Klippsvala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klippsvala
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ptyonoprogne rupestris -Europe-8.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Svalor
Hirundinidae
Underfamilj Hirundininae
Släkte Hirundo
Art Klippsvala
H. rupestris
Vetenskapligt namn
§ Hirundo rupestris
Auktor Scopoli, 1769
Utbredning
      Häckningsområde (sommar)       Året runt      Vinterkvarter(områdena är ungefärligt angivna)
      Häckningsområde (sommar)
      Året runt
      Vinterkvarter
(områdena är ungefärligt angivna)
Synonymer
  • Ptyonoprogne rupestris
Notera de mörka kontrasterande vingtäckarna och mörka undergumpen.
Notera de mörka kontrasterande vingtäckarna och mörka undergumpen.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Klippsvala (Hirundo rupestris eller Ptyonoprogne rupestris) är en liten fågel inom familjen svalor som mäter 14-15 cm. Den är askbrun på överdelen, blekare på underdelen, har kort rektangulär stjärt med distinkta vita kvadratiska fläckar på de flesta av stjärtfjädrarna. Klippsvalan häckar i bergsområden i södra Europa, nordvästra Afrika och södra Asien. Merparten av de europeiska häckfåglarna är stannfåglar, men vissa nordliga populationer och merparten av de som häckar i Asien är flyttfåglar och övervintrar i norra Afrika, Mellanöstern och Indien.

Klippsvalan placerar boet under utskjutande klippor eller, vilket sker allt oftare, på byggnader. Boet har formen av en kvartssfär och byggs av lera, och fodras med fjädrar och torrt gräs. Boen placeras ofta enstaka, utan grannar, men på bra häckningsplatser kan det hända att några par häckar nära varandra. De två till fem vita äggen med bruna fläckar ruvas huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna tar hand om ungarna.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Utanför häckningstiden är klippsvalan mycket social.

Klippsvalan är en kompakt svala med bred hals och breda men spetsiga vingar. Den är stor som en hussvala med en längd på mellan 14-15 centimeter. Dess fjäderdräkt är genomgående grå med gråbruna inslag. Ovansidan är mellangrå, vingpennorna jämnt mörkgrå och undersidan ljusare grå med mörk undergump. Dess undre täckare är mörka, nästan svarta och kontrasterar kraftig gentemot resten av undersidan. När den spärrar upp sin mörka stjärt, som ser ut som två trianglar på vardera sida om gumpen, syns ett antal vita kvadratiska fläckar på stjärtfjädrarna. Den kan lätt förväxlas med andra klippsvalor, som Afrikansk klippsvala, men är större, har ljusare fläckar på stjärten och andra färgnyanser i fjäderdräkten.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Klippsvalan häckar i bergiga områden upp till 2000 meter kring 40:e breddgraden i norra Afrika i Marocko, Algeriet, Tunisien och Libyen, i Europa, främst vid Medelhavet men även så långt norrut som södra Tyskland, österut till bergsområden söder om Svarta havet, Iran, Afghanistan, Pakistan, i Himalaya och vidare österut till Gula havet och även norr om Taklamakan i Altaj i nordvästra Mongoliet och södra Sibirien.

Klippsvalan är flyttfågel i norr och kortflyttare eller stannfågel i söder. Flyttfåglarna har övervintringskvarter på några olika platser i norra Afrika, Portugal, Spanien och i Indien

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Klippsvala har fram till och med oktober 2006 observerats tre gånger i Sverige, alla tre observationer har skett i oktober. Första gången var 1996 vid Kullen i Skåne då man såg en individ mellan den 19 och den 22 oktober. Andra gången skedde 2001 då man såg en individ i Skanör mellan den 25 och den 29 oktober. [2] Den 20 oktober 2006 upptäcktes fyra klippsvalor vid Götafors Industriområde utanför Vaggeryd i Småland.[3] De stannade i en dag, men dagen efter hittades tre klippsvalor vid Gamla vattentornet i Linköping som med stor sannolikhet var samma individer.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ägg av klippsvala.

Klippsvalan häckar i klippstup i grottor och håligheter och kan även häcka på höga byggnader, broar och liknande, vilket blir vanligare. Boet har formen av en kvartssfär och byggs av lera, och fodras med fjädrar och torrt gräs. Den häckar oftast enstaka men på goda häckningsplatser kan flera bon förekomma. De två till fem vita äggen med bruna fläckar ruvas huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna tar hand om ungarna. Utanför häckningstiden är den mycket social.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av texten baseras på en översättning från engelskspråkiga wikiperdias artikel Eurasian Craig Martin läst 2013-03-15

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Hirundo rupestris Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ www.club300.se: Svenska fågellistan
  3. ^ www.club300.se

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
  • Turner, Angela K. (1989) (på eng). A handbook to the swallows and martins of the world. London: Christopher Helm. Libris 5548776. ISBN 0-7470-3202-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]