Gin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om drycken Gin, för kortspelet Gin, se Gin rummy.
Gin av märket Beefeater

Gin, är en destillerad spritdryck smaksatt med enbär. Gin produceras framför allt i England och används huvudsakligen till drinkar som gin och tonic och Dry Martini. Namnet gin kommer från det nederländska namnet genever, som i sin tur kommer från latinets juniperus som är namnet på ensläktet till vilket enbusken (juniperus communis) hör.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gin uppfanns i Nederländerna under 1600-talet av doktorn Franciscus Sylvius. Som många olika alkoholsorter användes gin från början som medicin och då på 1600-talet för att behandla problem som njurproblem, gallsten och gikt. Drycken kom sedan till Storbritannien efter det att Vilhelm III av England besteg den brittiska tronen.

I Storbritannien blev gin mycket populärt sedan det brittiska parlamentet tillät fri produktion av gin samtidigt som man lade tunga skatter på all importerad sprit. Detta skapade en marknad för korn som inte dög att brygga öl på och resultatet blev att tusentals "ginhak" dök upp över hela landet. Av över 15 000 ställen som serverade alkohol, var över hälften "ginhak". Eftersom det var så lätt och billigt att tillverka, producerade man under 1740-talet sex gånger så mycket gin som öl. Detta ledde till att man från statens sida försökte höja skattesatserna även på gin. Mellan åren 1729 och 1751 stiftade man fem lagar vars syfte var att kontrollera konsumtionen av gin. Lagen från 1751, den s.k. "The gin act", blev den effektivaste och tvingade bland annat tillverkarna att bara sälja gin från licensierade återförsäljare, vilket inte hade den effekt som myndigheterna förväntat sig, utan människor började tillverka egen gin.

Ginet fick en renässans på förbudstidens illegala jazzklubbar. Med cocktails på modet användes gin som huvudingrediens på många av de illegala jazzklubbarna.

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

När man destillerar gin använder man en speciell typ av kolonnapparat som kallas Coffey-destillator efter en irländare vid namn Aeneas Coffey som uppfann och tog patent på apparaten.

Olika sätt att smaksätta gin på är med essenser, rackning och steeping.

Vid smaksättning använder man främst koriander tillsammans med enbären. Dessutom används ofta till exempel apelsin, citron, kanel och angelikarot. Smaksättningen kan gå till på olika sätt. De vanligaste alternativen är att man antingen blandar aromämnen med en mindre mängd sprit som man mixar ihop till ett så kallat maccerat. Detta fungerar sedan som en sorts koncentrat som man smaksätter den neutrala basspriten med. Det andra alternativet är att man lägger aromämnena i en korg längst upp inuti destillatorn, och spriten smaksätts när spritångerna passerar korgen. Denna metod kallas rackning.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Gin har spritt sig över världen och som många andra spritsorter kan det finnas drag som skiljer gin ifrån gin.

London dry gin/English gin[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste typen av gin och är det man i allmänhet får när man frågar efter gin. Smaken är torr och spriten är klar.

Plymouth gin[redigera | redigera wikitext]

Är mildare än London dry gin.

Old tom gin[redigera | redigera wikitext]

Är sötad med socker och används speciellt i drinken Tom Collins.

Golden gin[redigera | redigera wikitext]

Är gin lagrad kort tid på ekfat.

Genever[redigera | redigera wikitext]

Är det holländska ursprunget till gin. Har smak av enbär och citrus och är lite oljigare eftersom den lagras på fat av gran.