Gräshumla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gräshumla
Gräshumla på purjolök
Gräshumla på purjolök
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Bin
Apoidea
Familj Långtungebin
Apidae
Släkte Humlor
Bombus
Undersläkte Thoracobombus
Art Gräshumla
Bombus ruderarius
Vetenskapligt namn
§ Bombus ruderarius
Auktor Müller, 1776
Hitta fler artiklar om djur med

Gräshumla (Bombus ruderarius) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea).

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Gräshumlan är en medelstor, långtungad humla; drottningens medellängd är 17 mm, med en vingbredd på 37 mm. Arbetarna är något mindre.[1] Drottningar och arbetare är brunsvarta med orange bakkroppsspets. Bakkroppens undersida är nästan helt mörk, med bara de två yttersta segmenten orangefärgade. Hanarna har samma grundteckning, men dessutom har de ofta ett gråbeige band tvärs över den främre, brunsvarta delen av bakkroppen. De kan också ha gråaktig krage och band baktill på mellankroppen. Humlan har ganska rufsig päls på mellankroppen.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Gräshumlan förekommer i hela Europa med undantag av Island samt i Turkiet.[3] I Sverige är gräshumlan mindre vanlig i söder och sällsynt längs med Norrlandskusten. Den saknas helt på Gotland.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Gräshumlan besöker gärna rödklövervallar. Övriga näringsväxter är bland andra blåeld, getväppling, oxtunga och tjärblomster. Som synes av bilden kan den även besöka köksväxter som purjolök.[2] Boet byggs ofta i mossa eller grästuvor, gärna i närheten av buskage. Materialet är mossa eller torrt gräs, men inte sällan används gamla smågnagarbon som bas. Boet är litet, och innehåller vanligen 50 till 100 arbetare.[1].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Benton, Ted (2006) (på engelska). Bumblebees. London: HarperCollins. Sid. 368-370. ISBN 0-00-19-717451-9 
  2. ^ [a b c] Holmström, Göran (2007). Humlor - Alla Sveriges arter. Västerås: Östlings Bokförlag Symposion AB. Sid. 122-123. ISBN 978-91-7139-776-8 
  3. ^ American Museum of Natural History (utbredningskarta)