Aripiprazol

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel för Aripiprazol
Förpackning som innehåller Aripiprazol, 10 mg.

Aripiprazol (Abilify) är ett neuroleptikum. Det är ett atypiskt antipsykotikum som kallats vid introduktionen för dopaminstabiliserare[1] eller "tredje generationens neuroleptikum". Den bygger på teorier av svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson.[2] Och Aripiprazol blev början på en kommande generation efter en ny farmakologisk profil. Efterföljarna till Aripiprazol är främst Brexpiprazol, men även Kariprazin. Något som är mer gemensamt är att de har en väldigt lång halveringstid. En av fördelarna med Aripiprazol som väger för mot annan antipsykotika är att det sker en lätt sänkning av prolaktinhalten.[3] Dessutom finns det ingen QT-förlängning vid användning av Aripiprazol.[4] Hypotesen avseende verkningsmekanismen är att ”lagom” balans mellan blockering och stimulering av dopamin D2-receptorn skall leda till färre extrapyramidala bieffekter (EPS) och möjligen bättre effekt mot de så kallade negativa psykossymptomen.[5]

Aripiprazol kom först till USA, år 2002. Medicinen blev då godkänd av amerikanska myndigheten FDA för behandling av akut mani, blandade episoder av bipolär sjukdom samt vid schizofreni hos ungdomar 13-17 år gamla. Aripiprazol godkändes i USA av FDA.[6] Medlet utvecklades av läkemedelsföretaget Otsuka år 1988[7][8] i Japan och marknadsförs i Sverige av Bristol-Myers Squibb. Abilify kom till Sverige i juni år 2004.[1]

Den 4 juni 2004 beviljade Europeiska kommissionen ett godkännande för försäljning av Abilify som kom att gälla för hela Europeiska unionen.[9] Från 10 juni 2004 ingick Abilify i läkemedelsförmånerna inom Sverige.[10]

Patentet upphörde i Sverige 14 april 2015, därefter började generiska kopior komma ut på marknaden.[11]

Aripiprazol växte sig och är den fjärde vanligaste neuroleptikan bland personer i Sverige (2014).[12]

Från april 2013 fram till mars 2014 uppgick försäljningen av Abilify upp till 6 miljarder US-dollar.[13] Aripiprazol har en marknadsandel på 17% i USA.[14]

Det framhölls till en början från tillverkaren utlovad mindre viktuppgång, däremot såg man många ungdomar gå upp i vikt av Aripiprazol när det kom till bruk allmänt och kan då förekomma bland första insjuknade.[15]

Preparatet har god effekt vid såväl positiva schizofrena symtom som vid akut mani och kan även minska depressiva symtom vid denna diagnos.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Aripiprazol utvecklades på eget initiativ av Otsuka år 1988 enligt Yukio Kobayashi (chef för Otsuka).[8][7]

Aripiprazol hette till en början i tidigt stadie OPC-14597.[16][7]

Under år 1999 var aripiprazol inne på klinisk prövning fas III.[8] Vid Fas II och Fas III fanns ungefär 5000 deltagare.[8]

Abilify registrerades i Australien den 21 maj 2003.[17]

Oralt sönderfallande tablett är godkänd sedan 7 juni 2006. Den intramuskulära injektionsformen av Abilify är godkänd sedan 20 september 2006.

Den 23 januari 2006 blev Abilify godkänd i Japan.[7] Fram till 25 januari 2006 var Abilify godkänd i mer än 40 länder över hela världen.[7]

Farmakologi[redigera | redigera wikitext]

Farmakodynamik[redigera | redigera wikitext]

Aripiprazol är en arylpiperazin quinolinon som har fått en stor uppmärksamhet i kliniska och grundläggande vetenskapslitteraturer. Dock så är medlets effektivitet inte större än andra generationens antipsykotiska läkemedel eller första generationens, inte ens på negativa symtom av schizofreni. Dess receptorprofil avviker inte för mycket från andra generationens antipsykotiska trots allt. Som exempel, har Aripiprazol hög affinitet till alfa1, alfa2 och till histamin H1-receptorerna. Fastän, insats till dessa mål för antipsykotisk effekt är inte riktigt känd eller klarlagd. På ett plan finns likhet med Risperidon genom en avsaknad affinitet till kolinerga muskarinerga receptorer, vilket kan ge vissa fördelar angående vilken biverkningsprofil medlet får. Affiniteten till dopamin D2 och dopamin D3 är betydelsefull. Hur som helst så har det låg benägenhet för att orsaka extrapyramidala bieffekter (EPS) eller hyperprolaktinemi. Delvis så kan detta förklaras av dess funktionella profil som kan ha fördelar av egenskaper än de flesta andra generationens antipsykotika. Aripiprazol har en annorlunda mekanism vid dopaminet, som dopamin D2-receptorer, vilket även ses med dopamin D3 och dopamin D4. Aripiprazol har en signifikant affinitet till 5-HT1A, 5-HT2A, 5-HT2C och till 5-HT7-receptorer. Alla tros ha en viktig roll i patofysiologin och farmakoterapin för schizofreni. Aripiprazol aktiverar 5-HT2A och 5-HT2C-receptorerna. Aktiverings egenskaper på 5-HT2C kan kanske reducera dess potential för viktökning, eftersom 5-HT2C aktivering kan leda till mättnad. Aripiprazol har en god oral biotillgänglighet omfattande på 90% och har en halveringstid på cirka 75 timmar. En aktiv metabolit av Aripiprazol, dehydroaripiprazol har en halveringstid på 90 timmar.[18]

Verkningsmekanismen för aripiprazol är att den binder till flera olika receptorer på ytan av nervcellerna i hjärnan. Detta påverkar de signaler som överförs mellan hjärncellernas så kallade signalsubstanser; kemiska ämnen som gör det möjligt för nervcellerna att kommunicera med varandra men som främst stimulerar aktivitet och normaliserar all dopaminaktivitet.[19]

Det finns två senare mediciner som är nära besläktade och rätt lika aripiprazol, det är kariprazin och brexpiprazol (strukturell analog av aripiprazol).[20]

Nobelpristagaren Arvid Carlsson uppger att genom att blockera receptorn för dopamin så kan aripiprazol därigenom dra ner på överaktiviteten i dopaminsystemet vid schizofreni. Omvänt kan det höja aktiviteten i systemet när dopaminhalten är så låg att dopaminreceptorerna får otillräcklig stimulans.[21]

Farmakokinetik[redigera | redigera wikitext]

Aripiprazol har linjär kinetik med en eliminationshalveringstid på 72 timmar.[22][23] Jämviktskoncentration inträder inom omkring 14 dagar. Maximal plasmakoncentration uppnås 3-5 timmar efter tablettintag.

Annan källa uppger att halveringstiden med Aripiprazol är 60-70 timmar.[24]

Biotillgängligheten vid tablettintag är 87%. Läkemedlet metaboliseras i levern (dehydrogenation, hydroxylation och N-dealkylation). Den aktiva huvudmetaboliten är dehydro-aripiprazol med en eliminationshalveringstid på omkring 94 timmar. Det ursprungliga läkemedlet utsöndras bara spårvis, och metaboliterna, vare sig aktiva eller inte, utsöndras via avföring och urin.

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

Aripiprazol metaboliseras av cytokrom P450 isoenzymer 3A4 och 2D6. I enlighet med detta kan aripiprazol interagera med mediciner som kan inhibera (till exempel paroxetin, fluoxetin) eller inducera (till exempel karbamazepin) dessa metabola enzymer och kan därmed öka eller minska plasmakoncentrationerna av aripiprazol.

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

I en 2013 studie i en jämförelse av 15 antipsykotiska mediciner i effektivitet i behandling av schizofreniska symtomer, aripiprazol demonstrerade standard effektivitet. 9-12% mer effektiv än ziprasidon, klorpromazin, och asenapin, ungefär lika effektiv som haloperidol och quetiapin, och 14% mindre effektiv än paliperidon.[25]

Vid behandling med medlet höll sig 66% av deltagarna friska på Abilify och 34% av deltagarna återinsjuknade i psykossjukdom.[26]

Aripiprazol har 72 timmar som halveringstid[22][23], vilket är betydligt längre än de flesta andra atypiska neuroleptika. Dosering 1 gång per dag räcker.[27]

För personer med schizofreni var Aripiprazol inte riktigt lika bra eller effektiv som på en nivå för olanzapin.[28] Aripiprazol hade likvärdig effektivitet som med Risperdal.[28] Aripiprazol var något bättre än ziprasidon, dock förekom mer viktökning bland aripiprazolbehandlade.[28]

Doser som överskrider 10 milligram visade ingen signifikant förbättring hos flesta ungdomar som använde medlet.[27]

Det har visat sig att för de som har Klozapin-behandling och lägger till Abilify så gav det 14-23% lägre risk för återinläggning jämfört med endast klozapin.[29] Kombination mellan Abilify och Klozapin har kopplats till lägre risk för återfall.[30]

När det gäller risk för att förlora effekten av antipsykotika så skall aripiprazol ge mindre risk att förlora effekten på grund av sin dopaminstimulerande effekt. Aripiprazol kan ha fördelen också att det är mindre risk att förlora effekten.

Aripiprazol är en dopaminstabiliserare och vissa av dem kan möjligen förbättra ens sociala förmåga.[21]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Vanliga biverkningar är sömnsvårigheter och akatisi samt högt blodsocker.[31][32][32][33]

Biverkningar för aripiprazol inkluderar akatisi (hälften så vanligt som vid medicinering med Haldol, men dubbelt så vanligt som utan medicinering), andra extrapyramidala symptom (hälften så vanligt jämfört med Haldol). Aripiprazol saknar Haldols förebyggande effekt mot utbrott av mani.

Ett antal av användarna får svårare att tänka klart. Kan även framkalla biverkningar såsom ryckningar i ansiktsmuskulaturen. [34] [35]

Huvudvärk, insomnia och mani rapporteras i samma utsträckning som för patienter som inte behandlas med något antipsykotikum. Jämfört med Haldol-behandling ger aripiprazol mindre risk för problem med muskelstelhet. Då aripiprazol är en dopaminantagonist kan den även vid behandling framkalla biverkningar såsom ryckningar i ansiktsmuskulaturen.[36]

Med Abilify var dyspepsi och illamående vanligare än bland användare som hade Ziprasidon.[37]

Enligt FASS är vanliga biverkningar:

  • diabetes
  • sömnsvårigheter
  • oroskänsla
  • oförmåga att sitta stilla
  • okontrollerbara ryckande
  • skakningar
  • huvudvärk
  • trötthet
  • sömnighet
  • svimningskänsla
  • dimsyn
  • förstoppning
  • illamående
  • kräkningar

Viktuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Vid jämförelse med Kariprazin så uppges det att viktuppgång var vanligare med Aripiprazol.[38]

Det framförs att viktuppgång är vanligast hos yngre personer. Och bland yngre personer har det setts viktuppgång.[39]

Men liksom fler andra neuroleptika kan även vissa gå ner i vikt. Aripiprazol har blivit associerat med att kunna ge viktminskning hos en del överviktiga personer. För personer som har olanzapin eller klozapin och som lägger till aripiprazol som ”addon”-preparat så kan kroppsvikten minska lite, men inte med signifikans.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Läkemedel som stabiliserar dopamin godkänt mot schizofreni”. Läkemedel som stabiliserar dopamin godkänt mot schizofreni. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2004/06/08/lakemedel-som-stabiliserar-dopamin-godkant-mot-schizofreni/. 
  2. ^ ”Ny medicin inte bättre mot schizofreni - DN.SE”. Ny medicin inte bättre mot schizofreni - DN.SE. 20 september 2005. http://www.dn.se/arkiv/sverige/ny-medicin-inte-battre-mot-schizofreni/. 
  3. ^ https://janusinfo.se/download/18.691fcf616219e10e93da8/1535626601007/aripiprazol_hela_050916.pdf
  4. ^ https://janusinfo.se/download/18.691fcf616219e10e93da8/1535626601007/aripiprazol_hela_050916.pdf
  5. ^ https://janusinfo.se/download/18.691fcf616219e10e93da8/1535626601007/aripiprazol_hela_050916.pdf
  6. ^ http://www.accessdata.fda.gov/scripts/cder/ob/docs/obdetail.cfm?Appl_No=021436&TABLE1=OB_Rx
  7. ^ [a b c d e] ”Otsuka's Antipsychotic Abilify® Is Approved in Japan, January 23, 2006 - Otsuka Pharmaceutical Co., Ltd.”. www.otsuka.co.jp. https://www.otsuka.co.jp/en/company/newsreleases/2006/20060125_1.html. 
  8. ^ [a b c d] Company, Bristol-Myers Squibb. ”Bristol-Myers Squibb and Otsuka Announce Commercialization Agreement For Aripiprazole”. www.prnewswire.com. http://www.prnewswire.com/news-releases/bristol-myers-squibb-and-otsuka-announce-commercialization-agreement-for-aripiprazole-74479187.html. 
  9. ^ https://www.ema.europa.eu/en/documents/overview/abilify-epar-summary-public_sv.pdf
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818024101/http://www.tlv.se/Upload/Beslut/BES_040609_abilify.pdf. Läst 2 augusti 2016. 
  11. ^ ”Abilify patentet har gått ut i Sverige”. Bli friskare, bli Viskare!. http://www.viska.se/index.php/nyheter1/334-lakemedel/5888-abilify-patentet-gar-ut-20-april-i-usa. 
  12. ^ ”Hur många får neuroleptika i Sverige?”. Bli friskare, bli Viskare!. http://www.viska.se/nya-lakemedel/lakemedel/6192-hur-manga-far-neuroleptika-i-sverige. 
  13. ^ Michaelson, Jay (9 november 2014). ”Mother’s Little Anti-Psychotic Is Worth $6.9 Billion A Year”. Mother’s Little Anti-Psychotic Is Worth $6.9 Billion A Year. https://www.thedailybeast.com/articles/2014/11/09/mother-s-little-anti-psychotic-is-worth-6-9-billion-a-year. 
  14. ^ MD, Peter R. Breggin (17 december 2007). ”Brain-Disabling Treatments in Psychiatry: Drugs, Electroshock, and the Psychopharmaceutical Complex, Second Edition”. Brain-Disabling Treatments in Psychiatry: Drugs, Electroshock, and the Psychopharmaceutical Complex, Second Edition. Springer Publishing Company. https://books.google.se/books?id=hBd0V7Ex8PUC&pg=PA21&lpg=PA21#v=onepage&q&f=false. 
  15. ^ https://www.lakemedelsvarlden.se/antipsykotiska-ger-viktokning-hos-unga/
  16. ^ ”Aripiprazole - Bristol-Myers Squibb/Otsuka Pharmaceutical - AdisInsight”. adisinsight.springer.com. http://adisinsight.springer.com/drugs/800001612. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313203148/http://health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/Content/foi-disc-log-2012-13/$File/FOI%2030-1213%20Document%202%20-%20As%20released.pdf. Läst 4 augusti 2016. 
  18. ^ Lemke, Thomas L.; Williams, David A. (24 januari 2012). ”Foye's Principles of Medicinal Chemistry”. Foye's Principles of Medicinal Chemistry. Lippincott Williams & Wilkins. https://books.google.se/books?id=Sd6ot9ul-bUC&pg=PA465&lpg=PA465. 
  19. ^ http://www.ema.europa.eu/docs/sv_SE/document_library/EPAR_-_Summary_for_the_public/human/002755/WC500156106.pdf
  20. ^ Richelson, Elliott (1 juli 2013). ”Multi-modality: a new approach for the treatment of major depressive disorder”. The International Journal of Neuropsychopharmacology 16 (6): sid. 1433–1442. doi:10.1017/S1461145712001605. PMID 23363735. PMC: PMC3670520. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3670520/. 
  21. ^ [a b] ”Hopp om ny hjärnmedicin”. Hopp om ny hjärnmedicin. 25 april 2008. http://www.unt.se/nyheter/uppsala/hopp-om-ny-hjarnmedicin-302530.aspx. 
  22. ^ [a b] Yatham, Lakshmi N.; Kusumakar, Vivek (14 februari 2011). ”Bipolar Disorder: A Clinician's Guide to Treatment Management”. Bipolar Disorder: A Clinician's Guide to Treatment Management. Taylor & Francis. https://books.google.se/books?id=_X0QlkEPR9AC&pg=PA500&lpg=PA500#v=onepage&q&f=false. 
  23. ^ [a b] Martin, Andres; Scahill, Lawrence; Kratochvil, Christopher (14 december 2010). ”Pediatric Psychopharmacology”. Pediatric Psychopharmacology. Oxford University Press, USA. https://books.google.se/books?id=JbERDAAAQBAJ&pg=PA315#v=onepage&q&f=false. 
  24. ^ https://pdfs.semanticscholar.org/4018/9306070fc25d116328377edfa223fd1a4d25.pdf
  25. ^ Leucht, Stefan; Cipriani, Andrea; Spineli, Loukia; Mavridis, Dimitris; Örey, Deniz; Richter, Franziska; Samara, Myrto; Barbui, Corrado; et al. (2013). ”Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis”. The Lancet 382 (9896): sid. 951–62. doi:10.1016/S0140-6736(13)60733-3. PMID 23810019. 
  26. ^ Läkemedelsverket. ”Abilify (aripiprazol) - Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. lakemedelsverket.se. https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-Arkiv/Abilify-aripiprazol/. 
  27. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161008154358/http://schizophrenia.elsevierresource.com/sites/schizophrenia.elsevierresource.com/files/stahl_atypical_antipsychotic_booklet-digital.pdf. Läst 13 mars 2017. 
  28. ^ [a b c] Khanna, Priya; Suo, Tao; Komossa, Katja; Ma, Huaixing; Rummel-Kluge, Christine; El-Sayeh, Hany George; Leucht, Stefan; Xia, Jun (2 januari 2014). ”Aripiprazole versus other atypical antipsychotics for schizophrenia”. The Cochrane Database of Systematic Reviews (1): sid. CD006569. doi:10.1002/14651858.CD006569.pub5. PMID 24385408. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0014023/. 
  29. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/7766-tva-olika-antipsykotika-kan-minska-risken-for-aterfall
  30. ^ http://www.viska.se/behandlingar-2/lakemedel/7766-tva-olika-antipsykotika-kan-minska-risken-for-aterfall
  31. ^ ”Abilify - FASS Allmänhet”. www.fass.se. http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20040607006245. 
  32. ^ [a b] ”Aripiprazole: MedlinePlus Drug Information”. medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/druginfo/meds/a603012.html. 
  33. ^ ”Abilify - Reported Adverse Drug Reactions - drug-data.com”. drug-data.com. http://drug-data.com/drugs/A/abilify.html. 
  34. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160820014212/http://www.mvbcn.org/shop/images/Abilify.pdf. Läst 20 augusti 2016. 
  35. ^ ”Abilify (Aripiprazole) - Side Effects, Dosage, Interactions - Drugs”. Abilify (Aripiprazole) - Side Effects, Dosage, Interactions - Drugs. http://www.everydayhealth.com/drugs/abilify. 
  36. ^ ”- Abilify - Sverige”. www.abilify.se. http://www.abilify.se/se/vardpersonal/tolerabilitet-/-sakerhet/tolerabilitet--sakerhet---ny/. 
  37. ^ http://www.la-press.com/redirect_file.php?fileId=3361&filename=2474-JCNSD-Ziprasidone-Hydrocloride:-What-Role-in-the-Management-of-Schizophrenia.pdf&fileType=pdf
  38. ^ Schatzberg, Alan F.; Nemeroff, Charles B. (10 maj 2017). ”The American Psychiatric Association Publishing Textbook of Psychopharmacology”. The American Psychiatric Association Publishing Textbook of Psychopharmacology. American Psychiatric Pub. https://books.google.se/books?id=v9wnDwAAQBAJ&pg=PA849&lpg=PA849#v=onepage&q&f=false. 
  39. ^ ”ABILIFY® (aripiprazole) - Schizophrenia in Adolescents - Safety”. ABILIFY® (aripiprazole) - Schizophrenia in Adolescents - Safety. 22 juli 2016. Arkiverad från originalet den 22 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160722082657/https://www.abilifyhcp.com/schizophrenia/adolescent/safety.aspx. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia