Islamisk feminism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En symbol som brukar användas för islamisk feminism.

Islamisk feminism, eller muslimsk feminism eller är en feministisk typ som behandlar kvinnans roll inom islam. Till skillnad från icke-islamisk feminism eller icke-muslimska feminister lyfter dessa fram Koranens djupare syfte, jämlikheten. Islams rättvise- och jämlikhetstanke måste väga tyngst menar de, och minst sagt stå över de patriarkala tolkningarna. Islamisk feminism företräds oftast av muslimska kvinnor som håller fast vid sin religion, men som betonar behovet av att reformera de klassiska och traditionella idéerna. Variationen är, liksom med mycket annat, stor och bred bland de olika muslimska feministernas idéer.

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

Att de flesta feminister och andra bedömare menar att islamisk feminism har sina rötter redan i gamla reformistiska rörelser i arabvärlden med omnejd, är det den moderna rörelsens historia som är av intresse. Det som skedde före var knappast i feministisk anda som vi känner den idag.

Den moderna feminismen kan ha sin start, i alla fall i arabvärlden, hos den Egyptiska juristen och tänkaren Qasim Amin då han 1899 skrev Women's Liberation (Tahrir al-Mar'a). Han kritiserade den traditionella positionen kvinnan fått, och menade att detta inte var vad islam ursprungligen menat. Han är än idag en viktig person inom den muslimska feminismen, hatad som älskad av många.

Enligt Margot Badran tog den islamiska feminismen sin riktiga form och aktivitet under sent 1900-tal. Enligt henne startades den islamiska feminismen utanför arabvärldens gränser men har idag sökts sig in även där. Hon och många andra menar att de västerländsk uppväxta muslimska kvinnorna, logiskt nog, är de som är aktivast och ibland radikalast. Som ett resultat har det uppstått mycket interna konflikter bland muslimska feminister, där exempelvis Irshad Manji som lesbisk muslimsk feminist förkastas av andra mer traditionella muslimska feminister. Mittemellan de radikala eller de konservativa muslimska feministerna finns de "moderata" muslimska feministerna, som exempelvis Kecia Ali.

Relationen gentemot sekulär (västerländsk) feminism[redigera | redigera wikitext]

Variationen bland muslimska feminister är som redan nämnts stor och bred. Många av dem är mycket influerade av den sekulära feminismen medan andra muslimska feminister (ofta med bibehållandet av slöjan) endast väljer att hålla sig inom strikta islamiska ramar. Dock finns det som vi vet gott om klassiska tolkningsskillnader, så tom de som håller sig inom en strikt islamisk ram hittar en stor variation av tolkningar.

I det stora hela har islamisk feminism accepterat sig själva som en del av den globala feministiska strömningen.

Islamisk feminism och dess grundidéer[redigera | redigera wikitext]

Idag ser vi en skillnad på islamiska feministiska tolkningar där en tydlig skillnad finns bland dem som vill flytta fram kvinnan rättigheter till mannens nivå, medan andra (oftast de mer konservativa) vill istället flytta tillbaka mannens till kvinnans gränser. Det vill säga, ska män börja ta på sig mer islamiskt också eller ska kvinnor få välja bort den, enligt klassiska tolkningarna, muslimska dräkten?

Många muslimska feminister vill ställa Koranens verser främst, och vill tona ner vikten av haditherna vilka enligt dem oftast är de som ger kvinnan en undergiven roll. De klassiska tolkningarna av de traditionella lärosätena måste omtolkas. Kritiker menar[källa behövs] att islamiska feminister, samtidigt som de förkastar hadither som kränker Koranens eviga rättvise och jämlikhetstanke, ibland stödjer sig på hadith för att säga emot en regel i Koranen.

Huvudpoänget brukar vara att eftersom islam varierar geografiskt och historiskt måste man kunna anse att många fler tolkningar än just en idag på en viss plats är möjlig. Eftersom olika versioner av islamisk lag och kvinnoroll varierat över tid och plats, även i Saudiarabien, borde man kunna acceptera fler möjligheter än vad de klassiska lärosätena accepterar idag. Kritikerna menar[källa behövs] här att fel i tid och rum inte innebär att man måste acceptera ytterligare fel. En annan kritisk punkt som brukar tas upp är huruvida slumpen självt väckt idéer hos de muslimska feministerna som "råkat" bli som de västerländska idéerna. De lärda kritiserar och ifrågasätter islamiska feministers påstående om att hålla sig inom islamiska ramar, eftersom de finner det misstänkt att muslimska feministers idé om islams ursprungliga värderingar råkade bli identisk med de västerländska värderingarna idag.

Problematiska områden[redigera | redigera wikitext]

Det finns en mängd problematiska områden i traditionell islamtolkning, vilket islamiska feminister brukar påpeka. Det största och primära hindret är den patriarkala tradition som starkt ligger till grund för klassiska tolkningar av islam, liksom av andra religioner. Kvinnan har historiskt sett alltid tilldelats en mindre roll jämfört med mannen. Exempelvis har hon en mindre roll inom de religiösa riterna men har ett större ansvar för familjen, men mannen har försörjningsplikt. Kvinnan har dessutom bara halva arvsrätt gentemot mannen. Rätten till skilsmässa är, enligt traditionell rättstolkning dessutom nästintill endast mannens. Kvinnan kan emellertid ansöka om skilsmässa, men måste då gå via domstol. Vanligt är att man hänvisar till att kvinnan är mer känslomässigt styrd än mannen och därmed kan hon fatta överilade beslut.[1] Alla dessa områden är föremål för islamisk feministisk kritik, där företrädare menar att de vilar på feltolkningar av religionen.

Enligt traditionella tolkningar av islam är kvinnan underordnade mannen ekonomiskt, juridiskt och traditionsenligt. Då kvinnan dessutom har huvudansvar för familjen och mannen för försörjningen binds också kvinnan mer till hemmet och blir således mer socialt begränsad än mannen. Islamiska feminister hävdar att den religiösa tron skall strikt skiljas från den patriarkala dominansen inom kulturen. Detta då religionen och dess skrifter, om rätt tolkade och tillämpade, står för en betydligt mer jämställd kultur. Den manliga egocentriska elitismen skulle alltså medvetet ha förvrängt alternativt feltolkat de områden i de religiösa källorna som berör det manliga respektive det kvinnliga.[2] Detta påstående om en särskiljning av den muslimska kulturen och religionen ifrågasätts från flera håll. Bland annat har Susan Moller Okin, professor i statsvetenskap och etik vid Stanford University, i en artikel i den av henne redigerade volymen Mångkulturalism - Kvinnor i kläm hävdat att det inte går att skilja kulturen från religionen då de är allt för tätt integrerade i varandra. Även hon noterar dock att förändringar sker i tolkningar och förståelse i vad hon kallar de "progressivt, reformerade versionerna av judendom, kristendom och islam" [3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hjärpe, Jan, Islam: lära och livsmönster, [Ny utg.], ePan, Stockholm, 2003
  2. ^ Hjärpe, Jan (red.), 99 frågor om islam: och något färre svar, Leopard, Stockholm, 2004
  3. ^ Okin, Susan Moller, ”Mångkulturalism - kvinnor i kläm?”, i Susan Moller Okin (red) Mångkulturalism - kvinnor i kläm?, Daidalos, Göteborg, 2002, s. 19.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Muslimsk feminism - några exempel, Jonas Svensson, 1996.