Kräftskiva
En kräftskiva, eller kräftfest, är en traditionell svensk fest i samband med kräftfiskesäsongen under sensommaren och hösten. Kräftskivor förekommer även i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning. [källa behövs] Då man 1922 röstade om ett rusdrycksförbud i Sverige, användes kräftorna som propaganda i en affisch för NEJ-sidan av Albert Engström med motiveringen att "Nej! Kräftor kräva dessa drycker!".[1]
Innehåll |
Om maträtten [redigera]
Huvudrätten utgörs av hela kräftor kokade i en lag, bestående av saltat vatten, eventuell öl, rikligt med dillkronor och andra kryddor.[2]
Vanliga kompletterande matvaror vid kräftskivan är baguette, knäckebröd, kryddad ost och räkor, samt traditionella smörgåsbordsrätter som till exempel kokt potatis, sill och köttbullar samt mindre traditionella som västerbottenpaj. Kräftskivan är en av de få svenska traditionella festligheter där inte sill, potatis och köttbullar har huvudrollen.[3]
Vanliga drycker är brännvin, öl och sockerdricka. Till brännvinet sjungs ofta snapsvisor. Klädsel förknippad med kräftskivan består av kräfthattar och haklappar, förkläden eller servetter med kräftmotiv. Stearinljus och lanternor förknippas också med kräftskivor.[4]
Kräftpremiären [redigera]
Tidigare var det i Sverige reglerat i lag vilka tider på året kräftan var lovlig att fiskas. Kräftpremiären inföll den första onsdagen i augusti. Lagen avskaffades 1994[5] och man kan numera köpa frysta, importerade kräftor året om, men vissa håller fortfarande på traditionen att inte äta kräftor före kräftpremiären. Det importeras ca 2 500 ton kräftor till Sverige varje år.[6] Huvudexportörer är Turkiet, Spanien och Kina, där Kina dominerar per 2011.[7]
Bilder [redigera]
Några bilder som illustrerar kräftans väg från mjärden till bordet.
-
Mjärden sätts ut
-
Levande kräftor
-
Tillagningen
-
Kräftskivan kan börja
Noter [redigera]
- ^ http://www.renqvist.se/Vintage_posters/albert_e.html
- ^ Johnson, Elsie; Carpenter Kate, Bolin Iwan (1960). Födan, hemmet, ekonomin: kokbok för skola och hem : [hemkunskap]. Göteborg: Gumpert. Libris 1556690
- ^ ”Rätt 7” (PDF). Smarriga Serveringstips. Dafgård AB. v32-35 2011. sid. sid 17. http://www.dafgard.se/produtv/dafgards3.nsf/LookupUNIDSSTH/B8FDDDDEE0555B01C1257718003476F4/$File/R%C3%A4tt.pdf. Läst 3 augusti 2011. ”Kräftskivan är en av de få svenska traditionella festligheter där inte sill, potatis och köttbullar har huvudrollen på matbordet.”
- ^ Palmborg, Lars (20 september 2007). ”Fira som en svensk!” (HTML). Kvällsposten. http://kvp.expressen.se/nyheter/1.890561/fira-som-en-svensk. Läst 3 augusti 2011.
- ^ ”Kräftor”. ICA. ICA Förlag. http://www.ica.se/kraftor. Läst 3 augusti 2011.
- ^ Ackefors, Hans (4-5 april 2006). ”Svensk inhemsk produktion av sötvattenskräftor i jämförelse med importen från utlandet” (PDF). Zoologiska institutionen. Fiskeriverket. sid. sid 1. https://www.fiskeriverket.se/download/18.1e7cbf241100bb6ff0b80001993/. Läst 3 augusti 2011. ”Det troliga är att det rör sig om minst 2 500 ton, kanske ända upp till 3 000 ton inklusive avkastningen från odlingar.”
- ^ ”Kräftor blir rekorddyra” (HTML). Aftonbladet. TT. 7 juli 2011. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13289724.ab. Läst 3 augusti 2011. ”De kräftor vi köper i affären kommer främst från Kina, Turkiet och Spanien. Kinesiska kräftor dominerar.”
Se även [redigera]
Externa länkar [redigera]
- Artikel om konsten att äta kräftor från Recepthjälpen.
- Wikimedia Commons har media som rör Kräftskiva
