Ådalsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ådalsbanan
Kramfors järnvägsstation 20100828
Kramfors järnvägsstation, en del av upprustningen av Ådalsbanan 2006-2011.
Allmänt
Plats MedelpadSverige
ÅngermanlandSverige
Sträcka Långsele - Sundsvall
Anslutande järnvägslinjer Stambanan genom övre Norrland
Botniabanan
Mittbanan
Ostkustbanan
Organisation
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Botniatåg AB, SJ AB, Green Cargo, Hector Rail
Tekniska fakta
Längd 184 kilometer
Antal spår enkelspår hela sträckan
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 25a[1] ton
Största tillåtna vikt per meter 8,0a[1] ton/m
Största lutning 20,3 
ERTMS Jaa
Fjärrblockering Jaa
Signalsystem System E2a
Hastighet 200[2] km/h
Elektrifierad Sundsvall–Härnösand 1957-05-27
Härnösand–Långsele 1958-05-28[3]
Matning 15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Lastprofil Ca[1]
aGäller mellan Sundsvall och Västeraspby (Botniabanans anslutning)

Ådalsbanan är en järnväg i Medelpad och Ångermanland som går mellan Sundsvall och Långsele via Härnösand, Kramfors, nedre Ådalen och Sollefteå. Banan är tydligt uppdelad. Den södra delen mellan Sundsvall och anslutningen till Botniabanan ingår i stråket Stockholm-Umeå och har hög standard samt trafikeras främst av persontåg, medan den norra delen till Långsele (där Stambanan genom övre Norrland ansluter) har låg standard och trafikeras endast av lokala godståg. Botniabanan som blev klar 2010 utgår från Ådalsbanan i byn Västeraspby, cirka 2 km från Höga Kusten Airport, några km norr om Nyland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Banan byggdes etappvis under tiden 1880-1925. Först byggdes sträckan Långsele-Sollefteå, klar 1886 vid en tid då stambanan var den enda nord-sydliga järnvägen och kustorter endast nåddes med bibanor. Sollefteå hade ångbåtsförbindelse. Järnvägen förlängdes Sollefteå-Härnösand 1893. 30 år senare, år 1925 öppnades Ostkustbanans del Härnösand-Sundsvall. Banan förstatligades 1932 och elektrifierades 1958.

Åren 1996-1997 rustades sträckan Sundsvall-Härnösand upp för att klara snabbtåg[4], men på resterande sträcka till Långsele lades persontrafiken ned i augusti 2001. I juli 2012 återfick större delen av banan persontrafik efter en omfattande upprustning.

Upprustning och nybyggnad 2006-2012[redigera | redigera wikitext]

Ådalsbanan med nya sträckor i rött. Stor karta
Murbergstunneln, belägen strax norr om Härnösand. Tunneln togs i bruk år 2012.
Norrtåg trafikerar Ådalsbanan med regionaltåg av modell X62.
Ådalsbanan i närheten av Sollefteå. Den nordligaste fjärdedelen av banan, mellan Långsele och Kramfors-Sollefteå flygplats, var inte en del av upprustningen 2006-2011.

När beslutet fattades att Botniabanan skulle byggas stod det klart att Ådalsbanan måste förbättras upp till anslutningspunkten för att klara den ökade trafiken. Av sträckans ca 130 km omfattades ca 100 km av upprustning och 30 km av nybyggnad. Anslutningspunkten till Botniabanan förlades till Västeraspby norr om Nyland. Arbetet delades upp i fyra etapper.

Sundsvall-Timrå-Härnösand rustades upp redan 1996-1997 inför trafikstarten med X2000, men arbeten behövde ändå göras. Nya mötesstationer byggdes för att höja kapaciteten. ERTMS infördes för att ha samma trafikeringssystem som resten av Ådalsbanan. Timrå station rustades upp med nya perronger. Flera plankorsningar stängdes.

Härnösand–Veda ansågs alltför krokig och backig för att kunna behållas. Här låg bland annat Ådalsbanans brantaste backe som begränsade vikten på godstågen. En 21 km ny bana byggdes därför med 4 nya tunnlar och en mängd broar, bland annat en 700m lång bro över Älandsfjärden.

Veda-Bollstabruk rustades upp i befintligt läge. Fyra mötesstationer rustades upp i Sprängsviken, Frånö, Kramfors och Dynäs. Stationen i Kramfors byggdes även om till ett resecentrum och invigdes av kungen i samband med invigningen av Botniabanan den 28 augusti 2010. Dock stannade det första persontåget i Kramfors (sedan nedläggningen 2001) i juli 2012.

Bollstabruk-Västeraspby ansågs vara en alltför kurvig och för lång omväg, samt passerade rakt igenom Nylands tätort. Därför byggdes en 8 km ny järnväg på sträckan. Banan passerar nära Kramfors-Sollefteå flygplats och Västeraspby station byggdes för resandeutbyte och tågmöten. Botniabanan mot Umeå avviker direkt efter stationen.

Den resterande sträckan mellan Västeraspby och Långsele planeras att rustas upp lättare och senare, uppskjutet till obestämd tidpunkt[5]

Tidplan och försening[redigera | redigera wikitext]

Byggstart för ny/ombyggnaden var 2006, flera år efter Botniabanan, vilket var huvudorsaken till att Ådalsbanan blev klar senare än Botniabanan och hindrade den senare att användas fullt ut. Orsaken till den sena byggstarten var att regeringen tvekade om upprustningen och dess prioritering jämfört med andra projekt, och om nybyggnadssträckor skulle inkluderas eller inte.

Den 21 maj 2008 rasade en 50 meter lång sektion av en byggnadsställning vid bygget av den nya järnvägsbron över Älandsfjärden på en plats där det var 20-25 meter till marken. Vid raset befann sig fem personer på bron som föll till marken vid raset. Två personer avled och en skadades svårt.[6]. Bron över Älandsfjärden nådde över hela fjärden i oktober 2008.

Alla tunnlarna blev färdigsprängda i september 2009.[7] De resterande tunnelarbetena (exklusive spår, el, m.m.) blev klara hösten 2010.

Samtliga mark, bro och tunnelarbeten blev klara i början av 2011. Under andra halvåret 2011 blev spår- och kontaktledningsarbeten klara. Sista delen, signalsystemet ERTMS, blev försenat och orsakade ytterligare fördröjning av trafikstarten till sommaren 2012. Sträckan norr om Bollstabruk öppnades för trafik 28 oktober 2011 för godståg.[8] Det första persontåget, SJ:s nattåg från Luleå till Göteborg gick på banan natten till den 5 juli 2012 Två nattåg med passagerare per dygn gick som provtrafik tills den "riktiga" trafiken med Norrtågs regionaltåg Umeå-Sundsvall startade den 1 augusti 2012.

Standard[redigera | redigera wikitext]

Nybyggnadssträckorna på Ådalsbanan har samma standard som Botniabanan, det vill säga maxhastighet 250 km/h [9]. På upprustningssträckorna blev maxhastigheten 140 km/h. Hela den upprustade delen av Ådalsbanan är dimensionerad för 25 tons axellast och har en kapacitet på 50-60 tåg/dygn. Upprustningen innebar också att 200 av 300 befintliga plankorsningar längs Ådalsbanan byggts bort.

Anledningen till att man inte byggde om hela Ådalsbanan till Botniabanans standard, trots att samma tåg ska gå på båda banorna, är att nyttan av ett nybygge är betydligt lägre när det redan finns en järnväg. Man skulle fått runt 15 minuter kortare restid av nybygge hela vägen, jämfört med hur det nu blivit. Med Botniabanan fick man däremot 1,5 timme kortare restid jämfört med buss, och dessutom mycket högre tågkapacitet än med bara stambanan.

Kostnad[redigera | redigera wikitext]

Kostnaden för projektet var tidigare budgeterad till 3 miljarder, men budgeterades 2008 till 6,6 miljarder kr (i 2007 års prisnivå). Orsaken till kostnadshöjningen är delvis inflationen i byggbranschen, inte minst priser på diesel och metaller.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

ERTMS[redigera | redigera wikitext]

Istället för optiska signaler finns skyltar uppsatta längs de delar av Ådalsbanan som numera har ERTMS.

Ådalsbanan är ett av pilotprojekten för det nya trafikstyrningssystemet ERTMS i Europa. Det innebär att sträckan från Sundsvall och fram till Botniabanan har utrustats med ERTMS nivå 2, ett system utan optiska signaler. Samma signalsystem var sedan tidigare i drift på Botniabanan. ERTMS-sträckan längs Ådalsbanan fjärrstyrs precis som för Botniabanan från Ånge driftledningscentral. Systemet blev försenat på grund av försenade leveranser av utrustning och driftstart var 4 juli 2012.[10]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Kramfors resecentrum invigdes av kungen 28 augusti 2010, i samband med invigningen av Botniabanan. Den nya järnvägen norr om Bollstabruk var dock inte klar utan invigningståget gick längs det gamla spåret.

En station har byggts cirka en kilometer norr om Kramfors-Sollefteå flygplats. Kramfors och Sollefteå kommuner har slutit avtal med Trafikverket och flygplatsen. Vid stationen har en sidoplattform byggts med väderskydd vid ett av spåren samt angöring för buss och parkeringsplatser för cirka 20 bilar.

Järnvägen går i befintlig sträckning också relativt nära Sundsvall-Timrå Airport. Man kan dra en snabbare genväg förbi denna flygplats, med station nära terminalbyggnaden, men detta planeras inte i nuläget. Sundsvall-Härnösands flygplats ligger på en ö i Indalsälvens delta, och de tekniska svårigheterna kan bli betydande med höga kostnader som följd. Det finns redan en busslinje mellan flygplatsen och Sundsvalls och Timrå stationer, som passar de viktigaste Stockholmsflygen.

Mötesstationer finns i Birsta, Timrå, Stavreviken, Hussjöby, Häggsjön, Hällenyland, Härnösand, Svedje, Mörtsal, Sprängsviken, Frånö, Kramfors, Dynäs och Västeraspby[11].

Tunnlar och broar[redigera | redigera wikitext]

Tunnlar och större broar från norr till söder.

Tunnel Längd Öppnad Stängd
Ödtunnel 4, Kramfors 846 m 1950-talet  
Ödtunnel 3, Kramfors ca 100 m 1950-talet  
Ödtunnel 2, Kramfors ca 250 m 1950-talet  
Ödtunnel 1, Kramfors ca 350 m 1950-talet  
Oringentunneln vid Utansjö ca 150 m okänt 2010
Kroksbergstunneln, Härnösand 4541 m 2012  
Bjässholmstunneln, Härnösand 3490 m 2012  
Snarabergstunneln, Kramfors 2411 m 2012  
Murbergstunneln, Härnösand 1635 m 2012  
Gårdbergstunneln, Härnösand 835 m 2012  
Hallbergstunneln, Kramfors 787 m 2012  
Utansjötunneln, Härnösand 230 m 2012  
Svedjebergstunneln, Härnösand 155 m 2012  

Följande längre broar har byggts:

  • Bron över Älandsfjärden, 785 m, segelfri höjd på 18 meter. Konstruktion: Stålbalk med överbyggnad av betong och en livslängd på cirka 120 år. 14 brostöd varav 8 i vatten, cirka 60 meter mellan bropelarna. Har bullerskydd och dekorativ belysning.
  • På de nya sträckorna byggs sammanlagt 16 järnvägsbroar.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Ådalsbanan trafikeras av regionaltåg i Norrtågs regi och SJs nattåg samt SJs snabbtåg mellan Stockholm och Umeå via Ådalsbanan.[12]. Samtliga persontåg viker dock av i Västeraspby och fortsätter på Botniabanan. Resterande sträcka till Långsele trafikeras endast av godståg.

Tåg som används är Coradia Nordic (X62) för regionaltrafiken samt ERTMS utrustade Rc6-lok för nattågstrafiken. Tågen mellan Stockholm och Umeå utgörs av X55.

Eventuellt kan det bli persontåg Östersund-Umeå, via Långsele-Sollefteå. De skulle ta runt 4 timmar, mycket snabbare än dagens bussar på 6 timmar (linje 63). Umeå är ett centrum för Norrland och behöver kunna nås. Därför subventioneras idag en flyglinje, som kanske inte behövs i framtiden.

Framtida byggen[redigera | redigera wikitext]

Ett antal broar över och tunnlar under järnvägen och dessutom bullerskydd byggs i centrala Sundsvall[13]. När Botniabanan och Ådalsbanan nu är i full trafik, har trafiken genom Sundsvall ökat (gemensamt Ådalsbanan och Mittbanan), särskilt för godståg. Där finns flera plankorsningar med mycket vägtrafik.

För sträckan Sundsvall-Härnösand finns en järnvägsutredning om ny järnväg på sträckan[14]. Dagens bana är bitvis mycket krokig och bussar slår tågen i restid. Där finns några backar som kan begränsa godstrafiken, på det som kommer att bli ett av Sveriges viktigaste stråk för godståg. En ny dragning för sträckan finns inte med i regeringens åtgärdsplanering 2010-2021 [15].

Planer finns på att i Västeraspby där Botniabanan ansluter till Ådalsbanan bygga ett triangelspår (här utformat som en vändslinga), för underlätta byte av tågets färdriktning. Detta skulle ha finansierats i Ådalsbanans ombyggnadsbudget, men får nu finansieras i konkurrens med andra triangelspårsbyggen, eller i samband med en framtida upprustning av norra Ådalsbanan, och ingendera är inplanerat i de planer som sträcker sig till byggstart 2020.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Järnvägsnätsbeskrivning 2012 - Trafikverket
  2. ^ Trafikverket Ånges linjebok Sundsvall C → Gimonäs
  3. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 2013-04-29. 
  4. ^ Trafikverket - Flaskhalsen klarar tågen
  5. ^ Nationell plan för transportsystemet 2010−2021 (sid 127f)
  6. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2514860.ab Fem skadade när bro rasade
  7. ^ Sista salvan har sprängts på Ådalsbanan!
  8. ^ går det några godståg till Bollstabruk
  9. ^ http://www.trafikverket.se/PageFiles/22716/sid23-42.pdf
  10. ^ RAPPORT ERTMS i Sverige – nuläge och viktiga vägval
  11. ^ http://www.trafikverket.se/PageFiles/14827/Projektkarta_080919.pdf
  12. ^ Förslag till Tågplan 2013 - Trafikverket
  13. ^ http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/Jarnvagen-genom-Sundsvall/ Trafikverket: Järnvägen genom Sundsvall
  14. ^ Trafikverket: Sundsvall-Härnösand
  15. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/11181

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Ådalsbanan.