Endometrios

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Endometrios
Klassifikation och externa resurser
Typiska ställen för endometrios.
ICD-10 N80
ICD-9 617.0
OMIM 131200
DiseasesDB 4269
MedlinePlus 000915
eMedicine med/3419  ped/677 emerg/165
MeSH engelsk

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som innebär att rester av livmoderslemhinnan vandrar ut i kroppen, i stället för att följa med menstruationsblodet ut genom slidan. Omkring 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder uppskattas vara drabbade av endometrios.[1] Endometrios är kroniskt, men uppkommer i skov.

Vecka 10 varje år är den internationella endometriosveckan då det anordnas föreläsningar.[förtydliga]

Endometrios kallas tillståndet när hela livmoderslemhinnan inte lyckats stötas bort vid menstruationen, utan bitar av den vandrar till andra platser, vanligen i bukhålan, till exempel äggstockar eller bukhinnan. I sällsynta fall kan bitarna hamna i lungorna. Dessa bitar livmoderslemhinna kan bli inflammerade och bilda fibros, och i sällsynta fall stenos.[2] Somliga är symtomfria, men det är vanligt med smärta före eller under menstruation (dysmenorré) eller samlag (dyspareuni), samt med ofrivillig barnlöshet.[3]

Orsaker och riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Endometrios kan bero på "baklänges menstruation", då menstruationsblodet med slemhinnan åker uppåt äggledarna i stället för neråt livmoderhalsen. Om immunförsvaret är mindre aktivt kan då inflammation uppstå vid de bitar slemhinna som slutligen fastnat någonstans.[3]

Det finns en ärftlig faktor i uppkomsten. Besvären försvinner vid klimakteriet.[3]

Forskning visar att dioxiner kan ha ett samband med framkallande av endometrios.[4] Flera studier påvisar samband mellan endometrios och högre värden av dioxiner.[5] Förutom dioxiner, ökar dietylstilbestrol och andra förhållanden i miljö och diet risken för att drabbas.[6]

Beroende på var endometrios bildas, kanden indelas i ovariell typ (endometriomas), myometrisk invasiv typ (adenomyos), djupinvasiv typ, och ytligt invasiv typ. De flesta med endometrios har utpräglat den ena eller den andra typen. Det finns ett samband mellan endometrios och att utveckla gynekologisk cancer, däribland äggstockscancer.[7]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptomen är flera och individuella, den allra vanligaste är extrem menstruationssmärta. Vissa kvinnor med svårare endometrios har ont hela tiden utan uppehåll, medan ett fåtal med en lindrigare variant inte har ont alls, utan sjukdomen upptäcks i samband med ett annat kirurgiskt ingrepp. Svårigheter att få barn förekommer, men omfattar ej alla kvinnor med endometrios, omkring 60% av alla kvinnor med endometrios har normal förmåga att bli gravida.

En vida spridd myt om sjukdomen är att den enbart drabbar vuxna kvinnor. Detta är helt felaktigt, även flickor i tonåren kan vara drabbade även om deras symptom ibland kan vara lindrigare på grund av att endometriosen inte hunnit få så stor utbredning.

En annan myt är att sjukdomen försvinner efter en graviditet. Detta sker inte heller, men vissa kvinnor upplever endometriosen som lite mindre besvärande efter att de fått barn.

Det är väldigt vanligt att endometriosdrabbade kvinnor söker hjälp för alla olika symptom de har utan att inse att de alla har ett sammanhang, och bland annat därför är det svårt att uppskatta antalet som är drabbade, det antas finnas ett stort mörkertal.

En del drabbade uppger även till exempel magproblem (liknande IBS) och smärtor vid urinering. Dessa symptom uppträder särskilt under menstruation och ofta även i samband med premenstruella besvär.

Symtom kan vara:

Man kan lida av endometrios även utan att ha ovanstående symtom, och man kan också ha någon eller några av symtomen och ha andra symtom som inte står här ovan. Man kan även ha dessa symtom utan att ha endometrios. Endometrios yttrar sig väldigt olika hos olika människor, och det är ofta orsaken till att det tar så lång tid att ställa diagnos. Genomsnittstiden för korrekt diagnos ligger mellan 5 och 10 år.

Sjukdomen går i skov och har en tendens att återkomma och ge upphov till varierande smärttillstånd, trötthet samt subfertilitet/ infertilitet.

Smärta[redigera | redigera wikitext]

Smärtan endometriosen medför är för de flesta endometriospatienter det mest besvärande symptomet på sjukdomen.

Smärtan behöver inte vara i proportion till utbredningen eller antalet endometrioscystor. Mikroskopiska cystor är ofta väldigt aktiva och producerar prostaglandiner (en substans som framkallar smärta), något som kan förklara de allvarliga symtomen som ofta hittas hos patienter med små cystor och liten utbredning av endometrios.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Ofta sätts en diagnos via en så kallad titthålsoperation. Sjukdomen går inte att bota, bara att lindra. I riktigt svåra fall kan livmodern behöva avlägsnas, men i de flesta fall ges bara lindring, i form av starkare smärtstillande medel som till exempel starkare doser av naproxen och/eller opioidpreparat/morfinderivat som till exempel kodein (verksam substans i till exempel Citodon, Panocod) och tramadol (Tiparol, Tradolan) eller dextropropoxifen (Dexofen). I riktigt svåra fall kan ännu starkare opioider, till exempel morfin, ketobemidon (Ketogan), metadon, buprenorfin (Temgesic) med mera övervägas. En sista utväg kan vara att även avlägsna äggstockarna, och då ges hormonbehandling, ex Divigel, till kvinnor inom normal fertil ålder, men detta vill man helst inte genomföra på kvinnor under 40 år.

P-piller har även visat sig kunna minska smärtan för vissa, men för andra patienter har p-pillerbehandlingen motsatt verkan. Somliga antidepressiva medel av tricyklisk typ (TCA), till exempel amitriptylin (Tryptizol) och klomipramin (Anafranil) kan ha effekt genom att på ej ännu ordentligt dokumenterad väg blockera smärtsignalerna.

En annan metod är att använda olika hormonbehandlingar (gestagener, GnRH-analoger), som försätter patienten i klimakteriet på kemisk väg för att på så sätt kunna "svälta ut" livmodervävnaden. Behandlingen passar inte för personer med anlag för blodpropp eller stroke utan kan rent av vara farlig hos dessa.

En i sammanhanget "ny" variant av smärtlindring som många patienter upptäckt är den ej vetenskapligt bevisade metoden som kallas TENS, transkutan elektrisk nervstimulering.

Endoskopisk bild av endometrios vid vänstra äggstocken.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Endometrios/
  2. ^ http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3079
  3. ^ [a b c] http://www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/artiklar/endometrios-107128/
  4. ^ ”Miljöföroreningar – vad kan de orsaka?”. Miljöföroreningar – vad kan de orsaka?. Annika Hanberg, Institutet för miljömedicin, KI. http://www.imm.ki.se/FOM/PDF/Annika%20Hanberg.pdf. Läst 28 april 2011. 
  5. ^ ”Human Reproduction vol.12 no.2 pp.373–375, 1997”. Human Reproduction vol.12 no.2 pp.373–375, 1997. oxford journals. http://humrep.oxfordjournals.org/cgi/reprint/12/2/373.pdf. Läst 28 april 2011. 
  6. ^ Benagiano, Giuseppe, and Ivo Brosens. "In utero exposure and endometriosis." The Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine 27.3 (2013): 303-308.
  7. ^ Dreyer, Greta. "Ovarian endometriosis as a premalignant condition: epidemiological, histological and molecular evidence." (2012).
  8. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/?ar=True
  9. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/endometriosis/basics/symptoms/con-20013968
  10. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/?ar=True
  11. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/?ar=True
  12. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Endometrios/?ar=True
  13. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/endometriosis/basics/symptoms/con-20013968
  14. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/endometriosis/basics/symptoms/con-20013968
  15. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/endometriosis/basics/symptoms/con-20013968

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]