Prematur

Prematur
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	O60.1, P07.3
ICD-9	644, 765
DiseasesDB	10589
Medlineplus	001562
eMedicine	ped/1889
MeSH	svensk engelsk

Barn i kuvös

Prematur är ett barn fött före 37:e graviditetsveckans utgång. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda (PT - Pre Term). Födsel i 29:e till 32:a veckan som mycket för tidigt födda (VPT - Very Pre Term) och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda (EPT - Extremely Pre Term).

Ordet prematur betyder före mognaden, för tidigt, omogen.

En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. I Sverige har man räddat barn i vecka 22. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård tämligen goda. Överlevnaden har bland annat med barnets lungmognad att göra. Vid hotande förtidsbörd kan vården förhindra värkarbete och förlossning i vissa fall. Den gravida kan då ges kortison som "påskyndar lungmognaden". När förtidsbörden är ett faktum så kan man ge barnet surfaktant eftersom surfaktant inte börjar bildas förrän ungefär vecka 23 och börjar inte bildas "i full skala" före ca vecka 30-32. Efter graviditetsvecka 32 behövs vanligen inte detta utan barnen klarar sig, trots sin litenhet (1-1,5 kg), och lungorna är i allmänhet tillräckligt mogna att andas med utan hjälp.

Behandling

För att hjälpa prematura barn att få en lättare start i livet och förhindra en utveckling av funktionsnedsättningar, brukar man använda flera olika hjälpmedel. Kuvös, CPAP, värmesäng och syrgasgrimma är några av de hjälpmedel som finns. Barnen, som inte orkar suga, kan dels få näring genom en ventrikelsond genom näsan och matstrupen till magen, dels läkemedel via en navelartär-/venkateter, perifer venkateter eller percutan central venkateter. Saturationsmätare används för att hela tiden kontrollera hur bra barnet syresätter sig.

På Uppsala Akademiska Sjukhus har man som ett av de första sjukhusen i Sverige påbörjat användande av den så kallade "kängurumetoden" vilken går ut på att man så ofta föräldrarna orkar och kan, tar ut sitt barn ur kuvösen en eller flera timmar och låter det sova på mamman eller pappan. Denna metod appliceras även om barnen har behov av CPAP eller respirator. Detta har i vissa studier visat sig vara effektivt för att påskynda barnens utveckling. Metoden har hämtats från Colombia där ekonomin inte alltid tillåter utrustning, som till exempel kuvöser.

Prognos

Intellektuella funktionsnedsättningar uppträder tyvärr ofta ändå, om än lite längre upp i åldrarna. I en longitudinell studie i Stockholm fann man att barn födda med en vikt på under 1500 gram, som alltid var prematura (i medel födda vecka 28), vid fem års ålder hade vissa kognitiva nedsättningar. Dessa problem var framförallt exekutiva, det vill säga förmåga att planera och organisera sitt handlande. Ett mycket vanligt problem för barnen var också skador på näthinnan, och graden av synproblem var starkt korrelerat till de kognitiva problemen.

I en avhandling från 2007 drog man slutsatsen att de som är födda i vecka 23-25 oftast kan leva ett gott liv, trots en lite högre förekomst av neuropsykologiska problem, jämfört med kontrollerna.

Forskning

I Uppsala driver en mindre grupp läkare avancerad forskning på prematura barn, ända upp i högre ålder. Projektet som kallas "Lovis" innefattar forskning om följande eventuella konsekvenser av en förtidig födsel:

• förändringar på ögon
• neurologisk aktivitet
• psykologiska aspekter (huvudsak kognitiva effekter)
• Motoriska aspekter
• Datortomografi

Detta material sammanställs vid olika tillfällen och skickas ut till föräldrar till barnen samt används till framtida forskning, samtidigt som föräldrar till barnen erbjuds hjälp med de eventuella problem som uppstått.

Referenser

• LOVIS ögonforskning

Webbkällor

• Vårdfacket : Stöd mor-barnpar utifrån deras behov
• Kangaroo Mother Care Promotions
• En Amerikansk skrift om LOVIS projektet i Uppsala