Ansökarland
Ett ansökarland är en stat som har ansökt om medlemskap i Europeiska unionen. För att få ansöka om medlemskap måste ansökarlandet vara ”europeiskt” och respektera unionens grundläggande värden, i enlighet med unionens fördrag.[1]
Medlemskapsansökan skickas till Europeiska unionens råd. Europeiska kommissionen ansvarar för att utvärdera ett ansökarlands uppfyllande av Köpenhamnskriterierna. Kommissionen lämnar därefter en rapport till rådet, som beslutar med enhällighet om ansökarlandet ska beviljas status som kandidatland, vilket är ett krav för att kunna inleda medlemskapsförhandlingar. Beslutet måste även godkännas av Europeiska rådet.
Efter att ett ansökarland har beviljats status som kandidatland kan medlemskapsförhandlingar inledas med syfte att fastställa medlemskapsvillkoren. Detta utmynnar i ett anslutningsfördrag, som sedan måste ratificeras av ansökarlandet och alla medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser innan det kan träda i kraft och ansökarlandet blir en medlemsstat.
Nuvarande ansökarländer
Nuvarande ansökarländer innefattar
Tidigare ansökarländer
Tidigare ansökarländer som senare har anslutit sig till unionen:
- Bulgarien
- Cypern
- Danmark
- Estland
- Finland
- Grekland
- Irland
- Kroatien
- Lettland
- Litauen
- Malta
- Polen
- Portugal
- Rumänien
- Slovakien
- Slovenien
- Spanien
- Storbritannien
- Sverige
- Tjeckien
- Ungern
- Österrike
Tidigare ansökarländer som senare har dragit tillbaka sin ansökan:
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |