Prematur

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Prematur
Klassifikation och externa resurser
ICD-10O60.1, P07.3
ICD-9644, 765
DiseasesDB10589
MedlinePlus001562
eMedicineped/1889 
MeSHsvensk engelsk
Barn i kuvös

Prematur är ett barn som är fött före 37 fulla graviditetsveckor. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som måttligt för tidigt födda (PT - PreTerm). Barn som föds efter 28 till 32 fullgångna veckor benämns som mycket för tidigt födda (VPT - Very PreTerm) och före 28 fullgångna veckor som extremt för tidigt födda (EPT - Extremely PreTerm).

Ordet prematur betyder "före mognaden" / "omogen". Denna definition har ifrågasatts eftersom för tidigt födda barn egentligen inte är omogna i förhållande till sin gestationsålder. En bättre term för att beskriva för tidig födsel är underburen.

En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. Gränsen för överlevnad går vid ca 22 gestationsveckor. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård mycket goda. Överlevnaden har bland annat med barnets lungmognad att göra. Vid hotande förtidsbörd kan vården förhindra värkarbete och förlossning i vissa fall. Den gravida kan då ges kortison som "påskyndar lungmognaden". När förtidsbörden är ett faktum så kan man ge barnet surfaktant eftersom surfaktant inte börjar bildas förrän ungefär vecka 23 och börjar inte bildas "i full skala" före cirka vecka 30-32. Efter graviditetsvecka 32 behövs vanligen inte detta då lungornas egna surfaktantproduktion i regel är tillräcklig.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

I behandlingen av prematura barn ingår flera olika hjälpmedel. Kuvös, CPAP, värmesäng och syrgasgrimma är några av de hjälpmedel som finns. Barnen, som inte orkar suga, kan dels få näring genom en ventrikelsond genom näsan och matstrupen till magen, dels läkemedel via en navelartär-/venkateter, perifer venkateter eller percutan central venkateter. Saturationsmätare används för att kontrollera hur bra barnet syresätter sig.

Uppsala Akademiska Sjukhus har man som ett av de första sjukhusen i Sverige påbörjat användande av den så kallade "kängurumetoden" vilken går ut på att man så ofta föräldrarna orkar och kan, tar ut sitt barn ur kuvösen en eller flera timmar och låter det sova på mamman eller pappan. Denna metod kan användas även om barnen har behov av CPAP eller respirator. Detta har i vissa studier visat sig vara effektivt för att påskynda barnens utveckling.[1] Metoden har hämtats från Colombia där ekonomin inte alltid tillåter kostsam utrustning, som till exempel kuvöser.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

De faktorer som har störst påverkan på prognosen är gestationsålder och sjuklighet i neonatalperioden.

Den svenska nationella studien ”Express” har följt alla barn (707 stycken) födda mellan 22-27 veckor i Sverige under åren 2004-2007. Överlevnad vid 1 års ålder totalt för hela gruppen var 69 %[2]. Överlevnaden var starkt korrelerad till gestationsålder:

• I vecka 22 överlevde 9.8 % av barnen.

•I vecka 26 överlevde 85 % av barnen.

Av de överlevande barnen hade 42 % ingen funktionsnedsättning, 31 % lätt funktionsnedsättning, 16 % måttlig funktionsnedsättning och 11 % svår funktionsnedsättning vid 2.5 års ålder. Således klarar sig 73 % av de som fått aktiv perinatalvård utan betydande utvecklingsrelaterade nedsättningar. [3]

I en longitudinell studie i Stockholm fann man att barn födda med en vikt på under 1500 gram, som alltid var prematura (i medel födda vecka 28), vid fem års ålder hade vissa kognitiva nedsättningar. Dessa problem var framförallt exekutiva, det vill säga förmåga att planera och organisera sitt handlande. Ett mycket vanligt problem för barnen var också skador på näthinnan, och graden av synproblem var starkt korrelerat till de kognitiva problemen.[4]

I en avhandling från 2007 drog man slutsatsen att de som är födda i vecka 23-25 oftast kan leva ett gott liv, trots en lite högre förekomst av neuropsykologiska problem, jämfört med kontrollerna.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

I Uppsala driver en mindre grupp läkare avancerad forskning på prematura barn, ända upp i högre ålder. Projektet som kallas "Lovis" innefattar forskning om följande eventuella konsekvenser av en förtidig födsel:

  • Förändringar på ögon
  • Neurologisk aktivitet
  • Psykologiska aspekter (huvudsak kognitiva effekter)
  • Motoriska aspekter
  • Datortomografi

Detta material sammanställs vid olika tillfällen och skickas ut till föräldrar till barnen samt används till framtida forskning, samtidigt som föräldrar till barnen erbjuds hjälp med de eventuella problem som uppstått.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Späda liv räddas med närkontakt[död länk] Upsala Nya Tidning 2008-10-06
  2. ^ One-Year Survival of Extremely Preterm Infants After Active Perinatal Care in Sweden” (på en). JAMA 301 (21). 2009-06-03. doi:10.1001/jama.2009.771. ISSN 0098-7484. http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?doi=10.1001/jama.2009.771. Läst 13 mars 2018. 
  3. ^ Serenius, Fredrik; Källén, Karin; Blennow, Mats; Ewald, Uwe; Fellman, Vineta; Holmström, Gerd (2013-05-01). ”Neurodevelopmental outcome in extremely preterm infants at 2.5 years after active perinatal care in Sweden”. JAMA 309 (17): sid. 1810–1820. doi:10.1001/jama.2013.3786. ISSN 1538-3598. PMID 23632725. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23632725. Läst 6 mars 2018. 
  4. ^ Böhm, Katz-Salamon, Smedler, Lagercrantz & Forssberg: "Developmental Risks and Protective Factors for Influencing cognitive outcome at 5,5 years of age in very-low-birthweight children". Developmental Medicine & Child Neurology 2002, 44: 508-516.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]