Makedonien

För andra betydelser, se Makedonien (olika betydelser).

Republiken Makedonien Република Македонија Republika Makedonija
Flagga Statsvapen
Valspråk:
Nationalsång: Denes nad Makedonija
Huvudstad	Skopje  42,0° N, 21,26° Ö
Största stad	Skopje
Officiella språk	Makedonska (65 %(, albanska (24 %) är officiella språk
Statsskick	Parlamentarisk republik, Enhetsstat
Presidenter	Gjorge Ivanov
Premiärministrar	Nikola Gruevski
Självständighet	från Jugoslavien
• deklarerad	8 september 1991
• erkänd	8 april 1993
Yta	25 713 km² (148:e)
• varav vatten	1.9 %
Demografi
• folkmängd (2010)	2 060 563 (142:e)
• befolkningstäthet	82,2 inv/km² (113:e)
BNP (PPP)	(n/a)
• totalt	$9 118 milj (2010)  (n/a)
• per capita	$10,400 (2011 est.)
HDI (2005)	▲  0,808 (hög) (68:a)
Ginikoefficient (2004)	29,3 (n/a)
Valuta	Makedonisk denar (MKD)
Tidszon	UTC + 1
Topografi
• högsta punkt	Korab 2 764 m ö.h.
• största sjö	Ohridsko ezero 349 km²
• längsta flod	Vardar 388 km
Nationaldag	2 augusti
Landskod	MK, MKD
Nationell toppdomän	.mk
Landsnummer	389

Makedonien (makedonska: Македонија), formellt Republiken Makedonien (Република Македонија), är sedan kommunismens sammanbrott i det forna Jugoslavien en republik i Sydeuropa, på Balkanhalvön. Det gränsar i väst till Albanien, i norr till Serbien och Kosovo, i öst till Bulgarien och i söder till regionen Makedonien i grannlandet Grekland. Republiken Makedoniens huvudstad heter Skopje. Av historiska, lokalpatriotiska och nationalistiska orsaker finns en namnkonflikt med Grekland, och som en kompromiss benämns landet i FN som Före detta jugoslaviska republiken Makedonien.

På 300-talet f.Kr. tillhörde de södra delarna av Makedonien Alexander den stores väldiga imperium medan de centrala och norra delarna gick under namnet Paionien. Senare blev området en romersk provins och från 400-talet e.Kr. avlöste en rad härskare varandra. Omkring år 600 slår sig slaviska stammar ner i området som blev helt kristet på 800-talet under Boris I av Bulgarien.

På 1300-talet erövrades området av turkarna. Under Osmanska rikets nedgångstid på 1800-talet stred Bulgarien, och Serbien om herraväldet över Makedonien, som efter Balkankrigen (1912-1913) delades upp mellan dessa länder. Efter första världskrigets slut införlivades Makedonien med Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike, som 1929 ombildades till Kungariket Jugoslavien, och 1991 utropade landet sin självständighet.

Svårtillgängliga bergskedjor har bildat naturliga geografiska barriärer mot grannländerna. Bergen sträcker sig mellan Makedonien och Grekland i söder; Korabmassivet i nordväst går längs gränsen mot Serbien. En stor del av landet upptas av högland, som reser sig mer än 2 000 meter över havet. Floden Vardar rinner upp i nordväst, flyter först norrut, genomkorsar sedan landets inre i riktning mot sydöst och rinner i Grekland ut i Egeiska havet.

Ungefär en fjärdedel av arealen används till jordbruksändamål. De viktigaste grödorna är spannmål, frukt, grönsaker och bomull; djurhållningen koncentreras främst kring får och mjölkkor. Jordbruket täcker hemmamarknadens behov av baslivsmedel, och tack vare landets rika kolförekomster är Makedonien oberoende av energiimport. Tillverkningsindustrin har drabbats hårt sedan självständighetsförklaringen, delvis på grund av handelsembargon som Grekland har infört mot landet. Av de tidigare jugoslaviska republikerna är Makedonien för närvarande den minst utvecklade, och den låga levnadsstandarden utgör ett stort bekymmer.

Historia

Efter att tidigare ha varit en del av Osmanska riket kom det historiska Makedoniens territorium att efter Balkankrigen 1912-1913 delas upp mellan Grekland, Serbien, Bulgarien och Albanien.

Det område som idag utgör Makedonien utgjorde en del av serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918-1929) och därefter kungariket Jugoslavien (1929-1941) då gick det under namnet Vardarbanovina. Under andra världskriget (1941-1945) delades området mellan Bulgarien och det av Italien ockuperade Albanien. I slutet av kriget blev området en av de 6 jämställda republiker (Slovenija, Hrvatska, Bosna i Hercegovina, Serbija, Crna Gora och Makedonija). makedonskan var ett av de 3 officiella språk i socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och fick namnet Folkrepubliken Makedonien, 1963 ändrat till Socialistiska republiken Makedonien. 1991 utträdde republiken ur den jugoslaviska federationen och har sedan dess varit indragen i namnkonflikten med Grekland, se nedan. Makedonien var en av de delrepubliker i det forna jugoslavien som det aldrig blev krig i.

När Jugoslavien började falla sönder efter Josip Broz Titos död 1980 såg nationalistiska krafter i grannländerna möjligheten att dra fram gamla argument mot Makedoniens status som nation. Det finns bulgarer och greker som betraktar Makedonien som en ”konstgjord stat”, utan någon makedonsk nationell identitet. Makedonska språket ses i Bulgarien som en bulgarisk dialekt. Grekland hävdar en historisk rätt till namnet Makedonien. Dessutom kallar serbiska nationalister Makedonien för ”Sydserbien”

Den 26 februari 2004 omkom landets president Boris Trajkovski i en flygolycka. Den efterföljande utredningen slöt sig till att olyckan orsakades av besättningens misstag under inflygningen till Mostar.

Makedonien ansökte om EU-medlemskap den 22 mars 2004 och fick kandidatstatus den 17 december 2005.

Makedonien har även ansökt om medlemskap i NATO vilket Grekland utnyttjade sitt veto emot.

Geografi

Enligt den officiella uppfattningen i republiken Makedonien består det historiska Makedonien av följande delar: Egeiska Makedonien i Grekland, Vardarmakedonien i nuvarande självständiga Republiken Makedonien (tidigare i Jugoslavien), och mindre delar i Bulgarien (Pirinmakedonien) och Albanien (Mala Prespa).

Indelning

Makedonien är indelat i olika statistiska regioner. Nordöstra regionen, Pelagonia (region), Polog (region), Skopje (region), Sydvästra regionen, Sydöstra regionen, Östra regionen och Vardar (region). De saknar egentlig märkbar betydelse.

Städer i Makedonien

Berovo Bitola Makedonski Brod Debar Delcevo Demir Kapija Dojran Gevgelija Gostivar Kavadarci Kičevo Kočani Kratovo Kriva Palanka Kruševo

Kumanovo Negotino Ohrid Prilep Resen Skopje Štip Struga Strumica Sveti Nikole Tetovo Valandovo Veles Vinica

Politik

Landet leds idag av det kristdemokratiska partiet VMRO-DPMNE, med Nikola Gruevski som premiärminister.Parlamentets 120 ledamöter och statschefen, en president, väljs genom fria, direkta val.

I mars 2008 hoppade partiet PDS, som representerar landets albanska minoritet, av koalitionsregeringen och framtvingade ett nyval den 1 juni samma år.

Spänningarna mellan grannländerna är fortfarande allvarliga. Makedonien är nämligen också namnet på en grekisk provins. Namnkonflikten är ännu idag inte löst, och båda länderna ägnar sig åt lobbyverksamhet i frågan. Detta är också anledningen till att man inom internationella organisationer såsom OS/EU/FN betecknar Makedonien som F.Y.R.O.M. ("Den före detta jugoslaviska republiken Makedonien"); se vidare makedonska namnkonflikten.

Språk

Makedoniska (65 %) och albanska (24 %) är numera i praktiken erkända officiella språk, men än gäller den lag från 2002 som Ohridavtalet låg till grund för, och som innebar att om andra språk än makedoniska talas av åtminstone 20 procent av befolkningen i landets motsvarighet till svenska kommuner ska det språket användas tillsammans med makedoniska. Avtalet, som godkändes av parlamentet, innebar dessutom att formuleringar i författningen som kunde tolkas som att Makedonien bara tillhörde de slaviska makedonierna omarbetades Albanerna var då i första hand koncentrerade till landets västliga del. Under millenniets första årtionde skedde en albansk urbanisering till framför allt huvudstaden Skopje. I dagsläget går – inte minst på grund av landets önskan att bli EU.medlem – språklösningen mot ungefär samma utformning avseende tryckning och tolkning som när det gäller finska och svenska språken i Finland. Tillämpningen handlar om tillgängligheten till offentliga dokument, vid kommunikation med statliga, regionala och lokala myndigheter och i det kommunala självstyret, men förändringarna är inte på långt när genomförda fullt ut. Förutom albanskan finns språk som i någon enstaka kommun uppfyller dessa kriterier: turkiska, serbiska, romani och arumänska (ibland kallat vlachiska).

Makedonska är ett sydslaviskt språk, och är närmast besläktad med bulgariska och serbiska. Det infördes efter andra världskriget av Titos kommunistregim som skriftspråk med det kyrilliska alfabetet, bland annat som ett försök att stärka den makedonska identiteten och motverka starka pro-bulgariska stämningar.

Albanska tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen utan att vara nära släkt med andra språk i denna familj. Det har inslag av turkiska, grekiska och italienska och skrivs med latinska bokstäver.

Det makedoniska språket och makedonska dialekter talas i grannländerna.

Namnkonflikten

Framförallt Grekland motsätter sig att den nya staten ges benämningen Makedonien. Många greker använder därför den nya statens huvudstad Skopjes namn för att benämna hela staten.^{[källa behövs]} Detta förfaringssätt existerar dock enbart i Grekland.^{[källa behövs]} I Grekland finns en provins som heter Makedonien. Denna utgör en stor del av landets totala yta.

Det historiska Makedonien är internationellt sett mycket känt. Alexander den store, en makedonsk kung, genomförde under 300-talet f Kr storslagen erövringskampanj i Mellanöstern. Med Makedonien som bas, som då bestod av ungefär det geografiska område med samma namn som idag ligger i Grekland och södra halvan av dagens Republiken Makedonien, erövrades under hans ledning allt land från Egypten och Turkiet i väster till Samarkand, Chiva och Buchara (viktiga centralasiatiska handelsstäder längs Sidenvägen) och Indusflodens dalgång i dagens Pakistan i öster. Han grundade även ett flertal städer, bl a den viktiga hamnstaden Alexandria i Egypten. Alexander den store räknas i västerländsk historieskrivning som ett av de största militära genier som någonsin existerat.

Grekerna anser att invånarna i den nya staten de facto lägger beslag på de antika makedonernas historia, vilket grekerna är motståndare till. Grekerna anser att dagens makedoner, liksom övriga folk i tidigare Jugoslavien, är slaver och därmed saknar koppling till det antika Makedonien. Grekerna hävdar att makedonerna ägnar sig åt en form av historisk identitetsstöld eller varumärkesintrång.

Den grekiska provinsen Makedonien är till ytan större än republiken Makedonien. Som ett resultat av konflikten erkände EU och Förenta nationerna (FN) staten under provisoriska referensen "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien" (eng: "Former Yugoslav Republic of Macedonia", förkortat "FYROM"). Sedan 1991 har en dialog förts om statens namn, företrädesvis med Grekland. Grekland protesterade i november 2004 när USA:s kongress valde att erkänna landet under det konstitutionella namnet Republiken Makedonien.

Idag är Makedonien erkänd under konstitutionella namnet Republiken Makedonien av 133 länder.

I samband med förhandlingarna inför Makedoniens medlemskap i försvarsalliansen NATO i mars 2008 lade Grekland in veto mot medlemskapet om inte staten ändrade sitt namn. Detta ledde till att det planerade medlemskapet i försvarsalliansen har skjutits upp på obestämd tid. Detta ledde till att konflikten trappades upp och Republiken Makedonien drog Grekland inför Internationella domstolen i Haag för brott mot dess vägran att godkänna Makedonien som Nato-medlem, vilket enligt Makedonien strider mot interimavtalet länderna emellan.

Infrastruktur

Flyg

Skopje(Alexander the Great Airport) och Ohrid har internationella flygplatser. Det finns även en civil flygplats i Stankovec där över 300 000 albanska flyktingar sökte skydd under Kosovokriget 1999. Det finns även en flygplats nära staden Stip som ofta används som övningsbas av det makedonska flygvapnet.

Järnvägar

Järnvägarna är förhållandevis glest utbyggda i Makedonien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Serbien och Grekland. Skopje har regelbunden tågtrafik dels inom Makedonien men också till grannländerna. Från Serbien går en viktig järnvägslinje som sedan fortsätter till Grekland; denna går via Skopje vilket gör Skopje till en viktig internationell järnvägsstation. Denna bana är också elektrifierad och i tämligen gott skick. Järnvägsnätet ägs av statliga MZ. Det finns även planer, och en budget, som det statliga järnvägsnätet MZ fått i bidrag av den makedonska staten om att bygga ut sina järnvägsnätet i Makedonien till sina grannländer Albaniens huvudstad Tirana och även Bulgariens Sofia.

Vägar

Många vägar är smala och slingriga. De underhålls dock på en normal nivå och har därmed en acceptabel standard. Från gränsen till Serbien går den viktiga motorvägen E75 som fortsätter ner till gränsen till Grekland; denna väg har en hög standard. Runt Skopje finns ett system av motorvägar som ansluter staden till den längre motorvägen.

Makedonien har sedan självständigheten börjat att bygga om vägarna i landet, uppgradera dem och bygga nya motorvägar, vilket har medfört en stor ökning av turismen i Makedonien. Nya motorvägar har även byggts runt om i hela landet, en förlängning håller på att byggas mot bulgariska gränsen och den grekiska, och även till Kosovo väntas nya delar av vägar vara klara fram till 2010.

Demografi

Befolkningen i landet består till två tredjedelar av makedonier och den största minoritetsbefolkningen är albaner (24 procent) . I landet finns även mindre grupper av turkar, vlaher samt en del romer och kvarboende serber. Mellan den makedoniska och den albanska befolkningen fanns stora etniska spänningar som utmynnade i en väpnad konflikt 2001 sedan albanska rebeller tagit till vapen. Den kunde till slut lösas efter internationell medling och resultatet blev Ohridavtalet, men vissa spänningar mellan grupperna finns fortfarande kvar.

Religion

Sankt Johannes kyrka i Kaneo vid Ohrid.

Majoriteten av makedonierna tillhör den makedonsk-ortodoxa kyrkan som etablerades 1958 som underställd patriarkatet i Belgrad.Men den ortodoxa kyrkan har funnits längre tillbaka än så i Makedonien. En av de äldsta ortodoxa skolorna startades i landet av St. Clemens av Ohrid (Св.Климент Охридски / Sv.Kliment Ohridski). År 1967 förklarade den sig som en självständig ortodox gren, och erkändes av den ortodoxa världen 36 år senare, 1993. Makedonien är ett av de få länder som omnämns i bibeln.

Enligt folkräkningen år 2002 är landets religiösa sammansättning följande: makedonsk-ortodoxa 64,7%, övriga kristna 0,37%, muslimer 33,3% och 1,63% övriga.

Den religiösa bilden i Makedonien speglar den etniska sammansättningen. En majoritet är ortodoxt kristna; främst slaviska folkgrupper tillhör den kristna ortodoxa tron men i Skopje finns också ett mindre antal albanska katoliker och anhängare av olika ortodoxa riktningar (cirka 5 procent). Även vlacherna är ortodoxa medan slaviska folk som pomaker (torbesjer) och bosniaker är av muslimsk tro. Makedonien har alltså en betydelsefull icke-makedonisk minoritet som tillhör den islamska tron, på cirka 33% av befolkningen. Turkarna, bosniakerna och en stor majoritet av både albaner och romer är i huvudsak muslimer. Sammanlagt finns det över 1200 kyrkor och 400 moskéer i Makedonien, många av dem är väldigt gamla och omskrivna i historieböckerna.

Ekonomi

Jordbruk är den viktigaste näringsgrenen främst äppelodlingarna i regionen Prespa är mest kända. Det finns även väldigt stora tobaksodlingar runt staden Prilep. I regionen kring städerna Kavadarci och Negotino breder Makedoniens vindistrikt ut sig. tex. Tikves och Bovin är stora vinproducenter. En stor del av befolkningen lever i fattigdom, och arbetslösheten är på 34,8 procent.

Till följd av det jugoslaviska inbördeskriget 1991 blev ekonomin ett orosmoment för Makedonien. Republiken hade tidigare varit kraftigt beroende av Jugoslavien, mer än av utländska marknader, och hade handelsavtal med landet. USA:s sanktioner mot Serbien bidrog till ökad ekonomisk oro och försvårade transporter av varor till Makedonien. Även namnkonflikten med Grekland angående namnet på republiken motverkade Makedoniens önskan om internationellt erkännande och inflödet av utländska investeringar.

Massmedia

Nyhetsbyrå

• Macedonian Intl News Agency (MINA)
• Macedonian Information Agency (MIA)
• MAKFAX Automatöversatt till svenska
• Net Press Automatöversatt till svenska

TV

• 24 VESTI Automatöversatt till svenska
• AB Kanal
• Alfa TV Automatöversatt till svenska
• Makedonija24
• MKTV (Makedonska Televizija), webbsida (MRT) Automatöversatt till svenska
• Kanal 5 Televizija
• Naša TV Automatöversatt till svenska
• Sitel Automatöversatt till svenska
• SkyNET
• Telma Televizija Automatöversatt till svenska
• Tera Televizija
• TV Orbis
• Televizija EDO
• Televizija Sonce Automatöversatt till svenska

Tidningar

• Denešen vesnik
• Dnevnik Automatöversatt till svenska
• Kurir Automatöversatt till svenska
• Nova Makedonija Automatöversatt till svenska
• Utrinski vesnik Automatöversatt till svenska
• Vest Automatöversatt till svenska

Tidskrifter

• Biznis Automatöversatt till svenska
• Globus Automatöversatt till svenska
• Kapital Automatöversatt till svenska
• Makedon Magazin Automatöversatt till svenska

Webbtidningar

• Bukvar Automatöversatt till svenska
• Idividi (på engelska)
• Prespana
• Prespa Sky
• Time.mk

Turism

Makedonien har ett bra turistklimat. Under somrarna är sjöarna Ohrid, Prespa och Dorjan de mest populära turistattraktionerna. Under vintern åker många till skidorterna Pelister, Mavrovo, Sarplanina, Krusevo och Kozuv. Även utgrävningarna av de antika makedonska städerna som Stobi och Heraklea är turistmål.

Populära turistmål: Skopje, Ohrid, Struga, Bitola, Kruševo, Mavrovo, Popova Sapka, Lazaropole,Galicnik, Ohridsjön, Prespasjön, Dojransjön, Heraclea-Lyncestis, Baba med toppen Pelister, Galicica.

Bildgalleri

• 

  Monumentet "Skopjes befriare" står i Skopjes centrum

• 

  Korabberget är Makedoniens högsta berg

• 

  Šarbergen

• 

  Sankt Panteleimons kyrka

• 

  Moder Teresa-staty i Skopje

• 

  "Heliga treenighetens kyrka" - ortodox kyrka i Radoviš

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	78 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	42 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	72 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	68 av 179

Referenser

Källor

• Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4

Externa länkar

• Amnesty
• Länkar från ODP
• Former Yugoslav Republic of Macedonia EU prospects unrelated to its dispute with Greece från Europaparlamentet 12 juli 2007
• Makedonien Fördjupning av Ulla Nordlöf-Lagerkranz, Utrikespolitiska Institutet 16 november 2006
• EU-kandidatur
• Länkkatalog, Macedonia Timeless från Senka Film
• Background Note: Macedonia från U.S. Department of State, juni 2009
• [1]
• Nikola Gruevski,Prime Minister Gruevski: I wish a name solution with Greece to be found, Skopje, MIA 18 januari 2011
• 'Eye on Macedonia' Поглед на Македонија, CNN, 2011