Svappavaara

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 67°39′N 21°04′Ö / 67.650°N 21.067°Ö / 67.650; 21.067
Svappavaara
Tätort
Ormen långe i Svappavaara 1965
Ormen långe i Svappavaara 1965
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Församling Vittangi församling
Koordinater 67°39′N 21°04′Ö / 67.650°N 21.067°Ö / 67.650; 21.067
Area 91,51 hektar
Folkmängd 417 (2010)[1]
Befolkningstäthet 4,56 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8864
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg

Svappavaara (meänkieli: Vaskivuori, nordsamiska: Veaikkevárri) är en tätort i Kiruna kommun, Norrbottens län, vid Europaväg 10 och Europaväg 45.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ortnamnet Svappavaara kommer troligtvis från ett berg i närheten som samerna kallade för Svabbavàrri, för att det växte så mycket björkticka (svabba) där. På 1650-talet började brytningen av koppar på berget. Vaskivuori är finska, Veaikkevárri är samiska och betyder ’kopparberget’.

Svappavaaras gruvbrytning inleddes med kopparbrytning i mitten av 1600-talet beläget tre kilometer från byn. Där bröts kopparmalm med hjälp av tillmakning (upphettning av berget genom vedeldning). De karakteristiska gruvhålen och slagghögarna syns än i dag kring gruvan. Från byn gick det transportvägar till Gällivare och Parakka, ibland dragna av renspann. I själva byn finns bitvis märken kvar av kopparförädlingverket och av myntsmedjan. Svappavaara är en av få orter med ett eget mynt.

Byns moderna gruvdrift började 1965 då LKAB satsade stora medel på dagbrottet Leveäniemi och de för gruvan viktiga anrikningsverket, sovringsverket och kulsinterverket. Samtidigt satsade LKAB på infrastrukturen i byn genom att betala för anläggandet av simhall/idrottshall, fotbollsplan och löparspår/skidspår. 1983 lades Svappavaaragruvan i ”malpåse” på grund av olönsamhet, enligt gruvledningens uttalande.

Efter gruvans stängning flyttade många från orten, och trots att riksdagen införde en zon befriad från arbetsgivaravgifter tillkom inte många arbetstillfällen.

Fortfarande (2010) ligger dagbrottet i malpåse, men anriknings- och kulsinterverket är igång, då man kör malm från Kiruna till Svappavaara med tåg. Malmen förädlas och skickas sedan tillbaka som pellet till Kiruna. Som mest sysselsatte gruvan cirka 480 arbetare. Nu (2010) sysselsätter gruvan cirka 120 personer.

2007 meddelade gruvledningen att de planerade att tömma det gamla dagbrottet på vatten och åter öppna det. Dock är det sagt att malmen från dagbrottet inte ska användas av LKAB för pellettillverkning, utan till bland annat tungbetong av LKAB Minerals.

Den 21 maj 2008 invigdes den nya produktionscentralen, där kontrollrummen för både anriknings- och kulsinterverket numera finns. Det finns även ett antal kontor för tjänstemän. Även flotationsbyggnaden med ett nytt laboratorium invigdes denna dag. Totalkostnaden för dessa byggnader var cirka 400 miljoner kronor. [2][3]

Den 27 maj 2010 invigdes Gruvberget, som ska bli ett nytt dagbrott i Svappavaara. Det är samma berg som man på 1500-talet bröt koppar i, fast då med helt andra brytningsmetoder. LKAB:s verkställande direktör Lars-Eric Aaro och Kirunas kommunstyrelseordförande Kenneth Stålnacke sprängde första salvan i berget. [4][5][6]

LKAB planerade 2010 att öppna ytterligare två gamla gruvor vid Svappavaara: Mertainen, som låg efter Europaväg 10 norr om byn, den andra var det gamla dagbrottet Leveäniemi, som låg innanför LKAB:s område.[7][8][9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Svappavaara på tre språk


Befolkningsutvecklingen i Svappavaara 1950–2010[10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
235 ##
1960
  
291
1965
  
480
1970
  
751
1975
  
1 056
1980
  
864
1990
  
595 86
1995
  
567 88
2000
  
436 91
2005
  
394 91
2010
  
417 92

 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

Det finns en kyrka från 1960-talet. Svappavaara har även Konsum-butik, bensinstation, bibliotek, sporthall, hembygdsförening (Hurugården) och en grundskola.

Ralph Erskine har skapat bostadshuset Ormen Långe, som byggdes 1965. Halva huset kallställdes i slutet av 1990-talet och revs 2010.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Talet vid invigningen av 3 anläggningar av LKAB i Svappavaara 2008”. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=Np11D7vzDc0. 
  3. ^ ”Invigning av 3 anläggningar av LKAB i Svappavaara 2008”. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=HbBIpJ8ptbc. 
  4. ^ Sprängning blev startskott i Svappavaara”. Norrbottens-Kuriren. 27 maj 2010. http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5394865. 
  5. ^ Knallen som ger byn framtidstro”. Norrländska Socialdemokraten. 28 maj 2010. http://www.nsd.se//nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=5396215. 
  6. ^ ”Invigning av Gruvberget i Svappavaara 2010-05-27 (1080p)”. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=I7Uo5Av3QVk. 
  7. ^ LKAB öppnar tre nya gruvor”. Norrbottens-Kuriren. 16 februari 2010. http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5262910. 
  8. ^ Ny gruva öppnar till våren”. Norrländska Socialdemokraten. 16 februari 2010 (uppdaterad 11 oktober 2010). http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=5184587. 
  9. ^ ”Nya gruvor i Svappavaara”. Sveriges Radio. 16 februari 2010. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=3446636. 
  10. ^ ”Folkmängd i tätorter 1960–2005” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  11. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Tätorter med minst 200 invånare sida 309 i pdf:en
  12. ^ Nu rivs (halva) Ormen långe”. Norrländska Socialdemokraten. 18 augusti 2010. http://www.nsd.se/nyheter/kiruna/artikel.aspx?ArticleId=5540056. Läst 25 januari 2011.