Kate Millett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kate Millett 1970.

Kate Millett, född 14 september 1934 i Minnesota, är en amerikansk radikalfeminist, författare och aktivist. Mest känd är hon för sin bok Sexual politics från 1970, där hon kritiserade patriarkatets roll i det västerländska samhället och litteraturen och i synnerhet angrep sexismen och heterosexismen hos kända romanförfattare som D.H. Lawrence, Henry Miller och Norman Mailer genom att kontrastera deras uppfattningar mot den homosexuella författaren Jean Genet.

Millett flyttade till Japan 1961 och gifte sig med skulptören Fumio Yoshimura 1965. Under 1960-1970-talet var hon aktiv inom feministisk politik och 1966 blev hon medlem av styrelsen för National Organisation for Women. På 1970-talet skilde hon sig från Fumio Yoshimura.

1971 startade Millett ett projekt för att köpa upp och restaurera byggnader i närheten av Poughkeepsie i New York. Projektet utvecklades så småningom till att bli Women's Art Colony Farm, ett kollektiv av kvinnliga konstnärer och författare.

I boken Flying från 1977 skildrar hon sitt äktenskap med den japanske skulptören och sina affärer med kvinnor. 1979 reste hon till Iran för att kämpa för kvinnors rättigheter. Hon utvisades snart och skrev boken Going to Iran om sina erfarenheter i landet.


Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1970 Sexual Politics
    • Sexualpolitiken (översättning Roland Adlerberth, Raben & Sjögren, 1971). Ny uppl. Pocky, 2012
  • 1973 The Prostitution Papers
  • 1974 Flying
  • 1977 Sita
  • 1979 The Basement: meditations on a human sacrifice (behandlar fallet Sylvia Likens)
    • 1981 Källaren: ett vittnesbörd om mänsklig ondska (översättning Roland Adlerberth, AWE/Geber, 1981) ISBN 91-20-06532-9
  • 1979 Going to Iran
  • 1990 The Loony Bin Trip
  • 1991 Believe me, you don't want a picture of that!
  • 1994 The Politics Of Cruelty
  • 1995 A.D.: A Memoir
  • 2001 Mother Millett

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Merle Hoffman: "Kate Millett: Jag har raserat den sista barriären ...". I tidskriften Kvinnobulletinen, årg. 19 (1989): nr 1, s. 25-27

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • glbtq.com
  • motsvarande artikel på engelska Wikipedia