna 32-94%. Vid doser 25-30 milligram var responsen 62-94%. Levomepromazin kan lindra klåda och dämpa smärta.[8]

Tämligen användes inte särskilt höga doser vid klinisk prövning för Levomepromazin, men det blev senare inte ovanligt att doser upp till 200-300 milligram använts.

Levomepromazin registrerades i Sverige den 2 juni 1959. Haloperidol kom 1961 och kom att dela distributionen tillsammans med Levomepromazin och även fentiazintyper som Klorpromazin samt Perfenazin användes under samma tidsepok, 1960-talet. Klozapin utvecklades 2 år före Levomepromazin, år 1956[9][10][11], men fick inte alls lång tid vid användning då den snabbt drogs tillbaka på 1970-talet och någon betydelsefull användning fick inte Klozapin förrän långt senare, under 1990-talet.

Levomepromazin används i USA som smärtstillande läkemedel (analgetika). I Ryssland ordineras medicinen för psykotiska tillstånd och utbrett använd inom akutpsykiatrin på grund av dess hastigt sederande effekt.[12] Levomepromazin har fått distribution i rätt många europeiska länder. Medicinen växte sig mest på 1970-talet, och att det gick bra kan delvis bero på att Levomepromazin inte är beroendeframkallande.

År 2014 så var Levomepromazin ganska brett använd i Sverige och den 5:e vanligaste neuroleptikan i Sverige och förekom lika ofta som Aripiprazol (Abilify) och Haloperidol (Haldol).[13]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Levomepromazin används huvudsakligen som sömnmedel (då dosen 25 mg men kanske ibland även endast 5 mg) men i vissa fall även som underhållsbehandling av sjukdomen schizofreni, vid akut psykos (då i startdoser 50–75 mg med följd underhållsbehandling på 100 mg) och vid kronisk idiopatisk smärta. Det har även förekommit att Levomepromazin används vid bipolär sjukdom, insomni och vid mani. Förr användes medicinen i huvudsak för att behandla schizofrena personer i mycket höga doser – doser upp till och ibland över 250 mg.

Levomepromazin har oftast god effekt mot illamående. Bred effekt mot illamående har Levomepromazin.[14] Levomepromazin har potenta antiemetiska egenskaper med ett brett spektrum.

Levomepromazin kan användas i samma bruk som i likhet med Lergigan som lugnande medel och på samma sätt är Levomepromazin inte vanebildande (Levomepromazin är inte beroendeframkallande). Levomepromazin har därför blivit ett populärt preparat för det ändamålet. På senare tid används mer ofta Quetiapin framför istället Levomepromazin.

Farmakologi[redigera | redigera wikitext]

Farmakodynamik[redigera | redigera wikitext]

Jämfört med klorpromazin är de histaminerga egenskaperna förstärkta, och därigenom den sömngivande effekten. Som sömnmedel har det lång verkningstid och förknippas ofta med biverkningar som morgon- och dagtrötthet.

Till receptorprofilen i jämförelse med Olanzapin så har Levomepromazin likartad dopamin D2 antagonismen. Men Levomepromazin förfaller verka kraftigare antagonist hos de histaminerga receptorerna. Liksom Olanzapin så är också Levomepromazin potent för 5-HT2-receptorerna.[15]

Bland Klorpromazin, Flufenazin och Perfenazin så var Levomepromazin mest potent för muskarina kolinerga receptorer och har det vill säga antikolinerg effekt och muntorrhet kan vara en väntad biverkning som ses med Levomepromazin.[16] Levomepromazin har 5 till 30 gånger högre affinitet till muskarina kolinerga receptorer än vad Flufenazin och Perfenazin har.[17]

Så kort sagt så binder Levomepromazin till dopaminreceptorer såsom dopamin D2, till histaminerga receptorer som Histamin H1, till alfa1-adrenoreceptorer som Alfa1A, till serotoninreceptorer som 5-HT2-receptorerna och till muskarina kolinerga receptorer som Muskarin M1. Det har ett flertal receptorpopulationer och på detta sätt ser det även ut för Klozapin. Levomepromazin har inte bekymret med agranulocytos.

Farmakokinetik[redigera | redigera wikitext]

Halveringstiden med Levomepromazin sträcker sig emellan 16.5 till 77.8 timmar. Det ger ett genomsnitt på 47.1 timmar (2 dagar). Den kan vara riktigt långverkande. Dosering 1 gång/dag räcker.[18]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Liksom klorpromazin så kan Levomepromazin orsaka olika sorters hudproblem som bieffekt såsom ljuskänslighet eller andra hudbesvär.[19] Andra biverkningar inkluderar knockad till sömn, mild blodbildspåverkan, ökad puls, urinproblem, kramper (bl.a kramp i käken), tardiv dyskinesi, blodtrycksfall, hjärtklappning, nästäppa, viktuppgång och muntorrhet samt allergiska reaktioner i samband med medicineringen.[20] Grova mardrömmar kontinuerligt och sluddrande tal förekommer samt känsla av tomhet. Det är inte bra att kombinera medicinen med alkohol eftersom det kan leda till fall och att man får svårt att ställa sig upp. I vissa sällsynta fall har plötslig död förekommit med personer som tagit alkohol samtidigt med Levomepromazin. Levomepromazin förfaller ha mindre extrapyramidala bieffekter än Haloperidol.

Övergripande sammanfattning angivet från Läkemedelsverket[redigera | redigera wikitext]

Levomepromazin har en tämligen modest antipsykotisk effekt men är kraftigt sederande och har därför också en viss ångestdämpande och antiaggressiv effekt. Det är idag ovanligt att levomepromazin används ensamt vid underhållsbehandling vid schizofreni utan läkemedlet används mest som en tilläggsmedicinering i akut psykotisk fas och som sedativum till natten. Många patienter upplever att levomepromazin gör dem trötta och ”avtrubbade”.[21]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.researchgate.net/profile/Leonard_Amaral/publication/320719890_Possible_Biological_and_Clinical_Applications_of_Phenothiazines/links/5a7297cb458515512075f3c5/Possible-Biological-and-Clinical-Applications-of-Phenothiazines.pdf
  2. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20080408000028
  3. ^ https://www.medicines.org.uk/emc/product/3014/smpc
  4. ^ https://books.google.se/books?id=wSJWDwAAQBAJ&pg=PA409&lpg=PA409&dq=Chlorpromazine+was+first+synthesised+by+chemists+at+the+Rhone-Poulenc&source=bl&ots=VGJpFzCQSP&sig=ACfU3U1YwYK75jF9Ps_VVTkBq3x1GfT3Aw&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjRjNa0o6PlAhVKY5oKHfizCLAQ6AEwEHoECAkQAQ#v=onepage&q=Chlorpromazine%20was%20first%20synthesised%20by%20chemists%20at%20the%20Rhone-Poulenc&f=false
  5. ^ https://www.researchgate.net/publication/7340552_History_of_the_Discovery_and_Clinical_Introduction_of_Chlorpromazine
  6. ^ http://www.viska.se/nya-lakemedel/lakemedel/6192-hur-manga-far-neuroleptika-i-sverige
  7. ^ https://books.google.se/books?id=nCtnDAAAQBAJ&pg=PA51&lpg=PA51#v=onepage&q&f=false
  8. ^ https://books.google.se/books?id=EFnvPS4rvPUC&pg=PA160&lpg=PA160&dq=levomepromazine+similar+chemically&source=bl&ots=KOWGnDnA0a&sig=ACfU3U34tOk9f8X5pF_dExbVXl0iwN5SLQ&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjQnr_g1o7lAhVSxKYKHbrxDsQ4ChDoATACegQICRAB#v=onepage&q=levomepromazine%20similar%20chemically&f=false
  9. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK535399/
  10. ^ https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.5455/bcp.20141223052008
  11. ^ https://www.pharmaceutical-journal.com/learning/learning-article/after-30-years-clozapine-is-still-best-for-treatment-resistant-patients/11132880.article?firstPass=false
  12. ^ https://books.google.se/books?id=tiFQPe45WpEC&pg=PA120&lpg=PA120&dq=levomepromazine+united+states&source=bl&ots=B5Lm6zr65H&sig=ACfU3U2FwCUlA1MmeGOmjdsEuzxTSXViFw&hl=en&sa=X&ved=2ahUKEwjy36Cw1I7lAhWEmIsKHal5Bl84ChDoATAGegQIBhAB#v=onepage&q=levomepromazine%20united%20states&f=false
  13. ^ http://www.viska.se/nya-lakemedel/lakemedel/6192-hur-manga-far-neuroleptika-i-sverige
  14. ^ https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/vard-i-livets-slutskede-palliativ-vard/
  15. ^ https://slideplayer.com/slide/12543979/75/images/25/Drugs+and+Receptors+Metoclopramide+Domperidone+Haloperidol.jpg
  16. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2899826
  17. ^ https://www.osti.gov/biblio/6281663
  18. ^ https://link.springer.com/article/10.1007/BF00607681
  19. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20080408000028
  20. ^ https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20080408000028
  21. ^ https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/L%C3%A4kemedelsbehandling%20vid%20schizofren_bakgrund.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]