Kräftskiva

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kräftor med dillkronor.
Månen är en vanlig dekoration.

En kräftskiva, kräftkalas eller kräftfest, är en traditionell svensk fest i samband med kräftfiskesäsongen under sensommaren och hösten. Kräftskivor förekommer även i Finland, främst bland landets finlandssvenska befolkning. [källa behövs] I Norge börjar också kräftfiskesäsongen i augusti, och där kallas kräftskiva "krepselag".

1907 spreds sjukdomen kräftpesten i Sverige. Detta ledde till att flera av populationer av flodkräftor senare dog ut. Man började därför att importera kräftor från olika länder som Turkiet, Spanien och Kina, vilket gjorde att kräftor blev alltmer lättillgängliga i landet och kan ses som grunden för den traditionella kräftskivan. Inledningsvis var det vanligare att den övre klassen firade denna fest, men på 1960-talet blev det allt vanligare bland alla samhällsklasser i Sverige.[1]

Då man 1922 röstade om ett rusdrycksförbud i Sverige, användes kräftorna som propaganda i en affisch för nej-sidan av Albert Engström med motiveringen "Nej! Kräftor kräva dessa drycker!".[2]

Ordet kräftskiva förekom första gången i Sverige i Dagens Nyheter 1931. Ordet "skiva" tros ha sammanhäng med "bordsskiva", alltså att man själv hämtar mat och drycka direkt från bordet (bufféservering), och inte får den serverat.

Om maträtten[redigera | redigera wikitext]

Huvudrätten utgörs av hela kräftor kokade i en lag, bestående av saltat vatten, eventuell öl, rikligt med dillkronor och andra kryddor.[3]

Vanliga kompletterande matvaror vid kräftskivan är baguette, knäckebröd, kryddad ost och räkor, samt traditionella smörgåsbordsrätter som till exempel kokt potatis, sill och köttbullar samt mindre traditionella som västerbottenpaj. Kräftskivan är en av de få svenska traditionella festligheter där inte sill, potatis och köttbullar har huvudrollen.[4]

Vanliga drycker är brännvin, öl och sockerdricka. Till brännvinet sjungs ofta snapsvisor. Klädsel förknippad med kräftskivan består av kräfthattar och haklappar, förkläden eller servetter med kräftmotiv. Stearinljus och lanternor förknippas också med kräftskivor.[5]

Kräftpremiären[redigera | redigera wikitext]

Tidigare var det i Sverige reglerat i lag vilka tider på året kräftan var lovlig att fiskas. Kräftpremiären inföll den första onsdagen i augusti. Lagen avskaffades 1994[6] och man kan numera köpa frysta, importerade kräftor året om, men vissa håller fortfarande på traditionen att inte äta kräftor före kräftpremiären. Det importeras ca 2 500 ton kräftor till Sverige varje år.[7] Huvudexportörer är Turkiet, Spanien och Kina, där Kina dominerar per 2011.[8]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Några bilder som illustrerar kräftans väg från mjärden till bordet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.kanal5play.se/program/59501783#!/play/program/59501783/video/59502901%7C/program/59501783/sasong/1
  2. ^ http://www.renqvist.se/Vintage_posters/albert_e.html
  3. ^ Johnson, Elsie; Carpenter Kate, Bolin Iwan (1960). Födan, hemmet, ekonomin: kokbok för skola och hem : [hemkunskap]. Göteborg: Gumpert. Libris 1556690 
  4. ^ ”Rätt 7” (PDF). Smarriga Serveringstips. Dafgård AB. v32-35 2011. sid. sid 17. http://www.dafgard.se/produtv/dafgards3.nsf/LookupUNIDSSTH/B8FDDDDEE0555B01C1257718003476F4/$File/R%C3%A4tt.pdf. Läst 3 augusti 2011. ”Kräftskivan är en av de få svenska traditionella festligheter där inte sill, potatis och köttbullar har huvudrollen på matbordet. 
  5. ^ Palmborg, Lars (20 september 2007). ”Fira som en svensk!” (HTML). Kvällsposten. http://kvp.expressen.se/nyheter/1.890561/fira-som-en-svensk. Läst 3 augusti 2011. 
  6. ^ ”Kräftor”. ICA. ICA Förlag. http://www.ica.se/kraftor. Läst 3 augusti 2011. 
  7. ^ Ackefors, Hans (4-5 april 2006). ”Svensk inhemsk produktion av sötvattenskräftor i jämförelse med importen från utlandet” (PDF). Zoologiska institutionen. Fiskeriverket. sid. sid 1. https://www.fiskeriverket.se/download/18.1e7cbf241100bb6ff0b80001993/. Läst 3 augusti 2011. ”Det troliga är att det rör sig om minst 2 500 ton, kanske ända upp till 3 000 ton inklusive avkastningen från odlingar. 
  8. ^ ”Kräftor blir rekorddyra” (HTML). Aftonbladet. TT. 7 juli 2011. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13289724.ab. Läst 3 augusti 2011. ”De kräftor vi köper i affären kommer främst från Kina, Turkiet och Spanien. Kinesiska kräftor dominerar. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]