Georg von Rosen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Georg Rosen.
Georg von Rosen
Georg von Rosen.jpg
Foto från 1903.
Födelsenamn Johan Georg Otto von Rosen
Född 13 februari 1843
Paris
Död 3 mars 1923
Stockholm
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri, grafik
Motiv Historiemåleri, Porträtt
Utbildning Kungliga Akademien för de fria konsterna

Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 3 mars 1923 i Stockholm, var en svensk greve och konstnär. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880–1908 samt dess direktör 1881–1887 och 1893–1899.[1][2] Som konstakademiens direktör kom han i konflikt med en ny generation konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugène von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader"[3]) och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabé. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848.[4] Han studerade 1855–1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Hendrik Leys arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv

Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.[1]

Rosen uppsökte nästa år Leys i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans ateljé.[5]

Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med ”kunglig medalj” för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal.[4] Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i München under Carl von Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.

1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881–1887 samt 1893–1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892–1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt.

Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.[4]

Hans konst[redigera | redigera wikitext]

Georg von Rosen var en målare av den traditionella akademiska skolan. Synen på konstnären som dekoratör var honom lika främmande som motbjudande. En målning skulle ha någonting att säga, ha en förädlande verkan. I en självbiografisk uppsats förklarade han att

(konstnären) är att anse som en ansvarig folkuppfostrare, medarbetande uti sin samtids andliga utveckling, hvarför också hans verk måste blifva det synliga uttrycket för tankar, föreställningar eller minnen värda, i ett eller annat afseende att tagas tillvara.[6]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Målningar med egna artiklar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Från vår konstvärld, sid 158 och framåt
  2. ^ [a b] Georg von Rosen i Nationalencyklopediens webbupplaga
  3. ^ Adolf Eugène von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
  4. ^ [a b c] Riksantikvarieämbetets Förvaltningsavdelning, forskningsrapport Vad hade de på paletten?
  5. ^ Georg von Rosen i Svenskt biografiskt handlexikon
  6. ^ En målare helt i grevinnans smak, SvD 4 juni 2004

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nyblom, Carl Rupert (1878). ”Georg von Rosen”. Svea folkkalender 1879: sid. 53-66. http://runeberg.org/svea/1879/0056.html.  Libris 644440
  • Rosen, Georg von (1910). G. von Rosen. Små konstböcker, 99-1831872-4 ; 9. Lund: Gleerup. Libris 8208181 
  • Rosen, Johan Georg Otto von (1910). G. von Rosen: 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen. Små konstböcker, 99-1831872-4 ; 9. Lund: Gleerupska universitets-bokhandeln. Libris 3014784 
  • Vad hade de på paletten?: Bruno Liljefors (1860-1939), Georg von Rosen (1843-1923), prins Eugen (1865-1947) och August Strindberg (1949-1912). Stockholm: Riksantikvarieämbetet. 2008. Libris 11261637 
  • Wettergren, Erik (1919). Georg von Rosens konst. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 27. Stockholm: Norstedt. Libris 305416 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]