Fotbollsallsvenskan

Denna artikel behandlar fotbollsserien Allsvenskan. För svenska mästare i fotboll, se Svenska mästare i fotboll. För damernas högsta serie, se Damallsvenskan.

Fotbollsallsvenskan

Länder	Sverige
Federation	Uefa
Grundad	1924
Antal klubbar	16
Nedflyttning till	Superettan
Nationella cuper	Svenska cupen
Internationella cuper	UEFA Champions League UEFA Europa League
Regerande mästare	Helsingborgs IF (2011)
Flest ligatitlar	IFK Göteborg
TV-partners	TV4 Canal+
Radiopartners	SR
Webbplats	Allsvenskan
Allsvenskan 2011

Fotbollsallsvenskan, Allsvenskan, är den högsta divisionen i fotboll i Sverige för klubblag på herrsidan. Den ersatte svenska mästerskapet i fotboll år 1924, en utslagsturnering som började spelas 1896. Den utgörs av en rak serie där lagen, sedan 2008 16 i antalet, möts i dubbelmöten. Sedan 1993 blir seriesegrarna återigen automatiskt svenska mästare och får lyfta Lennart Johanssons pokal.

Allsvenskans premiärsäsong, 1924/1925, vanns av GAIS. Säsongen 1930/1931 fick den SM-status för första gången. 1982-1990 gick de bästa lagen i Allsvenskan vidare till ett SM-slutspel i form av en utslagsturnering. Säsongerna 1991 och 1992 delades lagen upp i två serier, Mästerskapsserien och Kvalsvenskan, då grundserien var slutspelad. Segraren i Mästerskapsserien blev svenska mästare, medan lagen i Kvalsvenskan kämpade för att undvika nedflyttning.

Historia

1924/1925-1956/1957

Den första Allsvenskan spelades säsongen 1924/1925 och vanns av GAIS. Serien spelades höst-vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. De två sämst placerade lagen flyttades ner till underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Undantag var säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 då tre lag flyttades ner. Seger gav två poäng, oavgjort ett medan förlust inte gav några poäng. Fram till och med säsongen säsongen 1929/1930 blev seriesegrarna enbart seriemästare, men från efterföljande säsong fick de även status av svenska mästare.

Säsongen 1933/1934 blev Malmö FF diskvalificerade och tvångsnedflyttade. Anledningen var att man hade brutit mot amatörbestämmelserna. Brottet bestod i att man hade betalat ut några kronor i segerpremier.

Själva namnet Allsvenskan kommer av att det tidigare bara fanns regionala seriemästerskap, till exempel Östsvenskan (sedan 1916), Mellansvenskan (1912), Västsvenskan (1912) och Uppsvenskan (1913). Men trots sitt namn var mästerskapet till en början egentligen inte "allsvenskt", av samma anledning som att det tidigare bara fanns regionala serier: Sveriges geografi. Skånska klubbar hade till exempel ingen större lust att resa till Norrland för att möta lag som ibland är på samma geografiska avstånd som Österrike eller Italien. Stora delar av Norrland var ända in på 1950-talet diskriminerat, eftersom klubbar därifrån inte tilläts spela högre än division 3. Även Gotland behandlades på ett liknande sätt, då gotländska klubbar nekades spela i svenska serien utanför deras egna distriktsserier, det vill säga högre än division 5, fram till 1951.

Säsongen 1953/1954 skedde förändringen, att norrländska klubbar fick deltaga i näst högsta divisionen, men med bestämmelsen, att om en klubb i Norrland vann serien skulle det inte bli uppflyttat till Allsvenskan. Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden och hur många lag som skulle åka ur. Om en klubb i Norrland vann serien var det ett lag mindre i Allsvenskan som blev degraderat. Några år senare fick klubbar i hela Norrland även delta med lag i högsta divisionen, och efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF i kvalet till högsta divisionen, där man dock förlorade mot GAIS.

1957/1958-1981

Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst 1959. Säsongen 1957/1958 kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala. Röster har på senare tid höjts för att man ska återgå till höst-vår för att säsongen ska vara bättre anpassad till de flesta andra europeiska länders.

Mellan 1973 och 1981 utökades Allsvenskan med två lag till 14. Säsongen närmast före utökningen var det därför bara ett lag som blev nedflyttat. Det var första gången man gick ifrån den ursprungliga serien med 12 lag. Antalet ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982. Under 1981 års Allsvenska blev de två sista lagen nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.

1982-1990

Mellan 1982 och 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med titeln seriesegrare. 1982-1984 gick de åtta främsta lagen vidare till slutspel. Från och med 1985 ändrades detta till de fyra främsta.

1982 fick de fyra sämst placerade lagen kvalspela mot de två högst placerade lagen i de båda division 2-serierna. 1983-1989 var det de två sämst placerade lagen som flyttades ner. 1990 blev tre lag nedflyttade och endast ett uppflyttat. Anledningen var att antalet lag skulle minskas till 10 stycken året efter.

1990 ändrades antalet poäng för seger från två till tre. Anledningen var att man ville uppmuntra till offensivare spel. Man följde därmed efter andra ligor, bland annat den engelska ligan.

1991-1992

Säsongerna 1991 och 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de sex bästa lagen vidare till Mästerskapsserien medan de fyra sämst placerade fick spela i Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1.

1993-2007

1993 gick man tillbaka till en rak serie med 14 lag som avgörs utan något slutspel. Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Från och med år 2000 är det bara ett lag som behöver kvala. Säsongen 2008 utökades Allsvenskan med ytterligare två lag och därför var det säsongen 2007 endast ett lag som åkte ur medan tre lag från Superettan flyttades upp, utan att behöva kvala.

Efter säsongen 2004 blev Örebro SK tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ekonomiska problem. Istället fick Assyriska Föreningen, som blivit utslagna i kvalet till Allsvenskan, en friplats.

2008-

Inför 2008 års säsong utökades allsvenskan från 14 till 16 lag.

Spelformat

Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.

Medaljfördelning

Det lag som är först placerat när Allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran får brons. Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt i skrift sedan åtminstone säsongen 1933/1934 och även namnformerna stort och litet brons har använts. I historiska sammanställningar av medaljfördelningen brukar fyra medaljer redovisas för samtliga år sedan starten 1925. Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris. Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.

Medaljtabell

Medalj	Poäng
Guld	5
Stort silver	3
Litet silver	2
Brons	1

	Klubb	Guld	S.silver	L.silver	Brons	Poäng
1	Malmö FF	19	14	8	8	161
2	IFK Göteborg	13	11	15	9	137
3	IFK Norrköping	12	9	4	7	102
4	Helsingborgs IF	7	7	9	10	84
5	AIK	5	10	10	7	82
6	Djurgårdens IF	7	3	9	3	65
7	IF Elfsborg	5	6	5	6	59
8	GAIS	4	4	4	4	44
9	Östers IF	4	3	3	3	38
10	Örgryte IS	2	2	6	6	34
11	Halmstads BK	4	2	2	2	32
12	Åtvidabergs FF	2	2	0	1	17
13	Kalmar FF	1	2	2	2	17
14	Hammarby IF	1	2	2	2	17
15	Örebro SK	0	2	2	4	14
16	Degerfors IF	0	2	2	2	12
17	IK Sleipner	1	1	1	1	11
18	Landskrona BoIS	0	1	0	3	6
19	Sandvikens IF	0	0	1	3	5
20	IFK Malmö	0	1	0	0	3
21	Råå IF	0	1	0	0	3
22	Jönköpings Södra IF	0	1	0	0	3
23	Trelleborgs FF	0	0	1	1	3
24	IK Brage	0	0	0	3	3

Kval

Lag 14 i Allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i Allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen. Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.

Transfer

Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Dessa står öppna under perioderna 1-31 augusti och 15 november-31 mars.

Klubbar i allsvenskan 2012

●

Gefle IF

●

AIK
Djurgårdens IF

●

Syrianska FC

●

Örebro SK

●

IFK Norrköping

●

IFK Göteborg
GAIS
BK Häcken

●

IF Elfsborg

●

Kalmar FF

●

Helsingborgs IF

●

Mjällby AIF

●

Malmö FF

●

Åtvidabergs FF

●

GIF Sundsvall

Klubb	Slut- placering 2011	Första säsongen i Allsvenskan	Första säsongen sedan senaste uppflytt- ningen	Hemmaarena	Publik- kapacitet
AIK*	2:a	1924/1925	2006	Råsundastadion	37 285
Djurgårdens IF	11:a	1927/1928	2001	Stockholms stadion	14 417
IF Elfsborg	3:a	1926/1927	1997	Borås Arena	16 894
GAIS*	5:a	1924/1925	2006	Gamla Ullevi	19 000
Gefle IF	9:a	1933/1934	2005	Strömvallen	7 200
IFK Göteborg*	7:a	1924/1925	1977	Gamla Ullevi	19 000
Helsingborgs IF*	1:a	1924/1925	1993	Olympia	17 100
BK Häcken	6:e	1983	2009	Rambergsvallen	8 480
Kalmar FF	8:a	1949/1950	2004	Guldfågeln Arena	12 150
Malmö FF	4:a	1931/1932	2001	Swedbank Stadion	24 000
Mjällby AIF	10:a	1980	2010	Strandvallen	7 000
IFK Norrköping*	13:e	1924/1925	2011	Nya Parken	16 700
GIF Sundsvall	2:a i Superettan	1965	2012	Norrporten Arena	7 700
Syrianska FC	14:e	2011	2011	Södertälje Fotbollsarena	8 000
Åtvidabergs FF	1:a i Superettan	1968	2012	Kopparvallen	7 800
Örebro SK	12:a	1946/1947	2007	Behrn Arena	14 500

* Deltog i den första Allsvenskan.

• 

  Swedbank Stadion i Malmö

• 

  Råsundastadion i Solna

• 

  Olympia i Helsingborg

• 

  Gamla Ullevi i Göteborg

Publiksnitt

Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning. De flesta publikrekorden i Allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte besegra IFK Göteborg på Ullevi), högsta hemmasnitt (Örgryte, 25 520 i snitt under 11 hemmamatcher), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela Allsvenskan (13 369).

Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade 10 000 eller fler åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK och IFK Göteborg står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget som hade minst 10 000 åskådare till varje hemmamatch under hela säsongen var AIK säsongen 2009. AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte. Andra lag som vunnit publikligan är Helsingborg, Malmö FF, Djurgården, Gais, Hammarby, Örebro SK och Öster.

De mindre smickrande rekorden innehas av Västerås IK (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1 125 åskådare 1924/1925), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidaberg (vid 13 tillfällen, 1951/1952-1982) och av V. Frölunda som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.

2011 - 7 326 2010 - 6 518 2009 - 7 952 2008 - 7 787 2007 - 10 258 2006 - 9 423 2005 - 8 691 2004 - 9 768 2003 - 10 208 2002 - 10 180 2001 - 8 441 2000 - 6 976 1999 - 7 217 1998 - 5 647 1997 - 5 570 1996 - 4 989 1995 - 5 680 1994 - 4 865 1993 - 4 838 1992 - 4 194 1991 - 4 435 1990 - 4 608

1989 - 4 211 1988 - 5 002 1987 - 4 504 1986 - 5 074 1985 - 6 037 1984 - 6 072 1983 - 6 528 1982 - 5 364 1981 - 6 296 1980 - 6 285 1979 - 7 544 1978 - 6 670 1977 - 8 733 1976 - 6 946 1975 - 6 598 1974 - 6 448 1973 - 7 414 1972 - 7 813 1971 - 9 483 1970 - 9 226 1969 - 9 773 1968 - 10 159

1967 - 9 292 1966 - 8 668 1965 - 10 633 1964 - 11 294 1963 - 10 958 1962 - 10 907 1961 - 11 265 1960 - 10 241 1959 - 13 369 1957/1958 - 9 879 1956/1957 - 11 404 1955/1956 - 12 207 1954/1955 - 12 287 1953/1954 - 12 483 1952/1953 - 10 284 1951/1952 - 9 933 1950/1951 - 10 501 1949/1950 - 12 527 1948/1949 - 10 668 1947/1948 - 10 787 1946/1947 - 9 230 1945/1946 - 8 619

1944/1945 - 6 330 1943/1944 - 6 387 1942/1943 - 6 190 1941/1942 - 5 705 1940/1941 - 4 830 1939/1940 - 5 498 1938/1939 - 6 410 1937/1938 - 8 140 1936/1937 - 6 702 1935/1936 - 6 933 1934/1935 - 6 848 1933/1934 - 7 555 1932/1933 - 7 172 1931/1932 - 7 188 1930/1931 - 7 039 1929/1930 - 6 712 1928/1929 - 5 854 1927/1928 - 4 767 1926/1927 - 4 656 1925/1926 - 3 635 1924/1925 - 2 891

Allsvenska seriesegrare genom åren

Se också Svenska mästare genom åren

Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982-1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.

2011 - Helsingborgs IF 2010 - Malmö FF 2009 - AIK 2008 - Kalmar FF 2007 - IFK Göteborg 2006 - IF Elfsborg 2005 - Djurgårdens IF 2004 - Malmö FF 2003 - Djurgårdens IF 2002 - Djurgårdens IF 2001 - Hammarby IF 2000 - Halmstads BK 1999 - Helsingborgs IF 1998 - AIK 1997 - Halmstads BK 1996 - IFK Göteborg 1995 - IFK Göteborg 1994 - IFK Göteborg 1993 - IFK Göteborg 1992 - IFK Norrköping (AIK) 1991 - IFK Göteborg 1990 - IFK Göteborg 1989 - Malmö FF (IFK Norrköping)

1988 - Malmö FF 1987 - Malmö FF (IFK Göteborg) 1986 - Malmö FF 1985 - Malmö FF (Örgryte IS) 1984 - IFK Göteborg 1983 - AIK (IFK Göteborg) 1982 - IFK Göteborg 1981 - Östers IF 1980 - Östers IF 1979 - Halmstads BK 1978 - Östers IF 1977 - Malmö FF 1976 - Halmstads BK 1975 - Malmö FF 1974 - Malmö FF 1973 - Åtvidabergs FF 1972 - Åtvidabergs FF 1971 - Malmö FF 1970 - Malmö FF 1969 - IFK Göteborg 1968 - Östers IF 1967 - Malmö FF 1966 - Djurgårdens IF

1965 - Malmö FF 1964 - Djurgårdens IF 1963 - IFK Norrköping 1962 - IFK Norrköping 1961 - IF Elfsborg 1960 - IFK Norrköping 1959 - Djurgårdens IF 1958 - IFK Göteborg 1957 - IFK Norrköping 1956 - IFK Norrköping 1955 - Djurgårdens IF 1954 - GAIS 1953 - Malmö FF 1952 - IFK Norrköping 1951 - Malmö FF 1950 - Malmö FF 1949 - Malmö FF 1948 - IFK Norrköping 1947 - IFK Norrköping 1946 - IFK Norrköping 1945 - IFK Norrköping 1944 - Malmö FF 1943 - IFK Norrköping

1942 - IFK Göteborg 1941 - Helsingborgs IF 1940 - IF Elfsborg 1939 - IF Elfsborg 1938 - IK Sleipner 1937 - AIK 1936 - IF Elfsborg 1935 - IFK Göteborg 1934 - Helsingborgs IF 1933 - Helsingborgs IF 1932 - AIK 1931 - GAIS 1930 - Helsingborgs IF 1929 - Helsingborgs IF 1928 - Örgryte IS 1927 - GAIS 1926 - Örgryte IS 1925 - GAIS

Seriesegrare

Se också Svenska mästare

Tabellen nedan visar antal gånger respektive lag har vunnit den allsvenska grundserien. Resultat från utslags-SM 1896-1925 samt SM-slutspel 1982-1990 och Mästerskapsserien 1991-1992 räknas inte. Detta gör att Malmö FF toppar den här listan trots att IFK Göteborg vunnit fler SM-guld.

Titlar	Klubb
19	Malmö FF
13	IFK Göteborg
12	IFK Norrköping
7	Djurgårdens IF
7	Helsingborgs IF
5	AIK, IF Elfsborg
4	GAIS, Halmstads BK, Östers IF
2	Åtvidabergs FF, Örgryte IS
1	Hammarby IF, IK Sleipner, Kalmar FF

Svenska Mästare

Följande tabell visar antal gånger respektive lag har blivit svenska mästare i fotboll.

Titlar	Klubb
18	IFK Göteborg
16	Malmö FF
12	IFK Norrköping, Örgryte IS
11	AIK, Djurgårdens IF
5	IF Elfsborg, Helsingborgs IF
4	Halmstads BK, Östers IF, Gais
2	Åtvidabergs FF
1	Hammarby IF, Kalmar FF, IK Sleipner, Göteborgs IF, IFK Eskilstuna, Fässbergs IF, Brynäs IF FK

Tränare

Den 14 januari 2012 fanns följande huvudtränare i klubbarna som representerade Allsvenskan 2011:

Klubb	Tränare	Tillträdde
AIK	Andreas Alm	16 december 2010
Djurgårdens IF	Magnus Pehrsson (manager) Carlos Banda (tränare)	3 maj 2011 3 december 2009
Elfsborg	Jörgen Lennartsson	29 november 2011
GAIS	Alexander Axén	9 december 2008
Gefle IF	"Pelle" Olsson	2005
IFK Göteborg	Mikael Stahre	inför 2012
Helsingborgs IF	Conny Karlsson	23 november 2009
Häcken	Peter Gerhardsson	2009
Kalmar FF	Nanne Bergstrand	2003 (även 1998–1999)
Malmö FF	Rikard Norling	25 maj 2011
Mjällby AIF	Peter Swärdh	2009
IFK Norrköping	Jan Andersson	1 december 2010
GIF Sundsvall	Sören Åkeby	2 oktober 2008
Syrianska FC	Özcan Melkemichel	2005
Åtvidabergs FF	Andreas Thomsson	31 mars 2010
Örebro SK	Sixten Boström	2008

För ex-allsvenska klubbar ser det ut enligt följande

Klubb	Tränare	Tillträdde	Klubben degraderades efter
Halmstads BK	Jens Gustafsson	5 juli 2011	2011
Trelleborgs FF	Alf Westerberg	7 november 2011	2011

Se även

• Damallsvenskan
• Fotbollsallsvenskans maratontabell
• Lista över allsvenska skyttekungar
• Svenska serien i fotboll
• Svensk fotbolls seriesystem

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Fotbollsallsvenskan.
  Bilder & media
• Svenska Fotbollförbundet
• Allsvenskan inför internationellt transferfönster