David Klöcker Ehrenstrahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
David Klöcker Ehrenstrahl
Ehrenstrahl self-portrait 1600s.JPG
Självporträtt med allegorier
Född 25 april 1628
Hamburg
Död 23 oktober 1698 (70 år)
Stockholm
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri

David Klöcker Ehrenstrahl, född 25 april 1628 i Hamburg, död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär. Han har fått hedersnamnet "den svenska målarkonstens fader".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ehrenstrahl föddes 1629 i Hamburg. Han deltog 1646-48 som skrivare vid svenska fredskansliet i Osnabrück, studerade 1648 hos djurmålaren Juriaen Jacobsz i Hamburg och reste 1651 till Sverige på uppdrag av Carl Gustaf Wrangel, som erbjöd honom arbete och utbildning på Skokloster slott. En bild av Wrangels barn från 1651 är hans tidigaste kända arbete, och finns liksom en målning av Carl Gustaf Wrangel till häst från 1652 på Skokloster. Från 1652 stammar även en målning av en tartar i röd jacka och ett porträtt av Wrangels hovnarr Hasenberg, båda idag på Nationalmuseum. 1653 kom Ehrenstrahl i tjänst hos änkedrottning Maria Eleonora, som troligen bekostade den europeiska studeresa som Ehrenstrahl påbörjade 1655.[1]

Efter två års uppehåll i Venedig begav sig Ehrenstral till Rom, där han upphöll sig ett par år och omhändertogs av kardinalen, lantgreven av Hessen. Här förvärvade Ehrenstrahl sin kännedom om Italiens 1500- och 1600-talskonst och utvecklades, möjligen under ledning av Pietro da Cortona, till en rutinerade dekorationsmålare av utpräglad barocktyp. 1659 hemkallades Ehrenstrahl av Karl X Gustav för att tillträda befattningen som hovmålare, men tog god tid på sig med återfärden som 1660 gick över Paris, där han tog starka och varaktiga intryck av Charles Le Brun, som just detta år intoducerats vid hove och fått ett alltmer ökat inflytande, samt över London, där han tog tydliga influenser av Karl II:s porträttmålare Sir Peter Lely. 1661 var Ehrenstrahl slutligen hemma i Sverige där han utnämndes till hovkonterfejare.[1]

Som sådan uppbar han en årlig lön på 600 daler silvermynt. Ehrenstrahl överhopades med uppdrag och beställningar och var tvungen att skaffa sig medhjälpare, varför han slutligen endast gjorde mindre retuscher på de arbeten som lämnade hans ateljé. Han adlades 1674 och utnämndes 1690 till hovintendent.

Ehrenstrahls plafond i lanternintaket för trapphuset, Drottningholms slott.

Ehrenstrahl stödde även på olika sätt Erik Dahlbergh i hans verk Suecia antiqua et hodierna.[2]

Bland Ehrenstrahls bästa målningar brukar nämnas den imponerande plafonden i Riddarhusets samlingssal, där han framställde moder Svea omgiven av dygderna. På Drottningholm och Gripsholm målade Ehrenstrahl också flera plafonder samt stora väggstycken med allegoriska motiv. I Storkyrkan i Stockholm finns de två jättedukarna Korsfästelsen och Yttersta domen, målade på 1690-talet. Ehrenstrahl utförde även en mångd förlageteckningar för kopparstick. Mest känd är Ehrenstrahls karusell, som återger festligheterna vid Karl XI:s kröning. Därutöver gjorde Ehrenstrahl utkast till några av illustrationerna i Karl X Gustavs historia av Samuel von Pufendorf.[1] År 2000 gav Postverket ut Sveriges hittills största frimärke, som också blev den polsk-svenske gravören Czesław Słanias 1000:e frimärke, Svenska konungars berömliga bedrifter av Ehrenstrahl

Många av hans mera genremässigt hållna tavlor visar större "friskhet", till exempel gruppen Brunnsmästaren i Medevi och hans söner (Gripsholms slott) samt Neger med papegojor och markattor (Nationalmuseum). Han har dessutom gjort porträtt av bland andra Karl IX, Erik Dahlbergh, Georg Stiernhielm samt Agneta Horn (Sätuna säteri). Ehrenstrahl är även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum och Malmö Museum.

Den djupsinniga symboliken i hans stora dukar och plafonder har han tolkat i en katalogartad skrift 1694. Han utgav också för sina elever Kort handledning i målarkonsten, vilket är vår första konstteoretiska skrift.

Bland Ehrenstrahls många elever kan nämnas David von Kraft, Mikael Dahl, Jacob Clopmeyer, Kaspar Kenckel, Hans Georg Müller, David Richter d.ä., Daniel Stahl, Kristoffer Thomas, Kristian von Thun, miniatyristen Erik Utterhielm samt dottern Anna Maria Ehrenstrahl. Ehrenstrahl var även lärare till förnäma damer som Aurora och Amalia Wihelmina von Königsmarck.[1]

Ehrenstrahl uppförde det Ehrenstrahlska husetSvartmangatan 22 i Gamla stan 1666.[3]

Ehrenstrahlsvägen i Södra Ängby, Stockholm är troligen uppkallad efter David Klöcker Ehrenstrahl.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ehrenstrahls far vid namn Klöker var skräddare i Hamburg och modern uppges ha hetat Otman (Othman). Sköldebrevets uppgift att han tillhört en tysk adlig ätt är obevisad. Han var gift två gånger. Första hustrun, Maria Momma var född i Amsterdam och dotter till Willem Momma och brorsdotter till Abraham Momma, adlad Reenstierna. I det äktenskapet föddes hans enda barn, Anna Maria Ehrenstrahl. Hans andra hustru var Emerentia Baumann. Han var morbror till David von Krafft.[2]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  2. ^ [a b] Riksarkivet, Svenskt biografiskt lexikon
  3. ^ Bellman.org: Bellmans Stockholm, läst 22 januari 2011

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]