Jämtlands läns valkrets

Jämtlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

Valkretsen har vid samtliga val 1970–2006 haft fem fasta mandat men sedan valet 2010 har antalet mandat sänkts till fyra.

Fasta valkretsmandat i valen 1970-2010

1970	1973	1976	1979	1982	1985	1988	1991	1994	1998	2002	2006	2010
5	5	5	5	5	5	5	5	5	5	5	5	4

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1991/92–1993/94

• Berit Andnor, s
• Rune Berglund, s (1991)

1994/95–1997/98

• Ola Sundell, m
• Rune Berglund, s
• Berit Andnor, s

1998/99–2001/02

• Ola Sundell, m
• Rune Berglund, s
  • Berit Andnor, s (statsrådsersättare 1998–2002)
• Camilla Sköld Jansson, v

2002/03–2005/06

• Ola Sundell, m
• Håkan Larsson, c
• Berit Andnor, s (statsråd 2002–2006)
  • Marie Nordén, s (statsrådsersättare 2002–2006)
• Rune Berglund, s
  • Gunnar Sandberg, s (statsrådsersättare 2002–2003, ledamot 2003–2006)
• Camilla Sköld Jansson, v

2006/07–2009/10

• Ola Sundell, m
• Per Åsling, c
• Berit Andnor, s
• Marie Nordén, s
• Gunnar Sandberg, s

2010/11–2013/14

• Saila Quicklund, M
• Per Åsling, C

2014/15–2017/18

• Saila Quicklund, M
• Per Åsling, C
• Kalle Olsson, S
• Anna-Caren Sätherberg, S

Första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Jämtlands läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1886. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets. I september 1911 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden. I november 1911 hölls val igen (Förstakammarvalet i Sverige 1911) efter första kammarens upplösning av kungen, och de ledamöter valda i septembervalet är inte med i den här listan.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

• Axel Bennich, FK:s min 1867–1872 (1867–1884)
  • Casimir Lewenhaupt (1885–1893)
    • Hugo Tamm, min 1894–1904, mod 1905–1907 (1894–1907)
      • Göran Skytte, mod (1908–1911)

• Gustaf Lagercrantz (1867)
  • Gustaf Asplund (1868–1882)
    • Niklas Biesèrt (1883–1891)
      • Isidor von Stapelmohr, min (1892–1899)
        • Knut Sparre (1900–1902)
          • Olof Björklund, min 1903–1904, mod 1905–1911 (1903–1911)

• Erik Magnus Grenholm (1886–1888)
  • Julius Roman, min (1889–1896)
    • Robert von Kræmer, min (1897–13 mars 1903; avliden)
      • Isidor von Stapelmohr, min 1903–1904, mod 1905–1911 (15 april 1903–1911)

1912–1917

• Isidor von Stapelmohr (1912–1915), n
  • Ulrik Holm (1916–1917), n
• Gottfrid Roman, lib s
• Carl Sehlin (1912–1913), lib s
  • John Östling (1914–1917), lib s

1918–lagtima riksdagen 1919

• Anders Olof Frändén, n
• Carl von Essen, lib s
• Per Welander, lib s

Urtima riksdagen 1919–1921

• Anders Olof Frändén, n
• Johan Johansson, lib s
• Johan Olofsson, lib s

Andra kammaren

Jämtlands läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norra Jämtlands domsagas valkrets och Södra Jämtlands domsagas valkrets. Redan i valet 1869 delades dock den norra valkretsen upp i Hammerdals, Lits och Offerdals tingslags valkrets och Ragunda, Revsunds, Brunflo och Rödöns tingslags valkrets.

Inför 1881 års andrakammarval avskaffades samtliga tidigare valkretsar och landsbygden delades in i fyra nya: Jämtlands norra domsagas valkrets, Jämtlands västra domsagas valkrets, Jämtlands östra domsagas valkrets samt Härjedalens domsagas valkrets. Därefter var landsbygdens valkretsindelning oförändrad till och med det sista valet med majoritetsval 1908.

Residensstaden Östersund delade valkrets med andra Norrlandsstäder i skiftande kombinationer. I valen 1866–1875 ingick Östersund i Sundsvalls och Östersunds valkrets, men flyttades i valet 1878 till Härnösands och Östersunds valkrets och därefter i extravalet 1887 till Östersunds och Hudiksvalls valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Jämtlands läns norra valkrets och Jämtlands läns södra valkrets (med tre mandat vardera). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets med fem mandat i samtliga val.

Andrakammarvalet 1952 blev uppmärksammat eftersom det föreskrivna förfarandet vid röstsammanräkningen inte följdes i länet. Bondeförbundet överklagade då valet i Jämtlands län, och regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om. Omvalet den 14 december 1952 (det så kallade luciavalet) ledde till att bondeförbundet återtog det mandat som i den underkända valomgången tillfallit folkpartiet.

Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)

1922–1924

• Johan Olofsson, lib s 1922–1923, fris 1924
• Carl Sehlin, lib s 1922–1923, fris 1924

1925–1928

• Johan Olofsson, fris

1929–1932

• Johan Olofsson, fris

1933–1936

• Johan Olofsson, fris 1933–1934, fp 1935–1936

1937–1940

• Wilhelm Annér, fp

1941–1944

• • Andreas Andersson, h (19/5 1941–1944)

1945–1948

• Andreas Andersson, h

1949–1952

• Algot Gunnarsson, fp

1953–1956

• Nils Agerberg, h

1957–vårsessionen 1958

• Nils Agerberg, h
• Elias Jönsson, fp

Höstsessionen 1958–1960

• Nils Agerberg, h

1961–1964

• Elias Jönsson, fp
  • Svea Edin, s (13/8 1962–1964)

1965–1968

• Elias Jönsson, fp

1969–1970

• Elias Jönsson, fp

Referenser

Tryckta källor

• Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 276–277