Grå flugsnappare
| Grå flugsnappare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Muscicapa |
| Art | Grå flugsnappare M. striata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Muscicapa striata | |
| Auktor | (Pallas, 1764) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Grå flugsnappare (Muscicapa striata) är en liten tätting i familjen flugsnappare.[2] Den häckar i västra Asien och stora delar av Europa, dock inte på Island. Den är en flyttfågel och övervintrar i Afrika, söder om Sahara.
Utseende och läte
Precis som namnet syftar på så är den grå flugsnapparen grå. Den har ett rätt anonymt utseende och är gråbrun på ovansidan, med svartbruna fläckar på huvudet, undertill är den vit med mörkgrå, längsgående streck och fläckar på hals och bröst. Mörkare vingtäckare. Juvenil har ljusa fläckar på ryggen. Den är omkring 13-15 cm lång och väger ungefär 18 gram.
För den ovana kan den förväxlas med mindre flugsnappare bakifrån.
Lockläte ett kort, vasst "zri", kan lätt förväxlas med andra arter som bofink och rödhake.
Utbredning och systematik
Grå flugsnappare är en flyttfågel som häckar i nordvästligaste Afrika, Europa, och österut genom Sibirien till Transbajkal, Mongoliet och västra Xinjiang, och i Centralasien söderut till Iran, Afghanistan, och västra och norra Pakistan.[3] Den övervintrar i Afrika, söder om Sahara.[3]
Felflugna individer har observerats på Svalbard, Island, Färöarna, Madeira, Kap Verde, Annobon, Seychellerna och Aldabra.[3]
Underarter
Den grå flugsnapparen brukar delas upp i sju underarter med följande utbredning:[2]
- striata-gruppen
- M. s. striata – nominatformen häckar från Europa till nordvästra Afrika, Sibirien och Mindre Asien. De övervintrar i södra Afrika.
- M. s. neumanni (Poche, 1900), inkl. cretica (Stresemann & Schiebel, 1925) – häckar ifrån östra Sibirien till Kaukasus, södra Kina och södra Asien. De övervintrar i östra Afrika.
- M. s. sarudnyi (Snigirewski, 1903) – häckar från Kaukasus till norra Iran och Afghanistan. De övervintrar i östra Afrika.
- M. s. inexpectata (Dementiev, 1932) – häckar på Krimhalvön.
- M. s. mongola (Portenko, 1955) – häckar från sydöstra Altaj till norra Mongoliet och sydöstra Transbajkal
- tyrrhenica-gruppen
- M. s. balearica (von Jordans, 1913) – häckar i Balearerna och övervintrar i västra och sydvästra Afrika.
- M. s. tyrrhenica (Schiebel, 1910) – häckar på Korsika och Sardinien.
Genetiska, morfologiska och lätesmässiga skillnader gör att underartsgruppen tyrrhenica numera ibland urskiljs som den egna arten tyrrhensk flugnsnappare (Muscicapa tyrrhenica).
Den grå flugsnapparen häckar i hela Skandinavien, dit den anländer i början av maj eller något senare. I Sverige häckar mellan 100.000 och en miljon par.[källa behövs]
Ekologi
.jpg)
Biotop
Fågeln föredrar de flesta typer av skogar, i gläntor, skogsbryn, parker och trädgårdar med lövträd. Den föredrar gles skog på torr mark och häckar ofta i närheten av bebyggelse.[4] Den häckar inte i hål, utan bygger sitt bo så att honan har fri sikt när hon ruvar. Kravet på boplats är inte så noga, det kan ligga på grenklykor, i buskar, ventiler mm. Häckar gärna i en öppen holk.
Föda och födosök
Den fångar insekter av många olika slag. I allmänhet är den ganska orädd, men när den blir skrämd beger den sig till närmaste träd, för att i nästa ögonblick åter vara sysselsatt med att fånga insekter. Den grå flugsnapparen ryttlar ofta. Den sitter ofta på öppna grenar där den spanar efter insekter som den sedan fångar under kortare flygturer. Den uppträder också på marken.
Häckning
Båda könen deltar i bobyggandet. Boet är byggt av gräs, mossa, rottrådar och lavar. Ibland kan boet fogas ihop med spindelnät. De tre till sex äggen, som är gråaktiga med bruna fläckar läggs i slutet av maj eller början av juni. Honan ruvar äggen i 13 dagar, under tiden matas hon av hanen ett par gånger i timmen. Ungarna får därefter mat av båda föräldrarna. När ytterligare 13 dagar har gått blir ungarna flygfärdiga.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 14,9-22,7 miljoner par.[1]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Muscicapa striata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b c] Lars Larsson (2001 Birds of the World, CD-rom
- ^ Artfakta, Artdatabanken, Grå flugsnappare, läst 2017-12-08
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör grå flugsnappare.- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
