Artilleriregementet (nya)

Från Wikipedia

Ej att förväxla med Artilleriregementet (gamla).
Artilleriregementet
(A 9)
Vapen för Artilleriregementet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnArtilleriregementet
Datum2000–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollUtbildningsförband
Del avArméns taktiska stab
FöregångareBergslagens artilleriregemente,
Gotlands artilleriregemente,
Wendes artilleriregemente
Ingående delarArtilleriets stridsskola,
91. artilleribataljonen,
92. artilleribataljonen
StorlekRegemente
HögkvarterBodens garnison
FörläggningsortBoden
BeskyddareSankta Barbara
Valspråk"Ultima ratio regum"
("Konungars yttersta argument")
FärgerRött     
Marsch"Artilleri V" (Ström) [1]
Årsdagar26 maj,
6 september,
7 september,
4 december
DekorationerArtregMM (2005)
ArtregFM (2000)
SegernamnBreitenfeld (1631)
Lech (1632)
Lützen (1632)
Jankowitz (1645)
Tåget över Bält (1658)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Svensksund (1790)
Leipzig (1813)
Grossbeeren (1813)
Dennewitz (1813)
Befälhavare
RegementschefÖverste Jonas Lotsne
StabschefÖverstelöjtnant Lars Jonsson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förtjänstmedalj

Artilleriregementet (A 9), är ett artilleriförband inom svenska armén som verkat i olika former sedan 2000. Förbandet är förlagt inom Bodens garnison i Boden.[2][3]

Historia

År 1636 organiserades allt artilleri i Sverige till Artilleriregementet och 1649 utökades regementet till att omfatta alla artillerienheter i hela dåtidens stormaktssverige, över 50 garnisoner. Redan tidigt visade det sig vara svårt att leda ett regemente med så stor geografisk spridning. Trots detta bestod organisationen till 1794. Den 26 maj 1794 delades Artilleriregementet, via ett beslut i ett kungligt brev, i fyra regementen: Svea (A 1), Göta (A 2), Wendes (A 3) och Finska artilleriregementet. Finland, och därmed Finska artilleriregementet, förlorades till Ryssland 1809.

År 1811 organiserades Gotlands artilleribeväring som från 1892 blev Gotlands artillerikår (A 7). År 1893 etablerades Norrlands Artilleriregemente (A 4) i Östersund och 1894 organiserades 2:a Göta artilleriregemente som efter flytt från Göteborg till Jönköping 1898 blev Smålands artilleriregemente (A 6). År 1910 lokaliserades delar ur Norrlands artilleriregemente (A 4) till Boden och dessa delar blev 1928 Norrbottens artillerikår (A 5). Bodens artilleriregemente (A 8) bildades 1919 genom uppdelning av fästningsartilleriet i Karlsborg och Boden. År 1951 införlivades Norrbottens artillerikår i A 8. Under andra världskrigets sista år organiserades Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn.

Artilleriets organisation var som störst i början av 1960-talet men 1962 kom Göta artilleriregemente (A 2) i Göteborg att avvecklas. Smålands artilleriregemente (A 6) avvecklades 1985 i samband med försvarsbeslutet 1982. Som en följd av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping och Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund.

Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra artilleribataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att Wendes artilleriregemente (A 3) och Gotlands artilleriregemente (A 7) skulle avvecklas. Vilket regemente som skulle behållas i den framtida insatsorganisationen stod mellan Norrlands artilleriregemente (A 8) och Bergslagens artilleriregemente (A 9). Det som talade för att behålla A 8, var direkta närheten till övnings- och skjutfält, samt en möjlig garnisonssamordning och samverkan med främst Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19). Det som talade för en avveckling var stora avstånd och begränsade möjligheter att samöva med huvuddelen av markstridskrafterna och skolor för officersutbildning.[4]

Det som talade för att behålla A 9 i Kristinehamn var närheten till Älvdalens skjutfält samt möjligheten till samövning med ett stort antal förband i södra och mellersta Sverige. Men även att Kristinehamn redan utgjorde ett kompetenscentrum för artillerifunktionen genom Artilleriets stridsskola (ArtSS) som redan var lokaliserad till Kristinehamn. Regeringen valde därmed att föreslå en avveckling av Norrlands artilleriregemente (A 8). Men i samma förslag ansåg regeringen att det var viktigt artilleriförbanden även ges vinterförmåga. Därmed skulle en artilleribataljon behållas i Boden, och inordnas under Norrbottens regemente (I 19).[4]

Som enda kvarvarande aktiva regemente inom artilleriet antog Bergslagens artilleriregemente den 1 juli 2000 namnet efter det ursprungliga Artilleriregementet. Stommen inom det nya regementet utgjordes av Bergslagens artilleriregemente, Artilleriets stridsskola (ArtSS). Vid den här tiden utbildades varje år en full artilleribataljon med Haubits 77B. Tre bataljoner utbildades i Kristinehamn, Bergslagens-, Svea- och Wendes artilleribataljon.

Den 30 juni avvecklades även Norrlands artilleriregemente (A 8) som ett självständigt förband. Från den 1 juli 2000 inordnandes artilleribataljonen som en utbildningsbataljon i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19). Bataljonen bestod av en bataljonsstab, ett artillerikompani och ett stabskompani. Verksamheten vid artilleribataljonen skulle enligt försvarsbeslutet i möjligaste mån vara en spegelbild av Artilleriregementet (A 9) fast i mindre skala. Den nya artilleribataljonen kom att bestå av tolv fordonsdragna Haubits 77B. Bandkanon 1 antogs aldrig i den nya insatsorganisationen, utan började fasas ut och var helt avvecklad 2003.

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att artilleriregementsstaben skulle avvecklas samt att insatsorganisationen skulle reduceras med tre artilleribataljoner 77B, och att endast en geografisk plats skulle behållas för utbildning av artilleri. I insatsorganisationen skulle en haubitsbataljon 77B vidmakthålls i låg beredskap, samt att haubitsbataljon 77BD organiseras tidigast 2010.[5]

I regeringens avvägning gällande framtidens artilleri, ansåg man att Kristinehamn hade en begränsad verksamhet på en ort. Kristinehamn hade således begränsade möjligheter till samövning med andra funktioner inom arméstridskrafterna. Gällande Boden ansåg regeringen att den platsen hade en lämpligare infrastruktur och generell kompetens för artilleriutbildning. Vidare var Boden med Norrbottens regemente (I 19) integrerad plattform med utbildning av flera funktioner, samt hade en närhet till Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Vidare ansågs att lokalisera artilleriet till Boden skulle säkra truppslagets subarktisk förmåga. Därmed föreslog regeringen för riksdagen i sin proposition 2004/05:5 att Artilleriregementet skulle omlokaliseras från Kristinehamn till Boden. Vidare skulle artilleribataljonen vid Norrbottens regemente (I 19) avvecklas och inordnas i Artilleriregementet.[5]

Den 31 augusti 2005 lämnade regementsstaben Kristinehamn, detta genom en avslutningsceremoni. Avslutningsceremonin markerade samtidigt slutet för den militära verksamheten i Värmland, då även personal från Försvarsmaktens logistik och Försvarsmaktens sjukvårdscentrum medverkade vid ceremonin.[6] Den kvarvarande verksamheten i Kristinehamn övergick till en avvecklingsorganisation, vilken skulle vara helt avvecklad den 31 december 2005.[7]

Från den 1 september 2005 verkade regementsstaben från Boden. Den 2 september 2005 hölls en ceremoni på regementets nya kasernområde. Syftet med ceremonin var för att markera att ett nytt regemente lokaliserats till Boden, och att det inte var ett gammalt regemente som återuppstått.[7] Den 20 december 2016 marscherade artilleribataljonen symboliskt in på det Artilleriregementets kasernområde. Och från den 1 januari 2006 överfördes artilleribataljonen från Norrbottens regemente till att vara en del av Artilleriregementet (A 9) i Boden.

Verksamhet

Vid bildandet av Artilleriregementet bestod regementets krigsorganisation av en artilleriregementsstab samt fyra artilleribataljoner, Bergslagens artilleribataljon, Svea artilleribataljon, Wendes artilleribataljon och Norrlands artilleribataljon. Norrlands artilleribataljon var i fredsorganisationen underställd Norrbottens regemente. Sedan 2006 består Artilleriregementet av regementsstab, artilleribataljonen och Artilleriets stridsskola. Artilleribataljonen utbildar och leder regementets krigsförband, de två artilleribataljonerna samt ansvarar för all grundutbildning av rekryter. Artilleriets stridsskola utbildar officerare och specialister, utvecklar materiel och metoder samt följer upp indirekt bekämpning inom Försvarsmakten.

91. artilleribataljonen

91. artilleribataljonen (91. artbat) är en markstridsbataljon som organiserades vid Artilleriregementet under åren 2010 och 2014, och består av cirka 350 anställda soldater, övriga kontrakterade. Bataljonen består av fem kompanier, ett stab- och trosskompani, ett sensorkompani och tre pjäskompanier som vardera består av fyra pjäser. Bataljonen kommer successivt tillföras det nya artillerisystemet ARCHER, och kommer att vara specialiserade på indirekt bekämpning med artilleri, granatkastare eller flyg, Close Air Support (CAS).[8]

92. artilleribataljonen

92. artilleribataljonen (92. artbat), är en markstridsbataljon och är likformig med 91. artilleribataljonen, soldaterna kommer att vara kontrakterade, det vill säga tidvis tjänstgörande.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

När regementet bildades den 1 juli 2000 övertogs kasernområdet från Bergslagens artilleriregemente, Värmlands regemente, Värmlandsbrigaden i Kristinehamns garnison. I samband med att regementet skulle omlokaliseras till Bodens garnison, hölls en avslutningsceremoni i Kristinehamn den 31 augusti 2005.[6] Den kvarvarande verksamheten i Kristinehamn övergick till en avvecklingsorganisation, vilken skulle vara helt avvecklad den 31 december 2005.[7]

Från den 1 september 2005 verkade regementet från Sveavägen i Boden. Kasernområde som övertogs är ursprungligen uppfört för Norrlands artilleriregementes detachement i Boden (A 4 B). Från 1957 övertogs kasernområdet av Norrlands signalbataljon (S 3), vilka verkade där fram till att det avvecklades den 30 juni 2005. Den 2 september 2005 hölls en ceremoni vid Östra stallet på kasernområdet över det nya regementet i Boden.[7]

Övningsplatser

Vid bildandet av regementet övertog Artilleriregementet förvaltningen av fyra skjutfält: Faluns skjutfält, Horssjöns skjutfält, Villingsbergs skjutfält och Älvdalens skjutfält; samt två närövningsfält i Kristinehamn respektive Örebro. Efter att regementet omlokaliserats till Boden, överfördes förvaltningsansvaret över Faluns skjutfält, Horssjöns skjutfält, Villingsbergs skjutfält och Älvdalens skjutfält till Skaraborgs regemente (P 4). De två närövningsfälten avvecklades.[9] De övnings- och skjutplatser som regementet övar på i Boden förvaltas av Norrbottens regemente.

Heraldik och traditioner

Det "nygamla" regementet sökte sina traditioner till det Artilleriregemente som bildades 1636 och delades upp 1794. Regementets heraldiska vapen blev en kombination av lilla riksvapnet (de tre kronorna) och de för artilleriet traditionella korslagda kanonerna. Samma vapen fördes intill 31 december 1997 av Svea artilleriregemente. Regementets förste chef i denna tappning blev överste Anders Carell.

Artilleriregementet övertog marsch och traditioner från Bergslagens artilleriregemente. Vidare förde regementet Wendes artilleriregemente standar som hedersstandar. Artilleriregementet kom även att föra vidare traditionerna för Svea artilleriregemente (A 1), Wendes artilleriregemente (A 3), Smålands artilleriregemente (A 6) och Gotlands artilleriregemente (A 7). Vidare bevarade regementet minnet av Göta artilleriregemente (A 2) samt Upplands artilleriregemente (A 5).[10]

Sedan 2012 svarar Artilleriregementet i första hand för traditionsarvet för Svea artilleriregemente (A 1), Wendes artilleriregemente (A 3), Norrlands artilleriregemente (A 4), Smålands artilleriregemente (A 6), Gotlands artilleriregemente (A 7) och Bodens artilleriregemente (A 8). I andra hand svarar regementet för Göta artilleriregemente (A 2) och Artilleriets skjutskola (ArtSS).[11]

Artilleriregementet (A 9) har mottot Ultima Ratio Regum - "Konungars yttersta argument" - (och inte "Konungens", vilket ofta felaktigt hävdas) vilket har historiska rötter inom artilleri från Frankrike. Denna latinska fras lär den franske statsmannen Richelieu (1585 - 1642) ha yttrat. Det franska artilleriet graverade sedan detta på kanonerna på order av kung Louis XIV av Frankrike.

Vid avslutningsceremonin i Kristinehamn instiftades Artilleriregementets minnesmedalj (ArtregMM), vilken tilldelades Artilleriregementets medarbetare i Kristinehamn.[6] Chefen för regementet delar även ut Artilleriets honnörsmedalj (AHM) och Artilleriregementets förtjänstmedalj.[10]

Regementet har fyra högtidlighetsdagar. Den 26 maj är regementets högtidsdag, detta genom delningen av Artilleriregementet i Svea, Göta, Wendes och Finska artilleriregementet. Vidare har regementet en högtidsmiddag, där man firar minnet av slagen vid Breitenfeldt den 7 september 1631 och Dennewitz den 6 september 1813. Regementets skyddshelgon är Sankta Barbara, vilket firas närmaste fredag före och i anslutning till den 4 december.[10]

Materiel vid förbandet

I december 2012 lämnade Artilleriregementet ifrån sig de två sista (av totalt 48) Haubits 77B till BAE Systems Bofors. Detta då artilleripjäserna skulle användas till det nya artillerisystemet Artillerisystem 08, eller ARCHER som det även benämns. Från början var det nya systemet planerat att levereras under 2011, för att vara fullt operativt i insatsorganisationen 2012. Dock så blev hela projektet försenat, och de första pjäserna lämnades över av FMV till Artilleriregementet genom en överlämningsceremoni i Boden den 1 februari 2016.[12] Artilleriregementet hade då varit utan egna artilleripjäser i över tre år. Därefter har ytterligare pjäser tillförts, och i början av 2017 beräknas samtliga de 24 artilleripjäser som ursprungligen planerats levererats till regementet.

Förbandschefer

Regementschefer verksamma vid regementet från den 1 juli 2000.

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Artilleriregementet 2000-07-01 –
Beteckningar
A 9 2000-07-01 –
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Kristinehamns garnison (F) 2000-07-01 – 2005-12-31
Bodens garnison (F) 2005-09-01 –
Villingsbergs skjutfält (Ö) 2000-07-01 – 2006-01-02
Älvdalens skjutfält (Ö) 2000-07-01 – 2006-01-02
Faluns skjutfält (Ö) 2000-07-01 – 2006-01-02
Horssjöns skjutfält (Ö) 2000-07-01 – 2006-01-02

Galleri

  • Det nygamla regementets förste chef, Överste Anders Carell.
    Det nygamla regementets förste chef, Överste Anders Carell.
  • Artilleriregementets standar.
    Artilleriregementets standar.
  • Kanslihuset i Kristinehamn.
    Kanslihuset i Kristinehamn.
  • Kasern Eda Skans i Kristinehamn.
    Kasern Eda Skans i Kristinehamn.
  • Kasern Ransäter i Kristinehamn.
    Kasern Ransäter i Kristinehamn.
  • Edakanonen vid kanslihuset, till minne av artilleriet i Kristinehamn.
    Edakanonen vid kanslihuset, till minne av artilleriet i Kristinehamn.
  • Kasern Kopparberg i Kristinehamn.
    Kasern Kopparberg i Kristinehamn.
  • Kasernerna i någon gång mellan 1910–1927 sett från Drottninggatan, Boden.
    Kasernerna i någon gång mellan 1910–1927 sett från Drottninggatan, Boden.
  • Kasernvakten 1928 vid Sveavägen, Boden.
    Kasernvakten 1928 vid Sveavägen, Boden.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 199
  2. ^ Braunstein (2005), s. 217–219
  3. ^ Kjellander (2003), s. 249
  4. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 juli 2016. 
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 29 maj 2016. 
  6. ^ [a b c] ”Avslutning för den militära verksamheten i Värmland”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 14 december 2005. https://web.archive.org/web/20051214040251/http://www.artreg.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=29260. Läst 21 juli 2024. 
  7. ^ [a b c d] ”Nytt regemente i Boden”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 14 december 2005. https://web.archive.org/web/20051214180610/http://www.artreg.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=29233. Läst 21 juli 2024. 
  8. ^ Forsvarsmakten.se Jobba som soldat på A 9 i Boden Arkiverad 27 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 maj 2010
  9. ^ ”Fyra skjutfält till Skaraborgs regemente”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 28 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060128223824/http://www.artreg.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=30813. Läst 21 juli 2024. 
  10. ^ [a b c] ”Traditioner”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 8 februari 2006. https://web.archive.org/web/20060208191142/http://www.artreg.mil.se/article.php?id=86. Läst 21 juli 2024. 
  11. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 21 juli 2016. 
  12. ^ ”Glädjens dag på A 9”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/02/gladjens-dag-pa-a-9/. Läst 2 februari 2016. 
  13. ^ ”Försvarets forum nr 1/2014, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2014/forsvarets-forum-14-01.pdf. Läst 26 november 2017. 
  14. ^ [a b c] Johan Pekkari ny chef för Artilleriregementet
  15. ^ ”Försvarets forum nr 4/2014, s. 5”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2014/forsvarets-forum-nr4-2014-2.pdf. Läst 26 november 2017. 
  16. ^ ”Försvarets forum nr 5/2016, s. 9”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2016/forsvarets-forum-nr-5-2016.pdf. Läst 26 november 2017. 
  17. ^ Försvarsmakten. ”Artilleriregementet, A 9”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/artilleriregementet-a-9/. Läst 12 april 2017. 

Webbkällor

Tryckta källor

  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Anmärkningar

  1. ^ Fredriksson tillträdde som tillförordnad chef den 1 februari 2014, med ett förordnande längst till den 30 juni 2014.[13][14]
  2. ^ Pekkari tillträdde som chef den 1 september 2014, med ett förordnande längst till den 31 augusti 2018.[15][14]
  3. ^ Lotsne tillträdde som chef den 1 november 2016, med ett förordnande längst till den 31 oktober 2019.[16][14][17]

Vidare läsning

  • Antonsson, Rune; Månsson, Malte (1994). Bergslagens artilleriregemente 50 år. Kristinehamn: Bergslagens artilleriregemente. Libris 1902668 
  • Carlqvist, Ann-Charlotte, red (2006). Artilleriregementet 2000-2005. Boden: Artilleriregementet. Libris 10129429. ISBN 91-631-8051-0 

Externa länkar

v • r
Svenska artilleriförband
Nuvarande
Tidigare
Artilleriregementet • Första Göta artilleriregemente • Andra Göta artilleriregemente • Första Svea artilleriregemente • Andra Svea artilleriregemente • Finska artilleriregementet • Raketkåren • Fyrverkarkåren • Svea artilleriregemente (A 1) • Göta artilleriregemente (A 2) • Wendes artilleriregemente (A 3) • Gotlands artillerikår (A 4) • Norrlands artilleriregemente (A 4) • Norrbottens artillerikår (A 5) • Upplands artilleriregemente (A 5) • Smålands artilleriregemente (A 6) • Gotlands artilleriregemente (A 7) • Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) • Artilleriregementet (A 9) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) • Positionsartilleriregementet (A 9) • Karlsborgs artilleriregemente (A 10) • Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) • Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11) • Vaxholms artillerikår • Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Arméns artillericentrum (ArtC) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Högre artilleriläroverket
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Artilleriregementet_(nya)&oldid=42341440”