Ådalsbanan

Ådalsbanan
Invigningståg i Kramfors 28 augusti 2010. (Bansträckan planeras öppna för persontrafik 2012.)
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Långsele - Sundsvall
Anslutande järnvägslinjer	Stambanan genom övre Norrland Botniabanan Mittbanan Ostkustbanan
Organisation
Avstängd	delvis p.g.a ombyggnad, öppnar juli 2012
Ägare	Svenska staten
Banoperatör	Trafikverket
Trafikoperatör	Botniatåg AB (från 2012), SJ AB, Green Cargo, Hector Rail
Tekniska fakta
Längd	184 kilometer
Antal spår	enkelspår hela sträckan
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största lutning	17,2 ‰
ATC	Ja
ERTMS	från 2012
Fjärrblockering	Ja, System H
Hastighet	130 km/h
Elektrifierad	Ja
Linjekarta Stambanan genom övre Norrland mot Bräcke 174 Långsele   Stambanan genom övre Norrland mot Boden 160 Sollefteå 126 Västeraspby, Botniabanan ansluter 126 Kramfors-Sollefteå flygplats   Snarabergstunneln 2411 m   Hallbergstunneln 787 m 113   Dynäs - mötesspår   Fjärde Ödtunneln 847 m   Tredje Ödtunneln 91 m   Andra Ödtunneln 235 m   Första Ödtunneln 337 m 107 Kramfors 102   Frånö - mötesspår 96   Sprängsviken - mötesspår 91   Mörtsal - mötesspår   Utansjötunneln 230 m   Bjässholmstunneln 3490 m   Kroksbergstunneln 4541 m   Svedje - mötesspår   Svedjebergstunneln 155 m   Gårdbergstunneln 835 m   Älandsbron 785 m   Murbergstunneln 1635 m 68 Härnösand   Gådeåtunneln 151 m 58   Hällenyland - mötesspår 53   Häggsjön - mötesspår 44   Hussjöby - mötesspår 30   Stavreviken - mötesspår 25   Indalsälven 20 Timrå 11   Birsta - mötesspår 1   Mittbanan mot Storlien 0 Sundsvall C Ostkustbanan mot Stockholm

Ådalsbanan är en järnvägslinje som går mellan Sundsvall och Långsele via Härnösand, Kramfors, nedre Ådalen och Sollefteå.

Historia

Banan byggdes etappvis under tiden 1880-1925. Först byggdes sträckan Långsele-Sollefteå, klar 1886 vid en tid då stambanan var den enda nord-sydliga järnvägen och kustorter endast nåddes med bibanor. Sollefteå hade ångbåtsförbindelse. Järnvägen förlängdes Sollefteå-Härnösand 1893. 30 år senare, år 1925 öppnades Ostkustbanans del Härnösand-Sundsvall. Banan förstatligades 1932 och elektrifierades 1958.

Banan har sedan augusti 2001 endast godstrafik mellan Härnösand och Långsele, men sträckan Sundsvall-Kramfors kommer att återfå persontrafik när upprustningen där blir färdig. Botniabanan som blev klar 2010 utgår från Ådalsbanan cirka 1 km från Kramfors flygplats, några km norr om Nyland.

Upprustning och nybyggnad

Ådalsbanan med nya sträckor i rött. Stor karta

Ådalsbanan i Sollefteå. Inte en del av upprustningen 2006-2011.

En betydande upprustning av Ådalsbanan, från Sundsvall till Norr Nyland, sker för att klara ökad trafik till Botniabanan. Av sträckans ca 130 km omfattas ca 100 km av upprustning och 30 km av nybyggnad. På sträckan Härnösand–Veda byggs 21 km ny järnväg, likaså på sträckan Bollstabruk-Norr Nyland, 8 km. På sträckorna Sundsvall–Härnösand (67 km) och Veda–Bollstabruk (28 km) sker upprustning på den befintliga, ganska kurviga sträckningen. Byggstart för detta var 2006, flera år efter Botniabanan, vilket är huvudorsaken till att Ådalsbanan är klar senare än Botniabanan och hindrar den senare att användas fullt ut. Orsaken till den sena byggstarten var att regeringen tvekade om upprustningen och dess prioritering jämfört med andra projekt.

Den resterande sträckan mellan Norr Nyland och Långsele planeras att rustas upp senare, uppskjutet till obestämd tidpunkt

Nybyggnadssträckorna har fått samma standard som Botniabanan, det vill säga maxhastighet 250 km/h. På upprustningssträckorna blir maxhastigheten 120 km/h. Hela Ådalsbanan kommer efter upprustningen att vara dimensionerad för 25 tons axellast och ha en kapacitet på 50-60 tåg/dygn. Upprustningen innebär också att 200 av 300 befintliga plankorsningar längs Ådalsbanan byggs bort.

Anledningen till att man inte bygger om hela Ådalsbanan till Botniabanans standard, trots att samma tåg ska gå på båda banorna, är att nyttan av ett nybygge är betydligt lägre när det redan finns en järnväg. Man skulle få runt 15 minuter kortare restid av nybygge hela vägen, jämfört med hur det nu blir. Med Botniabanan får man däremot 1,5 timme kortare restid jämfört med buss, och dessutom mycket högre tågkapacitet än med bara stambanan.

De korta nybyggnadssträckorna motiveras av att de sträckorna är extra kurviga och gick omvägar, och har i det ena fallet en backe som begränsar vikten på godståg. Kostnaden för projektet var tidigare budgeterad till 3 miljarder, men är 2008 6,6 miljarder kr (i 2007 års prisnivå). Orsaken till kostnadshöjningen är delvis inflationen i byggbranschen, inte minst priser på diesel och metaller.

Nyöppning 2011-2012

Mark, bro och tunnelarbeten blev klara i början av 2011. Under andra halvåret 2011 blev spår- och kontaktledningsarbeten klara. Sista delen, signalsystemet ERTMS, har blivit försenat och beräknas vara på plats och godkänt under sommaren 2012. Persontrafiken beräknas starta 1 augusti 2012. Sträckan norr om Bollstabruk öppnades för trafik 28 oktober 2011 och godståg har gått där sedan dess. SJ:s nattåg mellan Göteborg/Stockholm och Luleå, beräknas börja gå på banan den 4 juli 2012.

ERTMS

Istället för optiska signaler finns skyltar uppsatta längs de delar av Ådalsbanan som numera har ERTMS.

Ådalsbanan är ett av pilotprojekten för det nya trafikstyrningssystemet ERTMS i Europa. Det innebär att sträckan från Sundsvall och fram till Botniabanan utrustas med ERTMS nivå 2, ett system utan optiska signaler. Samma signalsystem är redan i drift på Botniabanan. ERTMS-sträckan längs Ådalsbanan kommer precis som för Botniabanan att fjärrstyras från Ånge driftledningscentral. Systemet har blivit försenat på grund av försenade leveranser av utrustning och driftstart beräknas till den 1 augusti 2012.

Stationer efter upprustningen

• Sundsvall
• Timrå
• Härnösand
• Kramfors
• Kramfors-Sollefteå flygplats

Kramfors resecentrum invigdes av kungen 28 augusti 2010, i samband med invigningen av Botniabanan. Den nya järnvägen norr om Bollstabruk var dock inte klar utan invigningståget gick längs det gamla spåret.

Hösten 2009 blev det klart med bygget av en station cirka en och en halv kilometer norr om Kramfors-Sollefteå flygplats. Kramfors och Sollefteå kommuner har slutit avtal med Trafikverket och flygplatsen. Vid stationen har en sidoplattform byggts med väderskydd vid ett av spåren samt angöring för buss och parkeringsplatser för cirka 20 bilar.

Järnvägen går i befintlig sträckning också relativt nära Sundsvall-Härnösands flygplats. Man kan dra en snabbare genväg förbi denna flygplats, med station nära terminalbyggnaden, men detta planeras inte i nuläget. Sundsvall-Härnösands flygplats ligger på en ö i Indalsälvens delta, och de tekniska svårigheterna kan bli betydande med höga kostnader som följd. Det finns redan en busslinje mellan flygplatsen och Sundsvalls och Timrå stationer, som passar de viktigaste Stockholmsflygen.

Mötesstationer kommer att finnas i Birsta, Timrå, Stavreviken, Hussjöby, Häggsjön, Hällenyland, Härnösand, Svedje, Mörtsal, Sprängsviken, Frånö, Kramfors, Dynäs och Västeraspby.

Tunnlar och broar

Sedan tidigare finns följande tunnlar:

• Ödtunnel 4, Kramfors, 846 m, behålls
• Ödtunnel 3, Kramfors, ca 100 m, behålls
• Ödtunnel 2, Kramfors, ca 250 m, behålls
• Ödtunnel 1, Kramfors, ca 350 m, behålls
• Oringentunneln vid Utansjö, ca 150 m, ska överges

Följande tunnlar byggs:

• Kroksbergstunneln, Härnösand, 4541 m
• Bjässholmstunneln, Härnösand, 3490 m
• Snarabergstunneln, Kramfors, 2411 m
• Murbergstunneln, Härnösand, 1635 m
• Gårdbergstunneln, Härnösand, 835 m
• Hallbergstunneln, Kramfors, 787 m
• Utansjötunneln, Härnösand, 230 m
• Svedjebergstunneln, Härnösand, 155 m

Följande längre broar byggs:

• Bron över Älandsfjärden, 785 m, segelfri höjd på 18 meter. Konstruktion: Stålbalk med överbyggnad av betong och en livslängd på cirka 120 år. 14 brostöd varav 8 i vatten, cirka 60 meter mellan bropelarna. Har bullerskydd och dekorativ belysning.
• På de nya sträckorna byggs sammanlagt 16 järnvägsbroar.

Tunnelarbetena (exkl. spår/el m.m.) beräknades vara klara hösten 2010. Alla tunnlarna är dock färdigsprängda sedan september 2009. Bron över Älandsfjärden nådde över hela fjärden i oktober 2008.

Den 21 maj 2008 rasade en 50 meter lång sektion av en byggnadställning vid bygget av ny järnvägsbro över Älandsfjärden på en plats där det var 20-25 meter till marken. Vid raset befann sig fem personer på bron som föll till marken vid raset. Två personer avled och en skadades svårt.

Trafik

Fram tills att upprustningen av Ådalsbanan är klar går endast enstaka godståg på banan. Den 1 augusti 2012 planeras trafiken att kraftigt utökas med både person och godståg. Persontågen kommer att bestå av regionaltåg Sundsvall-Umeå, fjärrtåg Stockholm-Umeå samt nattåg från södra Sverige till Luleå/Narvik.

Eventuellt kan det bli persontåg Östersund-Umeå, via Långsele-Sollefteå. De skulle ta runt 4 timmar, mycket snabbare än dagens bussar på 6 timmar (linje 63). Umeå är ett centrum för Norrland och behöver kunna nås. Därför subventioneras en flyglinje idag, som kanske inte behövs i framtiden.

Framtida byggen

Ett antal broar över och tunnlar under järnvägen och dessutom bullerskydd byggs i centrala Sundsvall. När Botniabanan och Ådalsbanan är i full trafik, kommer trafiken genom Sundsvall att öka kraftigt (gemensamt Ådalsbanan och Mittbanan), särskilt för godståg. Där finns flera plankorsningar med mycket vägtrafik. Detta planeras bli klar år 2012.

För sträckan Sundsvall-Härnösand finns en förstudie om ny järnväg på sträckan. Dagens bana är bitvis mycket krokig och bussar slår tågen i restid. Där finns några backar som kan begränsa godstrafiken, på det som kommer att bli ett av Sveriges viktigaste stråk för godståg. En ny dragning för sträckan finns inte med i regeringens åtgärdsplanering 2010-2021 .

Planer finns på att i Västeraspby där Botniabanan ansluter till Ådalsbanan bygga ett triangelspår. Triangelspåret kan länka samman Botniabanan/Ådalsbanan med Stambanan och underlätta byte av tågets färdriktning. Triangelspåret kommer inte vara utformat som ett traditionellt triangelspår utan kommer istället att byggas som en vändslinga. Bygget av triangelspåret är 2009 lågt prioriterat i listan över järnvägsprojekt.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Ådalsbanan.
  Bilder & media
• Trafikverket - Ådalsbanan
• Om Ådalsbanan på jarnvag.net

Bilder & media