Stenknäck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stenknäck
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Stenknäck
Stenknäck
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Finkar
Fringillidae
Släkte Coccothraustes
Art Stenknäck
C. coccothraustes
Vetenskapligt namn
§ Coccothraustes coccothraustes
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde:Gult - HäckningsområdeGrönt - Året runtBlått - Vinterkvarter
Utbredningsområde:
Gult - Häckningsområde
Grönt - Året runt
Blått - Vinterkvarter
Hitta fler artiklar om fåglar med

Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Coccothraustes coccothraustes 1 (Martin Mecnarowski).jpg
Coccothraustes coccothraustes

Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, den förra i spetsen, de senare i infanet försedda med en vit fläck. I flykten syns tydligt ett vitt vingband, även på undersidan. Honan har mer dämpade färger än hannen, i övrigt är könen lika. Kroppslängden är 18-19 centimeter och vikten cirka 50-60 gram.

Lätet är ett explosivt knäppande zick samt ett koltrastlikt dämpat srri. Sången, som hörs mest på våren, är lågmäld och består av zickanden varierat med knirranden och knarranden i gulsparvsliknande ramsor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Stenknäcken häckar i stora delar av Europa och tempererade delar av Asien. De nordliga populationerna är flyttfåglar medan de sydliga är stannfåglar eller strykfåglar.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer den mest i södra och mellersta delen och tidigare även där sparsamt, men har på senare tid ökat i antal och häckar allt längre norrut.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Stenknäcken blir könsmogen efter ett år. Under häckningsperioden förekommer den i löv- och blandskog, parker och fruktträdsodlingar. Boet byggs i en klyka mellan några grenar, vanligen högt upp i ett lövträd, och är konstfärdigt sammanflätat av riskvistar samt invändigt fodrat med fina rötter, ull och hår. Honan lägger 3 till 6 ljusblå ägg. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar, huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna utfodrar ungfåglarna.

På hösten äter den mycket gärna kärnor av körsbär. Dessutom förtär den kärnor av rönnbär, oxelbär och dylikt samt olika sorters frön.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Coccothraustes coccothraustes Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]