Svenska landskapssånger
En landskapssång är en sång, som uttrycker kärlek till och uppskattning för ett landskap. Landskapssångerna motsvarar därvid nationalsångerna på landskapsnivå.
För att räknas som landskapssång, bör sången nog också ha uppnått viss grad av erkänd ställning som sådan. På samma sätt som att Sverige inte har någon officiellt fastställd nationalsång, finns det inte heller några officiellt fastställda landskapssånger. Ändå har Du gamla, du fria allmänt kommit att betraktas som Sveriges nationalsång. På samma sätt förhåller det sig med landskapssångerna. I vissa landskap har en särskild sång växt fram som en älskad och ofta sjungen sång vid offentliga arrangemang. I andra landskap kan det finnas flera olika sånger med svagare tradition. I andra åter saknas tydlig tradition kring en särskild sång. Detta gör, att det ofta kan vara svårt att belägga vilken sång som är att betrakta som landskapssång för det aktuella landskapet. Se gärna noterna för ett fördjupat studium av detta.
Landskapssångerna började tas fram under de första årtiondena av 1900-talet.
Förteckning över möjliga svenska landskapssånger i Sverige
Förteckning över möjliga svenska landskapssånger i Finland
Landskap | Titel | Inledning | Författare | Kompositör | Tillkomstår | Text/musik | Lyssna | Kommentar | Not |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nyland | Nylänningarnas marsch | Det stormande havets mäktiga sång | Theodor Lindh | Henrik Borenius | [37] | ||||
Åboland | Åboland | Åboland, skärens och öarnas land | Arne Törnudd | Alfred Anderssén | [37] | ||||
Åland | Ålänningens sång | Landet med tusende öar och skär | John Grandell | Johan Fridolf Hagfors | senast 1922 | Wikipedia: Text. Bibliotek: Text. |
(Youtube) (Bibliotek) |
[38] | |
Österbotten | Vasa marsch | I högan nord vår vagga stod | Zacharias Topelius | Karl Collan | [37] | ||||
Österbotten | Österbotten, Österbotten, land vi ha ändå | Emil Wichmann | Uno Moring | Endast på svenska | [37] |
Referenser
- ^ Svensk mediedatabas
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 38.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 40.
- ^ Jansson, Henrik; Nycander Fredrik (1990). Bohusvisan. Stockholm: Nordiska musikförlaget. Libris 1369249
- ^ Återgiven tillsammans med andra landskpassånger i Holmström-Ingers Malin, red (1917). Den svenska sången: Eggelings sångbok för skola och hem (2. uppl.). Lund: C. W. K. Gleerup. Libris 1659470 s. 47
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 54-55.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 52-53.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 41-42.
- ^ Återgiven tillsammans med andra landskpassånger i Holmström-Ingers Malin, red (1917). Den svenska sången: Eggelings sångbok för skola och hem (2. uppl.). Lund: C. W. K. Gleerup. Libris 1659470 s. 56-60
- ^ http://stenstugu.com/wp/mina-oar/gotland
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 39.
- ^ På Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala används sången som nationssång och då besjungs även Gästrikland.
- ^ [a b] Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 55-56.
- ^ My Newsdesk Läst 7 april 2014.
- ^ Jamtamots sångbok: Jamtlandssången Läst 6 april 2014.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 50-51.
- ^ Originalet finns i Saxon-avdelningen på Örebro stadsbibliotek. Den är utgiven på Emil Carelius förlag där den har nr 287.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 37.
- ^ Holmström-Ingers Malin, red (1917). Den svenska sången: Eggelings sångbok för skola och hem (2. uppl.). Lund: C. W. K. Gleerup. Libris 1659470 s. 40.
- ^ "Såsom vedertagen skånsk landskapssång torde i allmänhet gälla Nils Hanssons "'Vackra hembygd, du som vilar'" Ingemar Ingers: "100-årig landskapssång", Ur "Jul vid Sundet", årg 1955 (Skåneland på webben) Läst 6 april 2014.
- ^ Festskrift: Andra allmänna svenska sångarfesten den 12-14 juli 1912 i Stockholm. Stockholm: Nord. bokh. 1912. sid. 49. Libris 1633159
- ^ Bergvall Erik, red (1913) (på engelska). The fifth Olympiad: the official report of the Olympic games of Stockholm 1912. Stockholm: Wahlström & Widstrand i distr. sid. 830. Libris 1637952. http://www.aafla.org/6oic/OfficialReports/1912/1912.pdf
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 42-43.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 46-47.
- ^ Inspelningen avviker på en ton från noteringen i Sjung svenska folk!: I refrängen sjungs "Här ligger" på tonerna a-h-c# istället för a-h-a som i noterna.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 48-49.
- ^ Holmström-Ingers Malin, red (1917). Den svenska sången: Eggelings sångbok för skola och hem (2. uppl.). Lund: C. W. K. Gleerup. Libris 1659470 s. 62-63
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 51-52.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 40-41.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 49-50.
- ^ Fäderneärvda bygd som vart bruten / av våra fäder med hacka och bill / kring dig en trofast kedja är sluten / utav en ungdom som hörer dig till / Oss är det givet / vårt är det blivet / för alla tider / vårt Ångermanland
- ^ Högberg, A. J.; Viksten Albert (1942). Ångermanlandssång. Sollefteå: Logen Thule-Liljan. Libris 10271945
- ^ Pellemolin: Program: Sagornas Ådal: Krönikespel i tre akter, 1949. S. 3: Ångermanlandssången.
- ^ Återgiven tillsammans med andra landskpassånger i Holmström-Ingers Malin, red (1917). Den svenska sången: Eggelings sångbok för skola och hem (2. uppl.). Lund: C. W. K. Gleerup. Libris 1659470 s. 70-72
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 44.
- ^ Återges under rubriken "Hem och hembygd" i Sjung svenska folk!: Sångbok för skola och samhälle. (32. uppl.). Stockholm: Samfundet för unison sång och Musiklärarnas riksförbund. 1954, s. 45-46.
- ^ [a b c d] Uppslagsverket Finland: landskapssånger Arkiverad 17 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Bibliotek: Ålänningens sång
|