Gais

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Gais (olika betydelser).
GAIS
600px Verde e Nero.png
Göteborgs Atlet- och Idrottssällskap
Hemort Göteborg, Sverige
Grundad 11 mars 1894 (fotboll 1897)
Hemmaarena Gamla Ullevi (match)
Gaisgården (träning)
Kapacitet 18 416 åskådare
Ordförande Sverige Tomas Andersson
Tränare Sverige Per-Ola Ljung[1]
Ass. tränare Sverige Kjell Pettersson
Kit left arm gais1112h.png
Lagfärger
Kit body gais1112h.png
Lagfärger
Kit right arm gais1112h.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Kit body gais1112a.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Svenska mästare 4 (1919, 1922, 1931, 1954)
Svenska cupen 1 (1942)
Allsvenska seriemästare (ej SM-status)[2] 2 (1925, 1927)
Allsvenska säsonger 54[3]  (2012)
Placering i allsvenskans maratontabell 9:a
Säsonger i Sveriges näst högsta division 29   (2013)
Övrigt
Supportrar Gårdakvarnen, Makrillarna, Spirrklubben, Grönsvart Göteborg
Webbplats Gais.se

GAIS (Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap) är en fotbollsklubb från Göteborg. Klubben bildades 11 mars 1894[4] och tog upp fotboll 1897. Gais har blivit svenska mästare i fotboll fyra gånger. Vid två tillfällen har man också vunnit Allsvenskan utan att tilldelas SM-tecknet. Klubben går under smeknamnet "Makrillarna" på grund av att deras grönsvartrandiga tröjor samt vita byxor och strumpor påminner om makrillens randiga rygg och vita buk. Under 1950-talet spelade laget dock i grönvitt, gröna tröjor med vita ärmar och vita byxor (på grund av mönstret kallades tröjan för Arsenal-tröjan).

Historik[redigera | redigera wikitext]

1894-1909: Grundande och tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Atlet- och Idrotts-sällskap grundades den 11 mars 1894 på Edlunds konditori och café på Storgatan 7 i Vasastaden i Göteborg.[5] Bland grundarna fanns styrkelyftaren Carl "Våran" Gustafsson, en av stadens största idrottsstjärnor på 1890-talet. Till att börja med anordnade klubben tävlingar och övningar i allmän idrott, brottning och tyngdlyftning. Gustafsson tog över ordförandeskapet 1895, och han var en synnerligen aktiv ordförande som även instruerade ungdomarna och deltog i träningarna.[6]

1897 tog klubben upp fotboll, och i sin första match förlorade klubben mot Örgryte IS med 2–0. Man mötte året därpå ÖIS i sex entimmesmatcher, och förlorade med sammanlagt 26–0.[6] Vissa av medlemmarna uppskattade inte att ”det brutala spelet” togs upp i klubben, och det blev inre slitningar.[7] År 1900 diskuterades till och med en nedläggning av klubben, men i stället uppgick man åren 1901–1903 successivt i Gårda SK, som övertog namnet Gais.[6] De följande åren var resultaten bleka för klubben. Örgryte IS var helt dominerande i Göteborgsfotbollen, och Gais största framgång var en oavgjord match, 2–2, mot ÖIS I 1904. Åren 1907–1908 hade klubben ingen bokförd verksamhet.[7]

1909–1950: En storklubb byggs upp[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1909 och 1923 utvecklades klubben från en liten kvartersklubb till en storklubb med nationella framgångar. Ordförandeskapet i klubben togs 1909 över av Axel Svensson, som tog kommandot i klubben och sakta men målmedvetet byggde upp fotbollssektionen.[7] Svensson satt kvar som ordförande ända fram till 1923.[8] Gais fotbollslag anfördes av Joel Björkman, som var en verklig strateg på planen och utsågs till både lagkapten och styrelseledamot.[6] Säsongen 1915/1916 blev ett genombrott för klubben. Representationslaget blev inbjudet att möta Djurgården i Stockholm den 16 augusti 1915, och trots att stockholmarna vann med 4–2 ledde matchen till att Gais bjöds in att spela i Svenska serien. I detta Gais spelade profiler som Joel Björkman, Fridolf Jonsson, Victor Björkman och Fritiof Hillén, som 1917 blev lagets förste landslagsman. 1915 debuterade också Albert "Abben" Olsson i Gais, och året därpå Nils Karlsson. Trots en mittenplacering i Svenska serien 1915/1916 tilläts inte Gais fortsätta i serien eftersom Fotbollförbundet ville ha en större geografisk spridning på lagen, och under det hårda krigsåret 1918 låg all serieverksamhet nere.[9]

Efter kriget kunde man åter mönstra ordinarie lag, och fick dessutom tillgång till Ullevi. 1919 blev Gais för första gången svenska mästare i fotboll genom att vinna Svenska mästerskapet. I finalen besegrades favoriten Djurgården med 4–1.[9] Man vann på nytt Svenska mästerskapet 1922. Gais vann den första Allsvenskan säsongen 1924/1925, men då korades inte vinnarna av Allsvenskan till svenska mästare. Klubben vann även säsongen 1927, men inte heller denna gång utnämndes man till svenska mästare. 1931 och 1954 fick laget dock SM-tecknet.

1950–2000[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1950-talet har Gais varit ett lag som ofta rört sig fram och tillbaka mellan allsvenskan och lägre serier. Efter att ha vunnit allsvenskan året innan hamnade laget säsongen 1954/1955 på tredje sista plats, vilket innebar nedflyttning. Regeln om att tre lag flyttades ned gällde endast under två säsonger, 1953/1954 och 1954/1955. Därefter återgick man till den hävdvunna regeln med två degraderade lag. Tre gånger, säsongerna 1982-1983, 1997-1998 och 2002-2003, har laget rent av tvingats till spel i tredjedivisionen. Spelåret 1980 var Gais på väg upp i allsvenskan, men blev i slutstriden passerat av Örgryte. Året efter slutade laget sist i dåvarande division II.

Harvandet i lägre divisioner har varvats med några fina allsvenska placeringar som en fjärdeplats 1974 och en tredjeplats 1989. Under tränaren Bo Falk nådde Gais, med ett spelsystem präglat av långbollar, framgångar i slutet av 1980-talet. Den stora profilen var Samir Bakaou.

Vid derbyt mellan Gais och IFK Göteborg 20 maj 1976 kom 50 690 åskådare till Ullevi, vilket var publikrekord för dåvarande Division II, motsvarande dagens Superettan.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Gais spelade i Allsvenskan 2000 där laget kom näst sist och därför flyttades ner till Superettan 2001. Man kom trea från slutet och flyttades ner till division 2 (den dåvarande tredjedivisonen, numera ersatt som sådan av division 1). Gais kom tvåa efter FC Trollhättan, vilket inte räckte för att kvalificera sig till Superettan. 2003 kvalificerade man sig dock för Superettan igen efter att ha vunnit division 2 Västra Götaland före Ljungskile SK. De båda lagen hamnade på samma poäng men Ljungskile SK hade betydligt sämre målskillnad och därmed vann Gais. Efter vinsten i divisionen var det dags för kval, där man mötte Mjällby AIF. Gais vann med 4–2 totalt i matcher och hade en publiksiffra på 11 989 i den sista kvalmatchen hemma på Gamla Ullevi. Den första säsongen i Superettan efter vistelsen i division 2 slutade man på sjätte plats, endast fem poäng ifrån Assyriska på kvalplatsen.

Genom framgångsrikt spel i Superettan 2005 kvalificerade sig Gais på nytt för Allsvenskan. Efter att Gais lett serien till en början gick både AIK och Östers IF förbi och Gais slutade på kvalplats, 3 poäng efter Östers IF och 2 poäng före Ljungskile SK, som var nykomlingar detta år. Detta innebar att man fick kvala om en plats i Allsvenskan mot tolvan i Fotbollsallsvenskan 2005 Landskrona BoIS. Gais vann hemma med 2-1 och spelade 0-0 borta och gick därmed upp.

I Fotbollsallsvenskan 2006 lyckades laget, efter en tiondeplacering, hålla sig kvar samtidigt som lokalkonkurrenterna Örgryte IS och BK Häcken åkte ur tillsammans med det andra före detta superettanlaget Östers IF. Samma år genomgick klubbens träningsanläggning Gaisgården i Delsjöområdet en omfattande utbyggnad och renovering. Man lade också konstgräs på anläggningen.

GAIS A-lag 2008.

2007 slutade Gais på elfte plats och var aldrig riktigt nära bottenstriden. Efter säsongen gick tränarduon Roland Nilsson och Hans Gren till Malmö FF. 2008 slutade Gais åter på elfte plats i Allsvenskan, med Magnus Pehrsson som huvudtränare. Man vann detta år ett derby mot IFK Göteborg, för första gången sedan 1992.

Inför säsongen 2009 efterträddes Magnus Pehrsson av Alexander Axén som huvudtränare, sedan Pehrsson gått till den danska klubben Ålborg. Axéns första säsong i klubben började inte bra, trots en storseger mot Örgryte IS i premiären. Gais låg på nedflyttningsplats inför sommaruppehållet men lyfte sig under hösten med hjälp av den tillfälliga assisterande tränaren Benny Lennartsson. Wanderson do Carmo vann den allsvenska skytteligan (delat med Tobias Hysén) och Gais slutade för tredje året i rad på en elfteplats.

Säsongen 2010 bröts Gais svit med elfteplatser i tabellen, då klubben slutade på trettonde plats. Under sommaren lämnade Wanderson do Carmo Gais för den saudiska klubben Al Ahli. Redan i mars året efter, dagar före den Allsvenska premiären 2011, återvände dock Wanderson till Gais på lån. Inför 2011 värvades också Álvaro Santos och 2007 års allsvenska skyttekung Razak Omotoyossi till Gais. Wanderson köptes under sommaren 2011 tillbaka från Al Ahli, Razak Omotoyossi fick inget nytt kontrakt när det löpte ut under sommaren och Alvaro Santos gick till Helsingborgs IF. 2011 blev den mest framgångsrika säsongen för klubben på många år, då man slutade på femte plats i Allsvenskan och blev det högsta placerade laget från Göteborg i serien.[10] Efter den placeringen tippades Gais hålla till i samma område av tabellen. Istället blev 2012 ett av Gais värsta år i Allsvenskan då man hamnade på sista plats i serien med endast 12 poäng av 90 möjliga. Gais slog också rekordet i flest antal matcher i Allsvenskan utan vinst, vilket tidigare hölls av Billingsfors IK, ÖIS och Trelleborgs FF.[11][12] Under säsongen blev det också klart att Gais förlorade sin lagkapten Fredrik Lundgren och målvakten Dime Jankulovski, som båda två slutade. Jankulovksi fortsatte en säsong som assisterande tränare för Gais tillsammans med Thomas Askebrand, medan Lundgren blev projektledare för Göteborgsgirot.[13][14] Under säsongen slutade dessutom tränaren Alexander Axén, likaså hans efterföljare Jan Mak och sportchefen Mats Persson. Tillfällig ersättare för Jan Mak blev Benjamin Westman under resten av säsongen. I början av oktober stod det klart att Askebrand skulle ta över rollen som huvudtränare säsongen 2013.

Säsongen 2013 slutade Gais på en sjundeplats i Superettan.

Den 27 maj 2014 fick tränare Thomas Askebrand sparken, då GAIS låg på kvalplats ner till division 1.[15] Den 13 juni presenterades Per-Ola Ljung som ny tränare.[1]

Supportrar[redigera | redigera wikitext]

Gaisklacken under en match 2006.

Gais har, precis som många andra fotbollsklubbar, ett antal olika supporterklubbar. De mest kända är Gårdakvarnen, Makrillarna, Spirrklubben och Grönsvart Göteborg. Gais är kända för att ha en trogen supporterskara, trots att laget flera gånger åkt ur både Allsvenskan och Superettan.

Gais har, och har haft, ett flertal kända supportrar genom åren. Några av dessa är Jan Eliasson (före detta utrikesminister), Bo Ralph (ledamot av Svenska Akademien), Sten-Åke Cederhök (skådespelare), Håkan Hellström (artist), Magnus Rosén (musiker), Ebbot Lundberg (artist och låtskrivare, The Soundtrack of Our Lives), Tomas Lindberg (Sångare, At the Gates), Peter Apelgren (komiker och konstnär), Emrik Larsson (artist), Claes Malmberg (skådespelare och ståuppkomiker), Victor Marko (rappare, Mofeta & Jerre), Mats Jönsson (sångare, Attentat), Hagge Geigert (revyförfattare, teaterdirektör, tv-underhållare och debattör), Bengt Anderberg (författare och översättare), Bo Gentzel (TV-kommentator), Ingemar Johansson (boxare, professionell världsmästare i tungvikt), Per Andersson (komiker) och Björn Gelotte (gitarrist, In Flames). Frank Zappa spelade också med en Gais T-Shirt på sig under en konsert i Konserthuset i Göteborg hösten 1974.

Gaisambassadörer[redigera | redigera wikitext]

Gais började 2010 med att utse en "ambassadör" som symboliskt representerar Gais under ett år, men främst väljer en organisation som jobbar för utsatta personer. Denna organisation får sedan ett ekonomiskt stöd från Gais.[16] Den första ambassadören att utses var Jan Eliasson, som följdes av Håkan Hellström (2011) och av Per Andersson (2012).[17][18][19]

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen 2014[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 16 mars 2014[20]
Nr. Namn Födelseår Kom till klubben Kom från Moderklubb Nationalitet
Målvakter
1 Tommi Vaiho 1988 2013 Djurgårdens IF Djurgårdens IF Sverige
35 Oliver Gustavsson 1993 X Egen Produkt GAIS Sverige
Försvarare
2 Andreas Augustsson 1976 2013 IF Elfsborg Häljarps IF Sverige
4 Mirza Mujcic 1994 2011 GAIS Akademi IK Kongahälla Sverige
5 Emil Eliasson 1995 2014 GAIS Akademi IFK Göteborg Sverige
20 Kenneth Gustafsson 1983 2002 IFK Hindås IFK Hindås Sverige
22 Björn Andersson 1982 2008 Qviding FIF Fåglums IF Sverige
26 Malkolm Moenza 1993 2012 GAIS Akademi Sandarna BK Sverige
29 Tahir Kocak 1996 2014 GAIS Akademi BK Häcken Sverige
30 Sandeep Mankoo 1992 2014 Ljungskile SK Lundby IF Sverige
Mittfältare
3 Asgeir Börkur Asgeirsson 1987 2014 Fylkir Fylkir Island
6 Marcus Översjö 1989 2013 Falkenbergs FF IF Elfsborg Sverige
7 Andreas Drugge 1983 2013 BK Häcken Brämhults IK Sverige
8 Bobby Warshaw 1988 2014 Ängelholms FF FC Dallas USA
10 Petrit Zhubi 1988 2013 Åtvidabergs FF Eds FF Sverige
12 Adnan Maric 1997 2013 Gunnilse IS Gunnilse IS Sverige
17 Adam Eriksson 1993 2013 Karlslunds IF Norbergs BK Sverige
18 Linus Tornblad 1993 2012 GAIS Akademi Azalea BK Sverige
24 Hampus Andersson 1993 2013 BK Häcken IK Zenith Sverige
28 Benjamin Eriksson 1995 2014 GAIS Akademi Sandareds IF Sverige
33 Hampus Furublad 1995 2014 GAIS Akademi Hjulviks AIK Sverige
Anfallare
9 Joel Johansson 1986 2010 IF Elfsborg Knäreds IK Sverige
14 Gabriel Altemark-Vanneryr 1985 2014 Varbergs BoIS Partille IF Sverige
19 Fredrik Jonsson 1995 X Egen Produkt GAIS Sverige
31 Shkelqim Krasniqi 1996 2014 GAIS Akademi Norrby IF Sverige

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
Sverige  A Joakim Edström (i Utsiktens BK under säsongen 2014)

Noterbara spelare[redigera | redigera wikitext]

Gais i media[redigera | redigera wikitext]

Klubb-TV[redigera | redigera wikitext]

Under några år hade Gais ett eget TV-program, Klubb-TV Gais. Programmet sändes i Kanal Lokal Göteborg en dag i veckan från 1 september 2006 till 19 januari 2009Kanal Lokal gick i konkurs. Programledare var Joakim Geigert och varje vecka gästades studion av tränare eller spelare från Gais A-lag. Matcher diskuterades och man visade olika reportage om Gais.[21]

Film[redigera | redigera wikitext]

Den 17 februari 2012 hade filmen Det enda laget världspremiär på Roy[22]. Filmen är en dokumentär om Gais historia, spelare och trogna supportrar, regisserad av Folke Johansson.

Övriga sektioner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Gais HK, Gais Damer och Gais Bandy

I klubbens ungdom ägnade sig Gais åt en mångfald idrotter, inte minst brottning, tyngdlyftning och friidrott. Dessa fick dock ge vika för lagidrotterna. Mellan 1954 och 1968 hade Gais en ishockeysektion, som säsongerna 1957/58 och 1960/61 spelade i högsta serien. Gais handbollslag spelade som bäst i näst högsta divisionen. Från 1970-talets början hade Gais ett framgångsrikt damlag i fotboll, vilket deltog i damallsvenskan från seriens bildande 1988 till dess att laget inför säsongen 1993 fusionerades med Jitex BK.

I 26 år existerade det också en handbollssektion, från 1939 till 1964. Ambitionen var inte så hög från början då sektionen startades upp mer för att fotbollsspelarna skulle ha något att göra på vintern, men med tiden etablerade man sig i Göteborgshandbollen.[23]

Gais har en framgångsrik bandysektion som säsongen 2011/2012 spelar i Elitserien. Sektionen bildades 2005 efter att Gais och SK Höjden gått ihop i syfte att bilda ett elitlag i bandy i Göteborg.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Publikrekord: 50 690 mot IFK Göteborg 20/5 1976
  • Största seger i Allsvenskan: 7-0 mot IF Elfsborg 25/8 1926
  • Största förlust i Allsvenskan: 0-9 mot Östers IF 12/7 1992
  • Flest Allsvenska matcher: Folke Lind, 265 matcher säsongerna 1932-1938,1941-1948
  • Gais mesta spelare: Sören Järelöv, 323 matcher 1982-1995
  • Meste målgörare genom tiderna: Karl-Alfred Jacobsson, 145 mål på 197 matcher
  • Flest mål på en säsong: John "Long-John" Nilsson, 26 mål 1930/31
  • Flest landskamper: Rune Wenzel 30 landskamper
  • Antal säsonger i Div 3 (sedan 1987 div 2): 6
  • Sämsta året någonsin: 1997, trea i div 2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Peo Ljung väljer att lämna ÖSK”. P4 Örebro. 13 juni 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5888505. 
  2. ^ Innan säsongen 1930/1931 hade allsvenskan ingen SM-status
  3. ^ Jimmy Lindahl, SFS: "Allsvenska maratontabellen 1924/25-2012". Svenskkfotboll.se. Läst 2013-05-01.
  4. ^ ”Bolletinen”. 2004. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 
  5. ^ ”GAIS fyller 120 år!”. gais.se. 11 mars 2014. http://www.gais.se/Fotboll/GAIS.nsf/0/83886A9026FD33AEC1257C970074F9DA. Läst 11 mars 2014. 
  6. ^ [a b c d] ”Utdrag ur GAIS historia 1894-2008”. GAIS.se. http://gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/2EE3645578963AB1C125755A0038A4A7/$file/GAIS%20historia.pdf. Läst 21 april 2012. 
  7. ^ [a b c] ”GAIS Historia 1899 - 1909”. GAIS.se. http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/9EB0987937755081C1256F17007ABC4B. Läst 21 april 2012. 
  8. ^ ”Profiler vi minns...”. GAIS.se. http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/%28printerfriendly%29/18156A8155A05E06C12570B3007197DA. Läst 21 april 2012. 
  9. ^ [a b] ”GAIS Historia 1910 - 1919”. GAIS.se. http://www.gais.se/fotboll/GAIS.nsf/0/db61c538f8ad0d00c1256f17007bc89d. Läst 22 april 2012. 
  10. ^ ”Arkiv 2011”. http://www.allsvenskan.se/tabell/arkiv-2011/#omgaang-0. Läst 30 mars 2012. 
  11. ^ ”Matchrapport: GAIS-Helsingborg - ... och nu är det 23 raka utan seger”. http://www.svenskafans.com/fotboll/Matchrapport-GAIS-Helsingborg-och-nu-ar-det-23-raka-utan-seger-459577.aspx. Läst 4 november 2012. 
  12. ^ ”Slog Billingsfors – Gais sämst någonsin”. Aftonbladet. 28 oktober 2012. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/gais/article15685024.ab. Läst 4 november 2012. 
  13. ^ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/gais-satsar-pa-stort-cykellopp_7635286.svd. Läst 4 november 2012. 
  14. ^ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/1.1115682-gais-satsar-pa-stort-cykellopp. Läst 4 november 2012. 
  15. ^ ”Askebrand får sparken av Gais”. P4 Halland. 27 maj 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5874356. 
  16. ^ ”2011 års GAIS-ambassadör Håkan Hellström”. Gais.se. http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/EAD1F34B3D14F2A9C125788E002C4D58. Läst 26 maj 2012. 
  17. ^ ”Per Andersson ny GAIS-ambassadör”. matchdax.se. http://www.matchdax.se/allsvenskan/andersson-ny-gais-ambassad%C3%B6r. Läst 26 maj 2012. 
  18. ^ ”Håkan Hellström utsedd till årets GAIS-ambassadör”. 1894.se. http://1894.se/index.php/2011/05/12/hakan-hellstrom-utsedd-till-arets-gais-ambassador/. Läst 26 maj 2012. 
  19. ^ ”Nye GAIS-ambassadören underhåller publiken”. Gais.se. http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/D848D70B883A89A5C12579DB00508B39. Läst 26 maj 2012. 
  20. ^ ”Truppen”. gais.se. http://gais.se/Fotboll/gais.nsf/SpelartruppenWeb?OpenView&RightWidth=0. Läst 16 mars 2014. 
  21. ^ Dags för klubb-TV GAIS i Kanal Lokal! Gais.se
  22. ^ Presentation av Det enda laget
  23. ^ 26 år med GAIS handboll

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]