Liss Eriksson
Foto: Bengt Oberger
Liss Eriksson, född 31 augusti 1919 i Stockholm, död 13 juli 2000 i Stockholm, var en svensk skulptör.
Innehåll |
[redigera] Utbildning och levnad
Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm, där han själv bodde och arbetade från 1951. Han började studera för att bli arkitekt Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt dem året därpå för att studera vid konsthögskolan 1939-44 för Nils Sjögren och Eric Grate.
1947 deltog han tillsammans med bland annat Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin fästmö och blivande hustru konstnärinnan Brita Reich-Eriksson (född 1918) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951.
[redigera] Verk i urval
- Faster (1944), granit, Västertorps skulpturpark i Stockholm, i brons vid Rackstadmuseet i Arvika och i Liljekvistska parken i Borlänge
- Bal de nuit (1947), brons
- Sittande man (1947), brons
- Katalanskan (1948-52), stengods, Värmlands Museum i Karlstad, i kalksten, i brons vid Rosenlundsgatan i Stockholm
- Negerboxaren (1949), brons, Västmanläns museum i Västerås
- Kulstötaren, Värmlands Museum i Karlstad
- La Pucelle även kallad Del lilla havsfröken (1950), Lidingö
- Mor och barn (1952), Eskilstuna, i parken vid Norrköpings Museum
- Mor och barn (1956), Skultorp, i parken vid Skultorp Bibliotek, inköpt av Skultorp kommun
- Nonstop (1955), emalj, rostfritt stål och koppar, Mimerporten, Västerås
- Violoncellen (1965), brons, Sommarvägen 11 i Dalbo i Växjö
- Mårten bébé) (1968), röd granit, Malmö, och i brons (1971), Kyrkogatan i Arvika
- Fågelmannen (1971), brons, Torget i Arvika
- Pojken som tittar på månen eller Järnpojke (1967), järnsmide, Finska kyrkans gård, Bollhustäppan, i Gamla stan, Stockholm
- Elaine I, brons, Sunne, samt utanför Kulturhuset i Skövde och utanför vårdcentralen i Kronoparken i Karlstad
- Elaine II, utanför tidigare SAF-huset på Blasieholmen i Stockholm
- Oskuld (1954), brons, Lidingö, Norrköping och Västertorps skulpturpark i Stockholm
- Huset (1961), järnsmide, Kobjerstorget i Lund
- Dopfunt av slipat kristallglas (1961), Adolf Fredriks kyrka i Stockholm
- La Mano (1977), röd granit, Katarinavägen i Stockholm (huggen tillsammans med bildhuggaren Göran Lange. La Mano i brons i mindre skala finns placerad utanför Kulturhuset i Skövde
- Paret (1973), brons, Djurgården i Stockholm
- Mor och barn (1975), brons, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
- Hjalmar Branting, byst i Kramfors Folkets Hus
- 'Ögat (1989), brons, Sigmatorget i Västerås, Stadshusets entré i Arvika
- Meditativ gestalt (1989), brons, Domkyrkan i Västerås, vid Rackstadmuseet i Arvika och vid Allhelgonagatan i Kortedala i Göteborg
- Korsgestalt, krucifix (1977), brons, Stora Sköndals församlingshem, Stockholm
- Manlig torso, brons, hamnen i Arvika
- Duo (1993), brons
- Källan, Stockholm
- Kärleken är oskattbar (1990), brons, utanför Skatteverket i Visby
- Porträtthuvud av Ivo Cramér (1996), Dansmuseet i Stockholm
- På spången (1998), brons, Badstrandsvägen, Lilla Essingen, Stockholm
[redigera] Litteratur
- Thomas Millroth: Liss bildhuggare, Carlsson bokförlag, Ödeshög 1994, ISBN 9177986065
- Gunilla Arvidsson:Huset - ett livsverk av Liss Eriksson, C-uppsats i konstvetenskap, Högskolan i Halmstad, höstterminen 2006]
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Liss Eriksson.
|
|||||
