Konstbegreppet

Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar: Konstbegreppet Konstbegreppet i klassisk filosofi Konstuppfattningen under renässansen Definition av konstbegreppet Konstarterna Konstens historia Konstverken Konstnärerna

Konstportalen

Konstbegreppet är mycket omdiskuterat. Dess vidd hänger intimt samman med begreppet estetik som dels har betydelsen läran om förnimmandet men också läran om det sköna samt också ordets historiska betydelse "konstfärdighet". Dess tvetydighet beror också på dess olika betydelser genom historien och den nya innebörd som begreppet fick under upplysningstiden, då också estetik som självständig filosofisk disciplin växte fram och diskussionen om vad som egentligen är konst inleddes.

En enda definition av konstbegreppet anses allmänt inte längre möjlig att åstadkomma. Åtminstone inte utifrån estetiska kriterier eller konstverken själva. Den definition som möjligen kan sägas vara allmänt gångbar är den så kallade institutionsteorin som i korthet säger att "konst är det som konstvärlden anser är konst" och "Konstvärlden" definieras som en institution som de facto definierar konst. Bristerna med definitionen är uppenbara, men denna självrefererande sats sägs återspegla det (påstådda) faktum att konsten inte har någon given identitet - den är vad vi gör den till - och med den snabba utvecklingen som varit en självklar del av den moderna eran har alla referensramar utrangerats i princip innan de hunnit bli etablerade.

Den här artikeln försöker ringa in de olika innebörder som begreppet konst har haft under olika epoker och hos olika filosofer och debattörer. För en artikel om de olika ismerna i konsten under modern tid och deras konstförståelse, se artikeln: Konstens historia.

Användning

Konst är ett begrepp som dels kan avse kreativa aktiviteter i allmänhet, dess utövande i sig eller dess produkter. Det kan också syfta på de discipliner som kategoriserar sådana aktiviteter, som till exempel måleri och musik, eller den generella disciplin som särskiljer ämnet från till exempel vetenskap. Begreppet används också i betydelsen "vackert" eller "som har ett egenvärde". I dagligt språkbruk tenderar frågan "är det här konst?" snarare betyda "är detta god konst?".

Innebörd

• Man kan jämföra diskussionen kring begreppet konst med den existentiella problematiken som matematik levt med under det gångna seklet och vår relation till begreppet tid.
• Kunnande - handling - objekt - omdöme.
• Metafysik - historia - kultur - teknik.

Konstbegreppet under olika epoker

Antiken och medeltiden

Huvudartikel: Konstbegreppet i klassisk filosofi

Konst kallas art (latin: förmåga, yrke) på engelska och franska men motsvarande term i antikens Grekland var techne (τεχνη), d.v.s. kunnande, teknik. Under antiken skilde man på praktiskt kunnande och teoretiska kunskaper. Konst var sådant som man lärde sig genom praktisk utövning eller utövandes produkter, teoretisk kunskap däremot krävde inget utövande - hade man förstått hade man vetandet.

I Sverige introducerades begreppet i denna klassiska betydelse först under medeltiden då allt kvalificerat hantverk betraktades som "konster", vilket också vanligen innebar att de importerades från Tyskland.

• Horatius
• Longinus
• Vergilius

Renässans

Pånyttfödelse för "kunnandet", att måla guld.

Se även: Nyplatonism

• Leonardo da Vinci
• Giorgio Vasari: Berömda renässanskonstnärers liv

Konstbegreppet under modern tid

Huvudartikel: Definition av konstbegreppet

Upplysningstid

Dagens konstbegrepp växte fram under upplysningstiden. Innan dess bedömde man konstverk efter deras överensstämmelse med naturen - konstverket lyftes upp från hantverkets domän och kom att allt mer "piedestalsättas". Även konstnärens roll utvecklades från hantverkarens till "geniets"; från skråets kollektiv till den fria individens.

...egenvärde; estetik och sedelärande...

• Joseph Addison: The Spectator
• Edmund Burke: A Philosophical Inquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful
• Denis Diderot: Essai sur la peinture
• John Dryden: An essay of Dramatic Poesy
• William Hogarth: Analysis of beauty
• David Hume
• Immanuel Kant
• Gotthold Ephraim Lessing
• Jacob Fredrik Neikter: Undersökning om ordsakerne til smakens olikhet, upkomst och fall hos särskilte folkslag
• Abraham Sahlstedt: Om tankar i vitterhetsarbeten
• Friedrich Schiller
• Esaias Tegnér
• Thomas Thorild: En Critik öfver Critiker

1800-talet

...romantik; "stil"; realism...

Se även: romantik, rationalism, symbolism

• Per Daniel Amadeus Atterbom: Ästhetiska afhandlingar
• Charles Baudelaire
• Georg Brandes
• Eduard Hanslick: Om det sköna i musiken
• Carl Gustaf af Leopold
• Bernhard Elis Malmström
• Friedrich Nietzsche: Tragedin födelse
• Viktor Rydberg: Det sköna och dess lagar
• Charles Augustin Sainte-Beuve: Kritiker och porträtt
• Hippolyte Taine
• Oscar Wilde: Intentions

Modernismen

...autonomi, autenticitet, formalism ...

Se även: positivism,

• Edward Bullough: Aesthetics
• Sigmund Freud: Leonardo da Vinci, Drömtydning
• Bernard Heyl
• Yrjö Hirn: Konstens ursprung
• Gregor Paulson: Konstverkets byggnad
• Hans Ruin: Poesiens mystik
• Peter Wessel Zapffe

Postmodernismen

• Jean Baudrillard

...intertextualitet, ...

Se även

• Konst
• Konstteori
• Konstvetenskap
• Konsthistoria
• Estetik
• Musik
• Konstfilosofi