Projekt 633

	Projekt 633
	Ubåten Slava i Bulgariska flottan var den sista tjänstgörande ubåten i den här klassen som tillverkats i Sovjetunionen. Hon avrustades i november 2011.
Allmänt
Typ	Ubåt
Före	Projekt 613 (Whiskey-klass)
Efter	Projekt 641 (Foxtrot-klass)
Fartyg tillhörande klassen	S-350, S-351, S-352, S-353, S-354, S-32, S-34, S-36, S-37, S-38, S-53, S-101, S-212, S-128, S-4, S-7, S-11, S-28, S-49 och S-57
Tekniska data
Deplacement	1330 ton
Deplacement i u-läge	1729 ton
Längd	76,6 meter
Bredd	6,7 meter
Djupgående	4,6 meter
Framdrift
Framdrift	Diesel-elektriskt maskineri
Huvudmaskin	2 × 37D dieselmotorer på 2200 hk; 2 × PG-101 elmotorer på 1350 hk
Maskinstyrka	4 000 hk
Propellrar	2
Hjälpmaskin	2 × PG-103 elmotorer på 50 hk
Prestanda
Maxfart	15 knop
Fart i u-läge	13 knop
Dykdjup	300 meter
Räckvidd	7400 NM (vid 9 knop); 2400 NM (vid 15 knop)
Aktionstid	60 dygn
Lastförmåga
Besättning	58 man
Beväpning
Bestyckning	6 × 533 mm torpedtuber framåt; 2 × 533 mm torpedtuber bakåt; 2 × 650 mm torpedtuber (Projekt 633RV)
Torpeder	14 × 533 mm torpeder
Minor	Upp till 28 AMD-1000 i stället för torpeder
Robotar	2 × RPK-7 Veter (Projekt 633RV); 2 × S-10 Granat (Projekt 633KS)
Sensorer	Radar: MRK-50 Kaskad; Sonar: MG-200 Arktika-M och MG-15 Sviyaga

Projekt 633 (NATO-rapporteringsnamn Romeo-klass) var en sovjetisk ubåtsklass konstruerad under 1950-talet. Det var en förbättrad ubåtstyp som tog vara på erfarenheterna från Projekt 611 och Projekt 613 vilka i sin tur var baserade på den tyska ubåtsklassen Typ XXI från andra världskriget.

Ursprungligen skulle hela 560 ubåtar av den här klassen ha byggts, men serien avbröts efter bara 20 båtar och resurserna inriktades i stället på atomubåtar.

Idag är alla sovjettillverkade ubåtar av denna klass skrotade eller avrustade, men ett fåtal kinatillverkade ubåtar av denna klass är fortfarande i tjänst i Kina, Nordkorea och Egypten.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Projekt 633RV: Två ubåtar (S-11 och S-49) modifierade med en utbyggnad ovanpå fördäck med två 650 mm torpedtuber för utprovning av ubåtsjaktroboten RPK-7 Veter.
Projekt 633KS: En ubåt (S-128) utrustad för utprovning av kryssningsroboten S-10 Granat.
Typ 033: Förbättrad variant tillverkad i Kina.
Typ 003G Wuhan: En ubåt ombyggd för att kunna avfyra sjömålsroboten YJ-1.
Typ 036 Ming: En ny ubåtsklass tillverkad på 1970-talet baserad på samma skrov som Typ 033 men med nya motorer och ny sonarutrustning.

Användare[redigera | redigera wikitext]

Algeriets flotta – Två före detta sovjetiska ubåtar (S-28 och S-7). Avrustade 1989.
Bulgariska flottan – Fyra ubåtar (Pobeda, Viktorija, Nadezjda och Slava, före detta S-57, S-212, S-36 och S-38). Samtliga avrustade. Slava avrustades i november 2011 och är nu ett flytande museum i Varna.
Egyptens flotta – Tolv ubåtar, sex före detta sovjetiska (S-32, S-34, S-351, S-352, S-353 och S-354) och sex tillverkade i Kina. Fyra moderniserade kinatillverkade ubåtar är fortfarande i tjänst.
Folkets befrielsearmés flotta – 92 Typ 003-ubåtar tillverkade på licens. Runt 30 används fortfarande som utbildningsfartyg.
Koreanska folkflottan – 7 ubåtar importerade från Kina och 16 tillverkade lokalt.
Sovjetunionens flotta – Totalt 20 ubåtar tillverkade varav de flesta exporterades under 1970- och 1980-talen. Endast två återstår som fast förankrade utbildningsubåtar.
Syriska flottan – Tre före detta sovjetiska ubåtar (S-4, S-53 och S-101). Ingen av dem är längre i tjänst.