Carl August Ehrensvärd (1892–1974)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl August Ehrensvärd
C.A. Ehrensvärd
Information
Smeknamn "Cala"
Född 3 augusti 1892
Karlskrona, Sverige
Död 24 april 1974 (81 år)
Ystad, Sverige
Begravningsplats Tosterups kyrkogård
I tjänst för Sverige och Finland
Försvarsgren Armén
Land Sverige
Grad General
Befäl Arméchef 1948-57
Slag/krig Kriget 1918, Finska vinterkriget
Utmärkelser Se: Utmärkelser
Relationer Son till Carl August Ehrensvärd

Carl August Ehrensvärd, född 3 augusti 1892 i Karlskrona, död 24 april 1974 i Ystad,[1] var en svensk greve, militär; chef för Försvarsstaben 1945-1947, arméchef 1948-1957, generalmajor 1944, generallöjtnant 1948 och general 1957.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ehrensvärd var son till viceamiral, greve Carl August Ehrensvärd (1858-1944) och friherrinnan Lovisa Ulrika (Ulla), född Thott. Ehrensvärd tog studenten i Stockholm 1911, officersexamen 1913, blev underlöjtnant vid Svea livgarde (I 1) samma år, löjtnant där 1916 och begärde avsked 1918 då han deltog i finska inbördeskriget mars-augusti 1918 som finsk major och chef för Skärgårdens frikår och besatte därunder Åbo. Efter Åbos fall upprättade lokala myndigheter en domstol som enligt 1772 års svenska lag dömde underåriga till dödsstraff. Officerare ur Skärgårdens frikår uttryckte reservationer mot delar av den civila domstolens utslag.[2]. Ehrensvärd blev på nytt löjtnant vid Svea livgarde i september 1918 och senare regementsadjutant.

Han blev kapten vid generalstaben 1926, avdelningschef generalstabens centralavdelning 1935-1937, försvarsstabens arméoperationsavdelning 1937-1938, överstelöjtnant och chef Göta livgardes (I 2) stridsvagnsbataljon 1938-1939, överstelöjtnant och chef Svenska frivilligkåren under Finska vinterkriget 1940, finsk överste 1940, överste i svensk tjänst 1940, chef Krigshögskolan (KHS) 1940-1941, tjänst vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) 1941-1942, sektionschef försvarsstaben 1942-1944, generalmajor och tillförordnad chef försvarsstaben 1944, chef 1945, militärbefälhavare I.militärområdet 1947-1948, generallöjtnant och arméchef 1948-1957, general i generalitetets reserv 1957. I Finsk krigstjänst 1918 och 1939-1940.[3]

Ehrensvärd lärde känna Axel Rappe och Helge Jung, och medverkade 1927 i bildandet av Ny Militär Tidskrift. Ehrensvärd har spelat en framträdande roll i debatten om de svenska försvarsprinciperna. Han utgav bland annat boken Hårt mot hårt (1943). Till skillnad mot tidigare generation arméofficerare etablerade Ehrensvärd och kretsen kring Ny Militär Tidskrift goda relationer med socialdemokratiska politiker som Rickard Sandler, Per Edvin Sköld och Tage Erlander [4].

Ehrensvärd är begravd på Tosterups kyrkogård.[5]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1922 med grevinnan Gisela Bassewitz (1895-1946) - i hennes andra gifte - dotter till greve Adolf Bassewitz-Behr och Dorothee, född Krell. 1947 gifte han sig med Elisabeth Lachmann (född 1905). Barn: Louise (född 1925) och Jörgen (född 1932). Han var bror till Gösta Ehrensvärd (1885-1973) och farbror till Gösta Ehrensvärd (1910-1980). Hans farfars farfar var fästningsbyggaren Augustin Ehrensvärd.

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

Chef för Svenska Frivilligkåren Ernst Linder och Carl August Ehrensvärd i Torneå.

Befattningar[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Ehrensvärds utmärkelser:[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ehrensvärd, Carl August (1935). Svenska försvarsprinciper: slagord och verklighet rörande grunderna för riksförsvarets ordnande : synpunkter framlagda vid föredrag i Stockholm den 4 december 1935. Stockholm: Fören. K. H. S. Libris 1353388 
  • Ehrensvärd, Carl August (1943). Hårt mot hårt: blixtanfall och blixtförsvar. Stockholm: Norstedt. Libris 1877989 
  • Ehrensvärd, Carl August (1957). Vett och vilja: studie över svenska försvarsprinciper. Stockholm: Hörsta förl. Libris 323922 
  • Ehrensvärd, Carl August (1965). I rikets tjänst: händelser och människor från min bana. Stockholm: Norstedt. Libris 8390023 
  • Arméchef i orostid - Dagboksanteckningar 1938-1957 (1991)
  • Ehrensvärd, Carl August; Norberg, Erik (1991). Dagboksanteckningar 1938-1957. Handlingar / Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 0347-8505 ; 16. Stockholm: Samf. för utg. av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Libris 7745560. ISBN 91-85104-19-1 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1947-2003 Swedish death index 1947-2003 (Version 3.0). Sundbyberg: Sveriges släktforskarförbund. 2005. Libris 9854744 
  2. ^ Lindström, Ludvig (1918). Skärgårdens frikår. Minnen upptecknade av Ludvig Lindström 
  3. ^ [a b] Davidsson, Åke, red (1966). Vem är vem?. 4, Skåne, Halland, Blekinge (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. Sid. 191. Libris 53512. http://runeberg.org/vemarvem/skane66/0215.html 
  4. ^ I rikets tjänst, C.A Ehrensvärd, 1965
  5. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. Sid. 42. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk officersmatrikel 1 : Generalitetet, generalstaben och infanteriet, av andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket Severin Hallberg, Hasse W. Tullbergs Förlag, [i distribution hos Seeling & Komp.], Stockholm 1921 s. 106
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. Sid. 65. ISBN 91-87184-74-5 
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1947, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1946 s. 242

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Axel Bredberg
Försvarsstabschef
1945-1947
Efterträdare:
Nils Swedlund