Djurgårdens IF Fotboll

Djurgårdens IF Fotboll
Grundad	12 mars 1891 (fotboll 1899)
Hemort	Stockholm, Sverige
Hemmaarena	Tele2 Arena
Kapacitet	30 000
VD	Henrik Berggren (sedan 9 december 2013)
Tränare	Pelle Olsson (sedan 1 januari 2014)
Ass. tränare	Anders Johansson Målvaktränare: Kjell Frisk (sedan 1998)
Hemmaställ Bortaställ
Meriter
Svenska mästare	11 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005)
Svenska cupen	4 (1990, 2002, 2004, 2005)
Allsvenska säsonger	58 (senast 2013)
Placering i allsvenskans maratontabell	7:a
Säsonger i Sveriges näst högsta division	25 (senast 2000)
Övrigt
Supportrar	Järnkaminerna Djurgårdens Supporters Club
Webbplats	DIF.se

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen inom idrottsföreningen Djurgårdens IF, vilken är baserad i Stockholm. Fotbollssektionen bildades 1899. Djurgårdens IF har – till och med året 2013 – spelat 58 säsonger i Allsvenskan och vunnit den sju gånger, under säsongerna 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003 och 2005. Djurgårdens IF ligger på sjundeplats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF är Sveriges största fotbollsförening med cirka 12 000 medlemmar.

Från 1936 till 2013 var Stockholms stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen. Man har dock vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF samt vid europacupmatcher haft Råsundastadion som hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar numera föreningen på Tele2 Arena, där man spelar alla sina hemmamatcher inklusive hemmaderbyn.

DIF har haft tre storhetstider i vilka samtliga SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Laget har vunnit SM-guld 11 gånger och Svenska cupen 4 gånger. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Under 2013 var Djurgårdsandan officiell huvudpartner, 2014 blev det Prioritet Finans. 2014 spelar Djurgården i Allsvenskan

Historia

Föreningen bildandes 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena, och 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gais-spelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor, detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer." Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS. År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911–12.

Einar "Stor-Klas" Svensson tränade laget mellan 1935 och 1944.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922. Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra. Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen. Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg, innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talet. Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg. Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Tommy Söderberg ledde laget till final i SM-slutspelet 1988.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande. Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter. 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivsionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001. Den allsvenska comebacken startade som de flesta på 1990-talet; laget lyckades inte vinna en match förrän den sjunde omgången och låg länge i allsvenskans bottenskikt. Men från omgång sex och framåt ryckte laget upp sig och slogs till sist om guldet, men fick nöja sig med en andraplats. Nästkommande säsong blev en succé; Djurgården tog sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln. Europaspelet under 2000-talet har gett blandade resultat; som längst har laget nått till den andra omgången i Uefacupen, och till den tredje kvalomgången i UEFA Champions League. Årtiondet har varit ett av sektionens tre mest framgångsrika med sex titlar hittills, tre i allsvenskan och tre i Svenska cupen.

Arenor

Tele2 Arena

Stockholms stadion

Råsundastadion

Tranebergs IP

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie och cupmatcher spelades, derbyn spelades av säkerhetsskäl och publikskäl på Råsunda fotbollsstadion i Solna. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 48 894 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda, och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården förlora mot AIK med 0–2 på Stadion.

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark. Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP. 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion. Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler. Under 1950- och 1960-talet spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket. På senare tid har Råsunda även använts vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen och flera förslag har arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare eller en arena på Storängsbotten. Båda dessa förslag fick dock fått nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken. Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig. Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.

Torsdagen den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skall ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 . Dagen efter – fredagen den 7 oktober 2011 – beslutade Djurgårdens styrelse att man bestämt sig för att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 samt gett klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan . Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena, blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halva säsongen 2013. Djurgården blev, tillsammans med sina konkurrenter Hammarby IF som också spelar på Tele2 Arena, ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter . Djurgården har valt den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2013 är statistiken följande:

• Stadion 381 matcher
• Råsunda 314 matcher
• Tele2 Arena 8 matcher
• Söderstadion 3 matcher
• Tranebergs IP 2 matcher

Organisation och ekonomi

Organisation

Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr	556680-5320
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Lars-Erik Sjöberg Styrelseordförande K. Henrik Berggren Vd
Antal anställda	50 – December 2013
Historik
Grundat	13 maj 2005
Avknoppat från	Djurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning	▼ 75,466 miljoner SEK
Rörelseresultat	▼ -25,063 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▼ -25,394 miljoner SEK
Tillgångar	▼ 31,489 miljoner SEK
Eget kapital	▼ 1,284 miljoner SEK
Struktur
Ägare	Djurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Moderbolag	Djurgårdens IF Fotbollsförening
Övrigt
Fotnoter	Statistik från 2013 års bokslut.

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har drygt 12 000 medlemmar (November 2013). Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005 och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB (länk) ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare.

Verkställande direktörer (för elitverksamheten) 2007–2011: Alf Johansson 2011–2013: Johan Ahlborg 2013–: Henrik Berggren

Ordföranden (för föreningen) 1998–2008: Bo Lundquist 2008–2009: Lars-Erik Sjöberg (tillförordnad) 2009: Per Darnell 2009–2013: Tommy Jacobson 2013–: Lars-Erik Sjöberg (t.f. till mars 2014)

Ekonomi

DIF Invest AB
Org.nr	556304-6985
Typ	Publikt aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Hans V. Stenberg Styrelseordförande Per G. Bouveng Vd
Antal anställda	1 – December 2012
Historik
Grundat	1998
Ekonomi
Omsättning	▲ 60 000 SEK
Rörelseresultat	▲ -445 000 SEK
Vinst efter skatt	▲ -2,745 miljoner SEK
Tillgångar	▲ 13,345 miljoner SEK
Eget kapital	▼ 2,473 miljoner SEK
Övrigt
Webbplats	DIFinvest.se
Fotnoter	Statistik från 2012 års bokslut.

Sponsorintäkter genereras bland annat genom reklam på matchtröjan. Här visas hemma- och bortatröjan för säsongerna 2002-2003.

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen. Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen. Under 1920- och 1930-talet var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan flertalet gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik. De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet. Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror. En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt. Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening. Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig. Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner. Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag. Där gick flertalet finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin har under de första åren på 2000-talet varit positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man dessvärre visat ett minusresultat.

Supportrar

Tifo innan matchen mot IFK Göteborg den 24 april 2006.

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints. Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is. 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.

Idag är Järnkaminerna den största av Djurgårdens supporterföreningar, med flera tusen medlemmar. Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland. En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag i Stockholm som har flest anhängare.

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby på Råsunda. Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris. Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Inför varje hemmamatch spelas Sjung för gamla Djurgår'n, en hymn som funnits sedan 1970-talet. Alla supportrar är uppmanade att stå upp och sjunga. Hymnen får även sjungas under matcher men däremot inte missbrukas. Supportrarna har ett stort antal hyllningssånger till det egna laget, och hatramsor mot motståndarna som används på matchdag.

Djurgården förknippas ofta med ett stort supporterbortafölje, och genom åren har det förekommit ett antal bortaföljen som sticker ut från mängden. Listan nedanför är de 33 största invasionerna sedan DIF:s återkomst till Allsvenskan 2001.

Störst bortainvasioner:

• IF Elfsborg – DIF 2002 – 11 000 pers
• Halmstads BK – DIF 2003 – 6 000 pers
• Örgryte IS – DIF 2005 – 6 000 pers
• IFK Norrköping – DIF 2008 – 6 000 pers
• Enköpings SK – DIF 2003 – 5 000 pers
• Östers IF – DIF 2003 – 4 800-5 000 pers
• FC Köpenhamn – DIF 2002 – 4 700 pers
• Gefle IF – DIF 2007 – 4 500 pers
• IFK Norrköping – DIF 2001 – 4 000 pers
• IFK Norrköping – DIF 2002 – 4 000 pers
• Örebro SK – DIF 2003 – 3 200-3 500 pers
• Malmö FF – DIF 2003 – 3 200 pers
• IF Elfsborg – DIF 2012 – 3 000 pers
• Helsingborgs IF – DIF 2013 – 2 700 pers
• Malmö FF- DIF 2002 – 2 500 pers
• IFK Göteborg – DIF 2005 – 2 500 pers
• GIF Sundsvall – DIF 2002 – 2 500 pers
• Helsingborgs IF – DIF 2005 – 2 300 pers
• Örebro SK – DIF 2012 – 2 100 pers
• IFK Norrköping – DIF 2012 – 2 000 pers
• Malmö FF – DIF 2011 – 2 000 pers
• IFK Göteborg – DIF 2009 – 2 000 pers
• Kalmar FF – DIF 2003 – 2 000 pers
• GAIS – DIF 2006 – 2 000 pers
• IFK Norrköping 2004 – 2000 pers
• IF Elfsborg – DIF 2001 – 1 800 pers
• Trelleborg FF – DIF 2004 – 1 800 pers
• Östers IF – DIF 2013 – 1 700 pers
• Shamrock Rovers – DIF 2002 – 1 700 pers
• Juventus FC – DIF 2004 – 1 700 pers
• Trelleborg FF – DIF 2001 – 1 700 pers
• Åtvidaberg – DIF 2013 – 1 500 pers
• Gefle IF – DIF 2012 – 1 500 pers

Listan inkluderar inte lag i närområden till Stockholm (Solna, Bromma, Södertälje) och siffrorna är avrundade till hundratal.

Rivaler

Djurgårdens största rivaler är AIK och Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år. Dock är det smeknamnet något som få Djurgårdare tagit till sig, då man inte ser sig som en tvilling till AIK, och inte vill förknippas med klubben. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF.

Meriter

• Svenska mästare:
  • SM-guld (11): 1912, 1915, 1917, 1920, 1954–55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005
• Allsvenskan (1925–):
  • Vinnare (7): 1954–55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005
  • Ligatvåa (3): 1962, 1967, 2001

• Svenska mästerskapet (1896–1925):
  • Vinnare (4): 1912, 1915, 1917, 1920
  • Finalist (7): 1904, 1906, 1909, 1910, 1913, 1916, 1919

• Svenska cupen:
  • Vinnare (4): 1989–90, 2002, 2004, 2005
  • Finalist (4): 1951, 1974–75, 1988–89, 2012-13

• Svenska serien: (1910–1924)
  • Ligatvåa (1): 1911–12

• Royal League (2004–2007):
  • Semifinal (1): 2005–06
  • Kvalificeringar (2): 2004–05, 2005–06

• Champions League (1992–) / Mästarcupen (1955–1991):
  • Kvartsfinal: 1955–56

• Europa League (2009–) / UEFA-cupen (1971–2009):
  • Kvalificering: 2002–03, 2004–05

• Fotbollsturneringen Nackas minne (1977–1990, 2003–2004):
  • Vinnare: 1990
  • Finalist: 2004

• 'Rosenska Pokalen (1899–1903):
  • Finalist: 1902

• Wicanderska välgörenhetsskölden (1905–1916):
  • Vinnare (4): 1907, 1910, 1913, 1915
  • Finalist (3): 1908, 1914, 1916

• Corinthian Bowl (1906–1913):
  • Vinnare (1): 1910
  • Finalist (2): 1908, 1911

Rekord

• Största vinst, Allsvenskan: 9–1 mot Hammarby IF, 13 augusti 1990
• Största förlust, Allsvenskan: 1–11 mot IFK Norrköping, 14 oktober 1945
• Publikrekord, Råsundastadion: 48 894 mot IFK Göteborg, 11 oktober 1959
• Publikrekord, Stockholms stadion: 21 995 mot AIK, 16 augusti 1946
• Flest allsvenska matcher: 312, Sven Lindman 1965–1980
• Flest allsvenska mål: 70, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
• Flest seriematcher totalt: 322, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
• Flest mål totalt: 77, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966

Sportsliga resultat

Allsvenskan, senaste åren

Allsvensk placering sedan 1987
Plats	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
1																DIF	DIF		DIF
2															DIF
3		DIF																			DIF
4																		DIF
5				DIF	DIF
6			DIF						DIF											DIF
7						DIF																					DIF
8
9																										DIF
10																								DIF
11																									DIF
12																						DIF
13										DIF
14													DIF										DIF
-	Division 1						Division 1	Division 1			Division 1	Division 1		Superettan

Svenska cupen (sedan år 1986)

Svenska cupen sedan 1986
Plats	86/87	87/88	88/89	89/90	90/91	1991	92/93	93/94	94/95	95/96	96/97	97/98	98/99	99/00	00/01	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	12/13	13/14
Seger				DIF												DIF		DIF	DIF
Final			DIF																							DIF
Semi												DIF					DIF
Kvart								DIF	DIF
8-del	DIF	DIF				DIF									DIF					DIF			DIF		DIF		DIF
16-del					DIF					DIF				DIF							DIF	DIF		DIF
Sämre							DIF				DIF		DIF

Notering: 8-del säsongerna 2012/13 och 2013/14 avser gruppspelet.

Europacuper, senaste åren

Text i fet stil innebär spel i huvudturnering efter framgångsrikt kvalspel.

• 2002: UEFA-cupen (omgång 2)
• 2003: Champions League (kvalomgång 2 av 3)
• 2004: UEFA-cupen (omgång 1), efter utslagning i Champions League-kval (kvalomgång 3 av 3)
• 2005: UEFA-cupen (kvalomgång 2 av 2)
• 2006: Champions League (kvalomgång 2 av 3)
• 2008: UEFA-cupen (kvalomgång 2 av 2)

Spelare

Spelartruppen 2014

Sedan 2003 innehar Djurgårdens supportrar nummer 1.

Nr.	Namn	Födelseår	Kom till klubben	Kom från	Moderklubb	Nationalitet
Målvakter
12	Kenneth Høie	1979	2012	IF Elfsborg	FK Haugesund
23	Hampus Nilsson	1990	2013	Helsingborgs IF	IFK Osby
Försvarare
2	Jesper Arvidsson	1985	2013	Åtvidabergs FF	Götene IF
3	Fredrik Stenman	1983	2014	Club Brügge	Munktorps BK
5	Stefan Karlsson	1988	2014	Östers IF	Växjö Norra IF
13	Emil Bergström	1993			IF Brommapojkarna
14	Mattias Östberg	1977	2012	BK Häcken	Östansbo IS
36	Philip Sparrdal Mantilla	1993	X	Egen Produkt	Djurgårdens IF
Mittfältare
6	Alexander Faltsetas	1987	2014	Gefle IF	Västra Frölunda IF
7	Martin Broberg	1990	2012	Degerfors IF	Karlskoga SK
8	Andreas Johansson	1978	2013	Odense BK	Melleruds IF
9	Haris Radetinac	1985	2013	Mjällby AIF	Novi Pazar
15	Mark Mayambela	1987	2014	Mpumalanga Black Aces
17	Xolani Mdaki	1992	2014	Santos FC Kapstaden
19	Nahir Oyal	1990	2012	Syrianska FC	Assyriska FF
20	Simon Tibbling	1994			Grödinge SK
22	Philip Hellquist	1991	X	Egen Produkt	Djurgårdens IF
32	Tim Söderström	1994
Anfallare
11	Amadou Jawo	1984	2014	IF Elfsborg	IK Frej
16	Sebastian Andersson	1991	2014	Kalmar FF	Ängelholms FF

Tillgängliga ungdomsspelare

Nr Land Pos Namn 30   MV Eric Dahlgren 31   F Kevin Deeromram 33   F Jakob Glasberg 34   F Frej Ersa Engberg 35   MF Christian Rubio Sivodedov

Utlånade spelare

Nr Land Pos Namn 10   A Erton Fejzullahu (utlånad till Beijing Guoan FC under hösten 2014)

För säsongsövergångar, se övergångar vintern 2013/2014.

Noterbara spelare

Stefan Rehn, spelare i DIF 1984–89, 2000–02.

Följande spelare benämns på fotbollssektionens webbplats som "DIF-hjältar":

Namn	Antal säsonger	Säsonger	Matcher	Mål
Arne Arvidsson (målvakt)	13	1952–65	241	0
Tommy "Baloo" Berggren	13	1970–82	291	55
John "Jompa" Eriksson	10	1951–60	123	69
Olle "Lill-lappen" Hellström	9		147	6
Vito Knezevic	12	1977–88	245	19
Sven Lindman	16		312	49
Hans "Tjalle" Mild	11		179	7
Leif "Leffe" Nilsson	9		211	3
Ove Nilsson (målvakt)	7	1946-53	109	0
Sigvard "Sigge" Parling	11	1949–60	195	12
Ronney Pettersson (målvakt)	13	1958–70	114	0
Stefan Rehn	9	1984–89, 2000–02	187	49
Gösta "Knivsta" Sandberg	15	1951–1966	322	77
Teddy Sheringham	1	1985	21	13

Guldbollen

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:

• 1964 - Hans "Tjalle" Mild
• 1956 - Gösta "Knivsta" Sandberg

Allsvenska skytteligan

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården tre gånger:

• 1978 - Tommy Berggren - 19 mål
• 1962 - Leif Skiöld - 21 mål
• 1950/1951 - Hasse Jeppson - 17 mål

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Tränare

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan.

Obs: för senaste huvudtränarna redovisas facit även säsong för säsong, det vill säga "isolerat".

År Tränare M V O F P 2014– (totalt) Pelle Olsson 0 0 0 0 0 '14 (isolerat) Pelle Olsson 0 0 0 0 0 2013 (totalt) Per Mathias Høgmo 22 11 7 4 40 2013 (totalt) Anders Johansson Martin Sundgren 3 1 0 2 3 '13 (isolerat) Magnus Pehrsson 5 0 1 4 1 '12 (isolerat) Magnus Pehrsson 30 8 13 9 37 '11 (isolerat) Magnus Pehrsson 24 10 5 9 35 2011–'13 (totalt) Magnus Pehrsson 59 18 19 22 73 2010–2011 Lennart Wass Carlos Banda 36 11 8 17 41 2009 Andrée Jeglertz 18 5 3 10 18 2009 Andrée Jeglertz Zoran Lukić 12 3 2 7 11 2007–2008 Siggi Jónsson 56 22 16 18 82 2006 Anders Grönhagen 6 3 1 2 10 2004–2006 Kjell Jonevret 60 32 15 13 111 2004 Zoran Lukić 12 3 4 5 13 1999–2003 Zoran Lukić Sören Åkeby 120 70 18 28 232 1998–1999 Michael Andersson Peter Grim 40 20 6 14 66 1997 Roger Lundin 26 17 6 3 57 1994–1996 Anders Grönhagen 78 37 15 26 126 1993 Bo Petersson 26 13 7 6 46 1992 Thomas Lundin 18 6 5 7 23 1990–1991 Lennart Wass 40 15 13 12 58 1987–1989 Tommy Söderberg 70 34 20 16 88 1985–1986 Björn Westerberg 48 23 9 16 55 1982–1984 Hans Backe 70 38 20 12 96 1980–1981 Arve Mokkelbost 52 13 11 28 37 1979 Gösta Sandberg Lars Arnesson 26 7 8 11 22

År Tränare M V O F P 1979 Alan Ball Sr 0 0 0 0 0 1975–1978 Bengt Persson 104 39 34 31 112 1972–1974 Antonio Durán 74 30 18 26 78 1967–1971 Gösta Sandberg 110 51 30 29 132 1964–1966 Torsten Lindberg 66 35 14 17 84 1960–1963 Walter Probst 85 46 17 22 109 1960 George Raynor 3 0 1 2 1 1959 Birger Sandberg Knut Hallberg 11 7 3 1 17 1957–1959 Lajos Szendrödi 44 20 17 7 57 1955–1957 Kjell Cronqvist 44 21 9 14 51 1954–1955 Frank Soo 22 14 5 3 33 1950–1954 David Astley 88 37 20 31 94 1944–1950 Per Kaufeldt 124 59 15 50 133 1935–1944 Einar Svensson 172 86 33 53 205 1932–1934 Rudolf Kock Samuel Lindqvist 48 22 13 13 57 1929–1932 Samuel Lindqvist 60 44 9 7 97 1923–1929 Bertil Nordenskjöld 108 51 20 37 122 1922 John Smith Maconnachie

Förklaringar:

• M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Se även

Huvudartiklar

• DIF Fotbolls statistik (meriter, publiksiffror, skyttekungar, rekord och ekonomi)
• DIF Fotbolls historia
• DIF Fotbolls spelarövergångar

Besläktade artiklar

• Djurgårdens IF
• Djurgårdens IF Dam
• Djurgårdens IF Hockey
• Lista över derbyn mellan AIK och Djurgården i herrfotboll

Referenser

Källor

• Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2 
• Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8 
• Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4 

Externa länkar

Bilder & media

Officiell webbplats

• Djurgårdens IF Fotbollförening

Supportersajter

• Järnkaminerna
• Djurgårdens IF hos Svenska Fans
• DIFBloggen
• Djurgårdens Supporters Club

Nyhetssidor

• Djurgårdens IF hos FotbollDirekt.com
• Djurgårdens IF hos Uefa.com