Saab 99

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Saab 99. Utseendet kom genom åren att förändras men på bilden syns originalversionen.

Saab 99 är en svensk personbil, tillverkad av Saab Automobile 1968–1984. Saab 99 presenterades den 22 november 1967 på Teknorama i Stockholm, men kom i produktion först i oktober[1] 1968 som årsmodell 1969, och var under tio år Saabs främsta modell. Ur Saab 99 utvecklades Saab 90 och Saab 900.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen av Saab 99 började i april 1965 då Saabs ledning startade projektet Gudmund med målet att få fram en modernare och större Saab-modell. En första del i utvecklingen var "Paddan", en maskerad 99 som såg ut som Saab 96 men som var bredare. En senare provbil maskerades under namnet "daihatsu". Saab planerade även en kombimodell men detta förverkligades aldrig.

Saab 99 combi coupé
Saab 99 EMS.

Saab 99 ritades av Sixten Sason och linjerna går igenom i samtliga modeller som kommit efter 99:an. Eftersom bilen var större och mer avancerad än de tidigare Saab-modellerna fanns det ingen tidigare modell att bygga vidare, utan 99:an konstruerades från grunden som en helt ny bil. En annan "nyhet" på denna modell, som nästan även blivit ett signum för Saab, var att startnyckeln var placerad vid handbromsen mellan framstolarna, detta främst för att undvika knäskador vid kollisioner. Priset med femårsgaranti var satt till 18 000 kronor. Inför 1974 års modell fick sedanmodellen sällskap av en combi coupé.

Tidiga Saab 99:or hade en 1,7-liters motor ifrån Triumph - konstruerad som en "delad" V8 från de större Triumph-bilarna - och drogs med en hel del barnsjukdomar. Motorn blev känd för att antingen gå felfritt under bilens livslängd eller drabbas av problem med topplockspackningen. Då den ena raden pinnbultar som höll motorblock och topplock var rakt upprättstående och den andra raden lutade var man tvungen att ta bort den senare raden först innan man kunde skruva av topplocket. Då det vanligaste problemet var att topplocket läckte ut kylarvatten kom dessa pinnbultar att kärva fast varvid det blev ett digert arbete att byta topplockspackning. En lustig teknisk detalj med Triumph-motorn var att samma nock på kamaxeln styrde både insugs- och avgasventilen. Den ena ventilen trycktes ner direkt av kamaxeln, den andra styrdes av en vipparm. Systemet gjorde att båda ventilerna måste ha samma ventiltider, men fungerade annars bra. Samma motor användes f.ö. i den senare Triumph Dolomite.[2]

Tillverkning skedde förutom i Trollhättan även i Saabs fabrik i Nystad i Finland och Saab 99 kom därför att bli en populär bil i Finland, inte minst hos den finländska polisen. Saab 99 tillverkades även i Mechelen i Belgien fram till 1978.[3]

Saab 99 omarbetades under de sista tillverkningsåren till Saab 90, som tillverkades 1985–87 och var en skvader i bilsammanhang med front från Saab 99 och akter från sedanmodellen av Saab 900. Saab 90 kompletterade modellprogrammet som i övrigt bestod av 900 och 9000. Det var en billig instegsmodell som endast fanns med förgasarmotor och utan katalysator. Man ville inte vidareutveckla modellen inför kommande avgaskrav så den lades ner 1987 (eftersom prisskillnaden mot den billigaste 900 inte var så stor blev det också en onödig intern konkurrens mellan modellerna). Saab 99 är idag en bil som börjar bli svår att få tag på i originalskick, mycket beroende på att den blev en väldigt välanvänd bruksbil som inte ansågs vara speciellt "fin". Då den slutade tillverkas 1984 har den blivit väldigt ovanlig av denna anledning och ett exemplar i riktigt fint skick kan vara värt mycket. Speciellt modellerna med turbo är idag eftertraktade av många.

Modellen är flitigt använd i folkrace, på grund av att den tidigare var billig att köpa begagnad. Den har också relativt hög motoreffekt och mycket vikt över drivhjulen. Under 1970-talet var Saab 99 också en vanlig bilmodell i rally och rallycross.

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Bilen var framhjulsdriven, och motorn var längsplacerad med växellådan framför framhjulen. Den "bakvända" monteringen av motorn gjorde att generator m m hamnade längst in mot torpedväggen. Däremot var kopplingen lätt åtkomlig längst fram i motorrummet, så byte av lameller var relativt enkelt.

Motor: (1968–71) rak fyrcylindrig motor med överliggande kamaxel

  • Cylindervolym: 1709 cm3
  • Borrning x slag: 83,5x78 mm
  • Effekt: 80 hk (förgasare), 87 hk (insprutning)

Motor: (1970–74) rak fyrcylindrig motor med överliggande kamaxel

  • Cylindervolym: 1854 cm3
  • Borrning x slag: 87x78 mm
  • Effekt: 86-88 hk (förgasare), 95–97 hk (insprutning)

Motor: (1972–84) rak fyrcylindrig motor med överliggande kamaxel

  • Cylindervolym: 1985 cm3
  • Borrning x slag: 90x78 mm
  • Effekt: 95–100 hk (enkel förgasare), 108 hk (dubbla förgasare), 110–118 hk (insprutning), 145 hk (insprutning och turbo)

Kraftöverföring:

Mått:

  • Längd: 435 cm
  • Bredd: 168 cm
  • Höjd: 145 cm
  • Hjulbas: 247 cm
  • Spårvidd fram/bak: 139/140 cm

Årsmodeller:

  • 1969: De första bilarna levererades till kund hösten 1968.
  • 1970: Säkerhetsbälten bak; klocka och cigarrettändare blir standard. Under våren 1970 introduceras fyrdörrarsvarianten samt 99E med insprutningsmotor och automatlåda.
  • 1971: Större 1,85-litersmotor på volymmodellen: den mindre motorn blir kvar på instegsmodellen; förbättrat bromsservo och ventilationssystem; luftintag under grillen; strålkastartorkare; större ytterbackspeglar; ny instrumentbräda.
  • 1972: Högre motoreffekt; kraftigare fjädring; nya blinkers/parkeringsljus; nya, stötupptagande stötfångare; nya fälgar; eluppvärmd förarstol. I januari introduceras den sportigare varianten 99 EMS, med den nya, svenskkonstruerade tvålitersmotorn; styvare fjädring; lättmetallfälgar; grill i svart plast; läderratt; varvräknare. 1972 års EMS säljs bara lackad i kopparmetallic.
  • 1973: Volymmodellen kallas nu 99L och har den svenska tvålitersmotorn; halogenstrålkastare; nya navkapslar; grill i svart plast.
  • 1974: Kraftigare stötfångare; bekvämare stolar med integrerade nackskydd; ny ratt; rullbälten; förbättrad värme och defroster; förbättrat rostskydd. EMS får elegantare inredning med bland annat mittarmstöd bak. I januari introduceras Combi-Coupén.
  • 1975: Högre motoreffekt; kraftigare bromsar; ny grill. I februari introduceras tvåförgasarmotorn, först enbart i Combi-Coupén.
  • 1976: Volymmodellen kallas nu 99 GL; bredare fälgar; eluppvärmd bakruta. EMS får styvare fjädring; direktare styrning; lågprofildäck; frontspoiler. Nya svenska avgasreningskrav införs under modellåret. Under våren introduceras Combi-Coupén i femdörrarsutförande, samt lyxvarianten 99 GLE, med insprutningsmotor; automatlåda; servostyrning; lättmetallfälgar; tonade rutor; elbackspeglar; intervalltorkare; dimljus; elegantare inredning med bland annat mittarmstöd bak, extra dekorram i guld i grillen.
  • 1977: Större blinkers/parkeringsljus med sidobackljus; större baklyktor på sedanen; ny dekor på stötfångarna; ny ratt.
  • 1978: Varselljus; ny växelspak. EMS och GLE finns nu med Combi-Coupé-kaross. Och så den stora nyheten: Turbo; lättmetallfälgar; taklucka; spoiler fram och bak; mer påkostad inredning med bland annat en turbomätare uppe till vänster på instrumentbrädan. 1978-års Turbo säljs enbart som 3d Combi-Coupé; GLE endast 5d combi coupé, sista året för 99GLE.
  • 1979: Efter introduktionen av 900:an slopas bland annat Combi-Coupé-karossen och insprutningsmotorn. Turbon säljs nu med tvådörrarskarossen, sista året för EMS.
  • 1980: Högre slutväxel; 5-växlad låda lanseras som tillval; nya stötfångare; sidolisterna flyttas ned till trösklarna; stolar från 900:an. Sista året med turbomotor i 99:an.
  • 1981: Modifierad framvagn; ratt från 900:an; bekvämare baksäte; nya rullbälten. 99 GLi finns endast detta år; insprutningsmotor 118hk samt elspeglar.
  • 1982: Inifrån ställbara backspeglar; nya sidolister; nya fälgar. dekorramen i grillen från EMS/GLE införs på standard 99.
  • 1983: Den nya H-motorn från 900:an införs; ny grill; bredare fälgar; dimbakljus; ny golvkonsol; varvräknare med ekonomimarkering på 5-växlade modellen, ny bredare dekorlist på stötfångarna. Endast enkelförgasarmotorn kvar i programmet.
  • 1984: Stolsdynorna sänkta för bättre takhöjd. Brytarlöst tändsystem införs. Till 1985 års modell ersätts 99:an av Saab 90.

Totalt tillverkades 588 643 st 99:or.

Prestanda[redigera | redigera wikitext]

  • Saab 99E 1,85L (95hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 14,6 sekunder, Toppfart 161,5 km/h. [4]

  • Saab 99LE Automatic (110hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 14,0 sekunder. Toppfart 163,6 km/h. [5]

  • Saab 99 GL 4D (100hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 14,1 sekunder. Toppfart 165 km/h.[6].

  • Saab 99 GL super 5D (108hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 13,2 sekunder. Toppfart 170 km/h.[7]

  • Saab 99 GLE 4D Aut (118hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 13,8 sekunder. Toppfart 169 km/h.[8][9]

  • Saab 99 EMS 2D (118hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 11,6 sekunder, 0–160 km/h 41,0 sekunder. Toppfart 175,6 km/h. [10]

  • Saab 99 Turbo 2D (145hk/DIN)

Acceleration 0–100 km/h 9,2 sekunder, 0–160 km/h 26,2 sekunder. Toppfart 196,7 km/h.[11]

Tekniska data för Saab 99 EMS[redigera | redigera wikitext]

Saab 99 EMS 2D, årsmodell 1975. (Saab 99 GLE 4D, årsmodell 1977)

Motor: fyrcylindrig vätskekyld radmotor med överliggande kamaxel och mekanisk bränsleinsprutning. Femlagrad vevaxel. Borrning/slag 90/78 mm, volym 1 985 cc. Kompression 9,25:1. Effekt 118 hk DIN vid 5500 rpm. Max vridmoment 167 nm vid 3700 rpm.

Kraftöverföring: framhjulsdrift, fyrväxlad låda med golvspak (trestegs automatlåda). Maxhastighet per växel (6000 rpm) med hjuldiameter på 600 mm. 1:an = 51 km/h. (i.u.) 2:an = 84 km/h.( i.u.) 3:an = 125,4 km/h. (i.u.) 4:an = 174 km/h.

Hastighet vid 1000 rpm på högsta växeln: 29 km/h. (i.u.)

Fjädring/hjulställ: spiralfjädrar med teleskopdämpare runt om. Fram dubbla tvärlänkar. Bak stel u-formad röraxel.

Styrning: kuggstång, 4,1 rattvarv. Minsta vänddiameter 10,5 m.

Elsystem: 12 V, växelströmsgenerator. Batterikapacitet 60 ah.

Bromsar: skivbromsar servo, diagonal tvåkretsindelning. P-broms mekanisk på framhjulen.

Hjul/däck: fälg 5 tum, däck 165 SR 15 Radial.

Mått/Vikt: Längd = 4450 mm. Bredd = 1690 mm. Höjd = 1440 mm. Axelavstånd = 2470 mm. Spårvidd fram = 1400 mm. Spårvidd bak = 1420 mm. Tjänstevikt = 1230 kg. (1290 kg.) Maxlast = 360 kg. Maxlast på taket = 100 kg. Bränsletanken rymmer 55 liter.

Bränsleförbrukning: 1,04 l/mil vid 110 km/h i jämn fart. (1,15 l/mil)

Hastighetsmätaren: visade 113 km/h, verklig fart 110 km/h. (112 km/h.)

Bromsprov från 100 km/h: stoppsträcka 52 m. (49 m.)

Prestanda: Acceleration 0–100 km/h = 11,6 sekunder (13,8 sekunder.) Acceleration 0–160 km/h = 41,0 sekunder (i.u.)

Toppfart = 175,6 km/h (169 km/h.)

Pris: 37 500 kronor (45 300 kronor).

Källa: Saab Automobil AB samt Auto, motor und Sport nr 8/1979 (GLE = Teknikens Värld nr 22/1976).

Tekniska data: Saab 99 Turbo 3D 1978[redigera | redigera wikitext]

Se även: Saab 99 Turbo

Luftmotstånd: Cw 0,42. Frontarea 2,07.

Motor: fyrcylindrig längsmonterad radmotor med överliggande kamaxel, 2 ventiler per cylinder. Mekanisk bränsleinsprutning, turbo, kompression 7,5:1. Borrning/slag 90,0/78,0 mm. Volym 1,985 cc. Effekt 145hk/DIN (106kw) vid 5000 rpm. Max vridmoment 236 nm vid 3000 rpm.

Kraftöverföring: motorn fram samt framhjulsdrift, fyrväxlad låda. 3,89:1 i slutväxel, 32,8 km/h vid 1000 rpm på fjärde växeln. Maxhastighet per växel vid 6000 rpm: 1:an = 58 km/h. 2:an = 95 km/h. 3:an = 142 km/h. 4:an = 196,8 km/h.

Hjul/däck: fälg 5,5 tum, däck 175/70 HR 15. Pirelli Cinturato CN 36 SM.

Styrning: kuggstång, 4,1 rattvarv mellan fulla utslag, minsta vänddiameter 10,5 m.

Elsystem: generator 790 w, batteri 60 ah.

Bromsar: skivor fram och bak.

Fjädring och hjulställ: skruvfjädring fram och bak. Fram dubbla triangellänkar, bak stelaxel med fram- och bakåtriktade länkarmar samt ett panhardstag.

Mått: Längd 4550 mm. Axelavstånd 2470 mm. Bredd 1690 mm. Spårvidd fram 1400 mm. Spårvidd bak 1420 mm. Tjänstevikt 1260 kg. Maxlast 360 kg. Taklast 100 kg. Släpvikt 1500 kg. Tankrymd 55 Liter.

Bränsleförbrukning: 0,96 L/mil i 110 km/h i jämn fart.

Prestanda: Acceleration 0–100 km/h = 10,3 sekunder. Acceleration 70–110 km/h = 9,6 sekunder 0–400 m = 17,30 sekunder.

Toppfart 195 km/h vid 5945 rpm.

Pris: 63 700 kronor (1978-07-15)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tunberg, Anders (1987). Saab-Ana de första 50-åren. Malmö: Saab-Ana AB. Sid. 66. ISBN 91-87036-04-5 
  2. ^ http://www.classicmotor.co.uk/dolomite.htm
  3. ^ Saab. Bilarna de första 40 åren, Björn-Eric Lindh
  4. ^ Auto, motor und sport nr 24–1971.
  5. ^ Auto, motor und sport nr 20-1973.
  6. ^ Teknikens Värld. nr 25 1981. 
  7. ^ Teknikens Värld. nr 7 1978. 
  8. ^ Teknikens Värld. nr 22 1976. 
  9. ^ Saab Automobil AB
  10. ^ Källa: Auto, motor und sport nr 8-1979.
  11. ^ Auto, motor und sport nr 8-1979.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Saab – bilarna de första 40 åren av Björn-Eric Lindh, 1987. ISBN 91-86442-30-9
  • Händelser man minns – en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
  • Teknikens Värld nr 15/ 1978.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]