Sovjetunionens flotta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Военно-морской флот СССР
Voyenno-morskoy flot SSSR
Naval Jack of the Soviet Union.svg
Naval Ensign of the Soviet Union.svg
Flottans vapen (överst) och sovjetiska flottans flagga.
Datum 1917–1991
Land Sovjetunionen
Lojalitet Sovjetunionen
Typ Flotta
Föregångare Kejserliga ryska flottan
Efterföljare Ryska flottan

Sovjetunionens flotta (ryska: Военно-морской флот СССР, Voenno-morskoj flot SSSR, bokstavligen "SSSR:s flotta") var den marina vapengrenen i Sovjetunionens väpnade styrkor. Den sovjetiska flottan, ofta kallad Röda flottan, skulle ha spelade en avgörande roll i ett totalt krig med Nato, där man skulle ha försökt förhindra marina konvojer från att föra förstärkningar över Atlanten till Västeuropas närhet. En sådan konflikt uppstod aldrig, men den sovjetiska flottan utgjorde fortfarande betydande insatser under det Kalla kriget.

Den sovjetiska flottan var uppdelad i fyra stora flottor, Norra, Stilla havet, Svarta havet och Östersjöflottan samt förfogade över Leningrads flottbas separat. Kaspiska flottiljen var en mindre styrka som verkade i en inlandssjö. Den sovjetiska Medelhavseskadern utgjordes av delar från Svarta havet, Östersjön och den Norra flottan. Den sovjetiska Indiskaoceaneskadern utgjordes främst av Stillahavsflottan. Andra komponenter som ingick var marinflyget, marininfanteriet (den sovjetiska motsvarigheten till marinkår) och kustartilleriet.

Enligt en artikel i tidskriften Time från 1980 citerar analytiker från RAND Corporation att sovjetiska icke-slaver var i allmänhet förbjudna från att arbeta i eliten eller strategiska positioner i de väpnade styrkorna som flottan, strategiska robotstridskrafterna och det sovjetiska flygvapnet på grund av misstankar om lojalitet till etniska minoriteter.[1]

De mesta av den sovjetiska flottan reformerades till den ryska flottan efter Sovjetunionens fall 1991.

Under 1980-talet hade den sovjetiska flottan fler än 250 örlogsfartyg varav 6 var hangarfartyg. I slutet av 1980-talet påbörjades bygget på Sovjetunionens första Supercarriers-klass, Uljanovsk-klassen. Två planerades att byggas och hade en tonvikt på maximalt 85 000 ton och skulle haft en längd på 325 meter (större än USA:s Forrestal-klass hangarfartyg). Ingen av de två fartygen färdigställdes och skrotades strax efteråt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The U.S.S.R.: Moscow's Military Machine The U.S.S.R.: Moscow's Military Machine” (på engelska). Time. 23 juni 1980. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]