Jonsered
| Jonsered | |
| Tätort | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Partille kommun |
| Församling | Partille församling |
| Koordinater | |
| Area | 63,77 hektar |
| Folkmängd | 930 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,58 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | JONSERED |
| Postnummer | 433 XX |
| Riktnummer | 031 |
| Tätortskod | 4432 |
  |
|
| Jonsered station | |
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | Partille |
| Tågbolag | DSBFirst |
| Trafiktyp | pendeltåg |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 2 |
| Förbindelser | |
| Anslutande linjer | Buss |
Jonsered är en tätort i Partille kommun, Västergötland och Västra Götalands län, omkring 15 kilometer öster om Göteborg.
Innehåll |
[redigera] Historia
Jonsered var tidigare ett brukssamhälle. År 1833 köptes Jonsered av skotten och affärsmannen William Gibson i syfte att där anlägga en textilindustri. Han och hans efterkommande satte sedan sin prägel på hela samhället där nästan allt var i släktens ägo. Under en tid fanns det bara en byggnad som inte ägdes av Gibsonsläkten och det var Folkets Hus, nuvarande Göta Bio. Gamla fabriksbyggnader och arbetarbostäderna, bland annat de unika tegellängorna med tillhörande trädgårdar, de nationalromantiska trähusen i Hallebacken liksom Sveriges första radhus, finns fortfarande kvar. Författaren Harry Martinson arbetade och bodde i Jonsered en tid av sitt liv.
Riksantikvarieämbetet har utsett Jonsered till kulturmiljö av riksintresse.
[redigera] Näringsliv
På det fabriksområde som en gång tillhörde Jonsereds Fabrikers AB återfinns nu en blandning av modernt näringsliv och traditionellt hantverk. Här huserar bland annat resterna av Jonsereds Motorsågar i form av en testanläggning och utvecklingscenter för Husqvarnas professionella maskiner. Telekomjätten TELE2, produktionsbolaget MTV och ledande tillverkningsindustri inom det marina är andra större aktörer. Hantverksmässigt finner vi hattmakare till silversmeder och framgångsrika möbeltapetserare. På ortens mekaniska verkstad tillverkas accessoarer till försäljning för herrar under varumärket Jonsereds Herrdetaljer.
Vid sjön Aspen återfinns Jonsereds Herrgård, ett säteri uppfört 1868 med tillhörande trädgård, Jonsereds Trädgårdar. Göteborgs Universitet nyttjar idag lokalerna för möten och konferens.[2]
[redigera] Nöje
Göta Bio är en biograf och festlokal förlagt i bruksortens anrika ordenshus.
Fiskebryggan vid Jonsereds strömmar sägs vara det bästa sättet att ta del av ett av Sveriges bästa laxfiske. Säveån är känd för sin storvuxna laxstam.
En moped-klubb, modell äldre huserar i vad som en gång i tiden var en servering och kafé vid namn Torstens Kafé & Bar.
[redigera] Kultur
Franciskusgården är ett romersk-katolskt franciskanerkloster, uppfört i västra Jonsered.
"Ett hem i Jonsered" är namnet på ett sedan 2011 återskapat hem med tidigare arbetarbostäder som förlaga. I regi av Jonsereds Hembygdsförening.
[redigera] Kuriosa
Postverket har upplåtit en serie frimärken med klassiska svenska bruksorter som förlaga. Den 26 Mars 2011 stämplades förstadagsbrevet med frimärksserien, däribland med Porthuset vid Jonsereds Fabriker som motiv.
[redigera] Se även
- Jonsereds Fabrikers AB
- Jonsereds kyrka
- Jonsereds IF
- Franciskusgården
- Wikimedia Commons har media som rör Jonsered
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Jonsered 1960–2010[3] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 728 | |||
| 1965 | 1 021 | |||
| 1970 | 1 493 | |||
| 1975 | 430 | |||
| 1980 | 338 | |||
| 1990 | 942 | 64 | ||
| 1995 | 956 | 64 | ||
| 2000 | 960 | 64 | ||
| 2005 | 928 | 64 | ||
| 2010 | 930 | 64 | ||
[redigera] Källor
Jonsereds Herrdetaljer [1] Föreningen Jonsereds Fabriker [2] Jonsereds Hembygdsförening [3]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ http://www.service.gf.gu.se/konferensverksamhet/jonseredsherrgard/omherrgarden/
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||
|
|||||||||||
