Vitryggig hackspett

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vitryggad hackspett)
Hoppa till: navigering, sök
Vitryggig hackspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Akut hotad[2]
Vitryggig hackspett, adult hane i Estland.
Vitryggig hackspett, adult hane i Estland.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hackspettartade fåglar
Piciformes
Familj Hackspettar
Picidae
Underfamilj Egentliga hackspettar
Picinae
Släkte Dendrocopos
Art Vitryggig hackspett
D. leucotos
Vetenskapligt namn
§ Dendrocopos leucotos
Auktor (Bechstein, 1802)
Synonymer
  • Picus leucotos, Bechstein 1802 protonym
Vitryggig hackspett, adult hona i förgrunden, hane i bakgrunden.
Vitryggig hackspett, adult hona i förgrunden, hane i bakgrunden.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) är en fågel i familjen hackspettar, som förekommer transpalearktiskt i Europa och Asien, från Norge i väster till Kamtjatka i öst. Vitryggig hackspett är något större än större hackspett (Dendrocopos major) och är idag listad i Sverige som "akut hotad" av ArtDatabanken, främst beroende på bristen av lämpliga biotoper.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Vitryggig hackspett är den största av brokspettarna, hackspettarter med inslag av rött, vitt och svart i fjäderdräkten. Näbben är lång och har troligen anpassat sig efter artens födoval. En adult fågel har ljus undersida med tydliga längdsgående streck på kroppsidorna. Bröstet är svagt med en beige-skär ton och är streckat i svart. Bakryggen och övergumpen är vit, undergumpen är svagt rödfärgad. Hanen känns igen på en röd hjässa medan honan har en svart. Ungfåglarna har en mer diskret teckning och känns igen på bredare sidstreck än de äldre fåglarna, dessutom märks en blek, rödfärgad hjässa.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Trummningen är typisk, är långt utdragen jämfört med andra hackspettar och varar i två sekunder. Den känns ofta igen på en avvaktande, kraftig öppning och den accelererar därefter svagare på slutet, som kan liknas med en självdöende pingisboll på marken. Dess rop utgörs av ett snabbt skrattande goeddi-goeddi-goeddi, tonfallet är ungefär samma som hos en roskarl. Den vitryggiga hackspetten har också ett lockläte vilket liknar den större hackspettens, ett kick. Dock har den vitryggiga hackspetten ett tjockare med lägre tonhöjd, och den har dessutom inte riktigt sådan skarphet som denna, bjyck. När fågeln är orolig upprepas lätet i ojämna ramsor.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområde.

Den vitryggiga hackspetten lever främst i Palearktis. I utkanterna av dess utbredningsområde förekommer den även i den orientaliska regionen. Dess utbredningsområde sträcker sig från södra och mellersta Skandinavien, över Östeuropa, i ett bälte österut till Japan och Kamtjatkahalvön. Utbredningområdets centrum ligger i södra taigan. I Europa förekommer kvarlevande populationer i Pyrenéerna, Alperna och Karpaterna, i sydliga Apenninerna samt i den sydvästra delen av Balkanhalvön.

Vitryggig hackspett i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Antalet vitryggiga hackspettar i Sverige har minskat kraftigt under senare delen av 1900-talet. Arten förekom tidigare som häckfågel på många platser i södra Sverige. Idag är den mycket sällsynt och förekommer främst i trakterna mellan Värmland och Dalsland. Man uppskattar att det 2006 endast finns cirka 15 individer i Sverige och att alla häckningsförsök detta år misslyckades troligen på grund av att honan var för ung. Året därpå lyckades dock ett par med häckningen. För att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärdsprogram tagits fram av Naturvårdsverket.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Vitryggig hackspett är en art som har mycket strikta krav på sin biotop. Minst en femtedel av landskapet bör bestå av lövskog, och av den delen måste hälften passa arten. Om inte, minskar sannolikheten för att en ledig yta skall återkolonialiseras av fåglar på andra håll. Den lever i en så kallad metapopulation. Den trivs bäst i skog med så kallade oädla lövträd, som vårtbjörk och asp.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Under häckningssäsongen hackar den ut ett bohål som är ungefär 7 cm brett och 30 cm djupt i en gammal trädstam (gärna asp). Den lägger tre till fem vita ägg och ruvar dem i 10-12 dagar. Paret hjälps åt med ruvningen.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Den livnär sig mestadels av skalbaggar och deras larver samt andra insekter som de finner bland förmultnade träd men även, nötter, frön och bär.

Vitryggig hackspett och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Den globala häckande populationen beräknas uppgå till 180 000 - 550 000 par och dess status bedöms av IUCN som livskraftig (LC)[1] Exempelvis uppskattas Norges population bestå av 1 700 - 1 800 häckande par, Lettland 2 000 - 2 500, Litauen 900 - 1 200 och Vitryssland 5 000 - 6 000 par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Vitryggig hackspett kallades förr även för hvitrygg-spätt.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Delar av artikeln bygger på en översättning av engelskspråkiga Wikipedias artikel White-backed Woodpecker läst 22 augusti 2005

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International (2009). Dendrocopos leucotos. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.2. <www.iucnredlist.org>. Läst 2010-08-25.
  2. ^ [1]
  3. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:223

Källor[redigera | redigera wikitext]