Malmö Opera

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Malmö opera och musikteater)
Hoppa till: navigering, sök
Malmö Stadsteater
Operahus, Teater
Malmö Opera
Malmö Opera




Land Sverige
Län Skåne
Kommun Malmö
Koordinater 55°35′46″N 12°59′46″E / 55.59602°N 12.99618°Ö / 55.59602; 12.99618Koordinater: 55°35′46″N 12°59′46″E / 55.59602°N 12.99618°Ö / 55.59602; 12.99618
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne 13 december 1994
 - Beteckning i BBR Teatern 4
Färdigställande 1944

Malmö Opera (tidigare Malmö Stadsteater respektive Malmö Opera och Musikteater) är en musikdramatisk verksamhet med ett musik- och operahus i Malmö. Det är ett av Nordens största operahus. Huset ligger vid Östra Rönneholmsvägen 20 i centrala Malmö. Verksamheten drivs av Malmö Opera och Musikteater AB, som ägs till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö stad.

Operans bakgrund inom Malmö Stadsteater och Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Malmös första stora teater, Malmö Teater, grundades 1808, men slutade användas 1938. 1931 bildades Föreningen Malmö Stadsteater för att uppföra en modern teaterbyggnad och en stadsteater innefattande talteater, opera, operett o dyl, balett, pantomim och symfonisk konsertverksamhet. En kraftfull ordförande och dominerande kommunalpolitiker vid namn Emil Olsson genomförde teaterbygget under andra världskriget. Den nya teaterbyggnaden ritades av arkitekterna Sigurd Lewerentz, David Helldén och Erik Lallerstedt. Sigurd Lewerentz fick redan på 1920-talet ett utredningsuppdrag för en ny teater i Malmö och föreslog då en byggnad i utpräglad klassisk stil. Lewerentz ursprungliga förslag fick dock ge vika för nya arkitektoniska strömningar i Sverige och husets utformning blev i funktionalismens anda. Huset byggdes från 1933 till 1944 och invigdes den 23 september 1944. Byggnaden ansågs vara norra Europas mest moderna teater. Teaterbyggnaden kombinerar en funktionalistisk uppdelning i flera byggnadsvolymer för olika ändamål med ett monumentalt formspråk med klassiska drag, i synnerhet den storslagna entréfasadens marmorklädda pelare och stora fönsterytor. Stora foajén anses vara särskilt vacker, utsmyckad med konstverk av bland andra Carl Milles och Isaac Grünewald.

Byggnaden innefattar Stora scenen, Intiman (tillhör numera den dramatiska ensemblen kallad Malmö Stadsteater) och sedermera även Verkstan, hemmascen för operans barn- och ungdomsverksamhet, Operaverkstan. I anslutning ligger teaterrestaurangens länga. Från 1944 till början av 1990-talet har en omfattande och varierad scenisk verksamhet ägt rum där (och på andra friliggande scener, såsom Nya Teatern; numera privatteatern Nöjesteatern) inom ramen för dåvarande Malmö Stadsteater, och många namnkunniga scenkonstnärer har verkat där genom åren, såsom Ingmar Bergman och hans kända aktörer (Max von Sydow, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gunnel Lindblom, Ingrid Thulin, Jarl Kulle, Jan Malmsjö m fl), Birgit Nilsson, Sixten Ehrling, Bo Widerberg, Ernst-Hugo Järegård, Nils Poppe, Tommy Körberg etc.

I början av 1990-talet inleddes en stor omstrukturering av verksamheten, då organisationen Malmö Stadsteater upplöstes och ersattes av en koncern med skilda bolag för respektive talteater (Malmö Dramatiska Teater, sedan 2008 åter under nygamla namnet Malmö Stadsteater), opera och musikdramatik (Malmö Opera och Musikteater, numera Malmö Opera), modern dans (Skånes Dansteater; ersatte den tidigare balettverksamheten) och Malmö symfoniorkester MSO i Malmö Konserthus (ersattes för den sceniska verksamheten av den nybildade Malmö Operaorkester), och senare blev dessa fristående bolag med respektive Malmö stad och Region Skåne som ägare. 1990 ombildades den ekonomiska föreningen till Aktiebolaget Malmö Stadsteater, som 1993 övergick i Malmö Musik och Teater AB, vilket from 2002 namnändrades till Malmö Opera och Musikteater AB och senare bara Malmö Opera.

Malmö fick sin teater billigt. 1944 kunde staden betala 6 miljoner kronor. I 2008 års penningvärde skulle det ha motsvarat ca 113 miljoner kronor. Totalt gick det nya teaterhuset med scenteknik, inredning, ljudanläggning mm på omkring 140 miljoner kronor i 1992 års kostnadsläge.

Malmö stadsteater från 1944 är ett monument över drömmen om folkteatern. Fortfarande efter över 65 år uppfattas den som praktfull, modern och inbjudande. Sedan 1994 är teatern byggnadsminnesmärkt.

Nuvarande Malmö Operas verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Malmö Opera spelar opera och musikal, både nyskrivna svenska verk och klassiska operor. I övrigt arrangeras temakonserter, galakvällar, och gästspel. All opera framförs på sitt originalspråk med några få undantag. Målen för Malmö Opera är professionella regissörer, scenografer, sångare, librettister och dirigenter i teamwork, som ger vår tids musikdramatik möjlighet att växa. Ett centrum för morgondagens musikteater. Förste chef blev regissören Lars Rudolfsson, som inledde verksamheten med en uppsättning av Benjamin Brittens "En midsommarnattsdröm".

Operan har också profilerat sig med ett antal nyskrivna svenska/utländska operor och moderniserade tolkningar av äldre eller mindre kända verk, (stor uppmärksamhet fick t ex Peter Oskarsons uppsättning av Verdis Rigoletto (1994) med Loa Falkman och Dilbèr) förutom en del publikdragande musikaler såsom Dåliga Mänskor, Jesus Christ Superstar, Les Misérables, Singin' in the Rain, utöver tidigare succéer som Ingmar Bergmans Glada änkan (1954), Röde Orm från Kullen (1978), La Cage aux Folles (1985) samt ett stort antal operetter (flera med Nils Poppe), då Malmö länge var känd som "operetternas stad". 2006-11 har kompositören Jonas Forssell varit knuten till Operan som "huskompositör" med tre beställda operor, Träskoprinsessan (2006), Death and the Maiden (2007) och Hemligheter (2011).

Malmö operaorkester[redigera | redigera wikitext]

1991 bildades Malmö operaorkester. Idag består orkestern av cirka 60 musiker. Orkestern spelar allt från kammarmusik, opera för barn, konserter, musikaler till stora operor. Orkestern har gjort flera skivinspelningar.

Malmö operakör[redigera | redigera wikitext]

Malmö opera har en egen operakör bestående av 36 personer. Kören leddes av kormästare Sofia Söderberg Eberhard och nu från år 2010 av Elisabeth Boström. Arbetsuppgifterna är mycket varierande och omfattar opera, musikal och konserter av olika slag. Medlemmar ur både dam- och manskören utför ofta solistroller i teaterns uppsättningar.

Operaverkstan[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2002 har Malmö Opera arbetat med att låta barn och ungdomar möta opera på ett nytt sätt, då man startade den särskilda, prisbelönta produktionen av musikdramatik för barn och ungdomar. Operaverkstan startades som ett projekt efter en donation från Sparbanksstiftelsen Skåne och permanentades fyra år senare med Verkstan som egen hemmascen.

Där spelas både nyskriven operadramatik, experimentell opera och kärleksfulla omtolkningar av klassiker med barn både på scenen och i publiken. Tillsammans har man skapat en konstnärlig verkstad med ord, toner, bilder, sång och rytm, där barn och unga, deras lärare och andra vuxna tillsammans upptäcker musikens alla möjligheter. Operaverkstan samarbetar brett med fria teatergrupper, skolor, kulturskolor och andra institutioner och producerar flera föreställningar varje år. Här spelar det interaktiva en central roll och i många av produktionerna medverkar barn och unga tillsammans med professionella artister. Dess uttalade mål är att stärka barn och ungas livsglädje och framtidstro och bjuda på nya upplevelser att ta med sig i livet.

Regissören och librettisten Maria Sundqvist har sedan starten varit Operaverkstans konstnärliga ledare. Under hennes ledning har Operaverkstan blivit en ledande producent av scenkonst för barn och unga. Något som har belönats med både positiv respons från de unga, glädjestrålande recensioner och flera tunga priser, såsom t ex Region Skånes Särskilda kulturutmärkelse 2010.

Malmöbaletten 1944-1995[redigera | redigera wikitext]

Redan från teaterns invigning 1944 fanns ett eget balettkompani, Malmöbaletten, som en del av verksamheten med Carl-Gustaf Kruuse af Verchou som dess förste chef och balettmästare, med bland andra hustrun Inga Berggren som solist blandat med skolade dansare och före detta underhållningsdansare från Hippodromen. Man startade därför en intern balettskolning för att höja kvaliteten och 1961 kompletterades den med Malmö Stadsteaters Balettelevskola för barn och unga blivande dansare, som ofta också kom att medverka vid teaterns föreställningar. Efterhand tog baletten sin plats som en kvalitativ balettensemble, som årligen framförde såväl kända klassiska baletter som originalverk (bland annat den av Kruuse och Ingmar Bergman skapade Skymningslekar, 1954 med musik av Ingvar Wieslander; Rune Lindströms och Erland von Kochs Simson och Delila, 1964; Conny Borgs och Michael Smiths Elvira Madigan, 1977 och Gunnar de Frumeries Johannesnatten, 1981, med ny koreografi av Elsa Marianne von Rosen) och verk i riktning mot modern dans. Dessutom medverkade dansare ofta i andra produktioner på teatern, opera, operett, musikal och undantagsvis vissa talteater-produktioner. I den stora omstruktureringen av teatern lades baletten ned och ersattes med den fristående Skånes dansteater med enbart modern dans 1995.

Chefer (och ofta koreografer/dansare) för Malmöbaletten var Carl-Gustaf Kruuse af Verchou (1944-62), Holger Reenberg (1962-67), Teddy Rhodin (1967-70), Stella Claire (tillförordnad 1970-71), Conny Borg (1971-80), Elsa Marianne von Rosen (1980-87) och Jonas Kåge (1987-95).

Stora Scenen och salong[redigera | redigera wikitext]

Malmö Opera har en av Nordens största salonger. Auditoriet rymmer som mest 1 511 åskådare, av vilka 10 är rullstolsplatser, samt 10 ledsagarplatser. Med hjälp av inskjutbara väggar kan salongen förminskas till fyra olika storlekar. Själva scenen tillhör de största i Europa. Förscenen är höj- och sänkbar och kan antingen användas som orkesterdike - kan rymma runt 60 musiker - som del av salongen eller som en direkt fortsättning av huvudscenen. Huvudscenen är 25 m djup och 25 m hög. Scenytan är 600 m². Scenöppningens höjd är 7 m och bredden kan varieras mellan 15 och 21 m. Vridscenen är 20 m i diameter.

Genom åren har teatern förändrats i takt med den moderna teknikens landvinningar. Exempelvis har ny ljud- och akustikanläggning, ny textmaskin, nytt scenmaskineri samt ny belysningsanläggning installerats.

Renovering 1973 och 2004[redigera | redigera wikitext]

Vid invigningen 1944 stod Malmö Stadsteater på toppen av modern teknik. Efter bara ett litet tag var den plötsligt omodern. Redan 1973 byggdes tre nya kontrollrum i stora teatern, där 63 platser på parketten måste offras. Nya belysningsanläggningar installerades både för Intiman och Stora scenen. Det krävdes också större verkstäder plus ett dekorationsmagasin i teaterhuset.

Att förbättra akustikenStora scenen var en mycket komplicerad process eftersom salongen kunde omvandlas till fyra olika storlekar. Det blev inte lika trångt när den ekonomiska administrationen 1973 kunde hysas in i kontor i byggnader på närliggande Helmfeltsgatan. Då övertogs också den gamla Åbergska skolan, som efter upprustning benämnes Gula paviljongen och innesluter repetitionslokaler, scenografrum, kostymateljéer, arkiv mm.

Hela tiden fylldes renoveringsprogrammet på. Slutligen stängdes teatern under åtta månader 1986/87 då det spelades i olika provisoriska lokaler, bland annat i ett varmluftstält. När teatern åter öppnades i februari 1987 kunde styrelsens ordförande Curt Åke Olsson konstatera att både Storan och Intiman fått nya fåtöljer, att vridscenen moderniserats, ny ventilation hade installerats och orkesterdiket hade byggts ut. Allesammans för ungefär 20 miljoner kronor.

På grund av ekonomiska svårigheter har musikteatern bytt chefer flera gånger under årens lopp. Under 1990-talet tog Philip Zandén över. Verksamheten leds sedan december 2009 av VD:n och konstnärliga ledaren Bengt Hall.

Malmö Opera renoverades ännu en gång år 2004, då föreställningarna flyttades till Båghallarna i Västra hamnen (nuvarande hemmascen för Skånes Dansteater). Teatern återinvigdes igen i februari 2006.

Vänförening och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Till Operans verksamhet är knutet en fristående publik vänförening, Operakonstens vänner i Skåne (OVIS), som också sedan många år utdelar en utmärkelse för särskilt uppskattade prestationer, Orfeus-statyetten. Dessutom har sedan 1952 tidningen Kvällsposten årligen delat ut Kvällspostens Thaliapris till sceniska prestationer vid teatern (numera även till andra teatrar), en miniatyrreplik av Bror Marklunds stora bronsstaty Thalia, som står i Stora scenens nedre foajé.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Guide till Malmös arkitektur (red. Tyke Tykesson) 2001
  • Konst & Nöje - Malmö Stadsteater 1944-1994, av Henrik Sjögren, Bra böcker 1994
  • Malmöbaletten, av Bertil Palmqvist (med Elsa Marianne von Rosen och Allan Fridericia) 1985

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]