Wilhelm Frick

Wilhelm Frick
Wilhelm Frick, 1933.
Riksinrikesminister
Ämbetsperiod 30 januari 1933–20 augusti 1943
President	Paul von Hindenburg (1933–1934) Adolf Hitler (1934–1945)
Kansler	Adolf Hitler
Företrädare	Franz Bracht
Efterträdare	Heinrich Himmler
Riksprotektor för Böhmen-Mähren
Ämbetsperiod 24 augusti 1943–4 maj 1945
Född	12 mars 1877 Alsenz, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död	16 oktober 1946 (69 år) Nürnberg, Tyskland
Gravplats	Kroppen kremerad; askan strödd i floden Isar.
Nationalitet	Tyskland
Politiskt parti	Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Maka	1) Elisabetha Emilie Nagel (1890–1978; giftermål 1910, skilsmässa 1934) 2) Margarete Schultze-Naumburg (född Doerr; 1896–1960; giftermål 1934)
Barn	1) två söner, en dotter 2) en son, en dotter
Utbildning	Juridik
Alma mater	Münchens universitet, Göttingens universitet, Berlins universitet, Heidelbergs universitet
Yrke	Jurist

Wilhelm Frick, född den 12 mars 1877 i Alsenz, död den 16 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk jurist och nazistisk politiker. Frick spelade en betydande roll vid uppbyggandet och konsolideringen av den tyska nazistiska staten. Han var inrikesminister från 1933 till 1943 och riksprotektor för Böhmen-Mähren från 1943 till 1945.

Frick var en av de huvudansvariga för Tredje Rikets inrikespolitik och som sådan ställdes han inför rätta vid Nürnbergprocessen 1945–1946. Domstolen ansåg Frick vara skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och dömde honom till döden genom hängning.

Biografi

Wilhelm Frick föddes 1877 i Alsenz som son till läraren Wilhelm Frick (1837–1918) och dennes hustru Henriette (född Schmidt; 1837–1893). Frick studerade rättsvetenskap i München, Göttingen och Berlin, innan han 1901 promoverades till juris doktor.

Frick var en av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets (NSDAP) gamla partifunktionärer. Han deltog i Hitlers misslyckade ölkällarkupp i München den 8-9 november 1923. Han arresterades och dömdes till ett kortvarigt fängelsestraff. Senare arbetade han inom Münchens polisväsen och var under en tid chef för stadens kriminalpolis.

När Hitler bildade regering 30 januari 1933, utnämndes Frick till inrikesminister (inledningsvis nazisternas enda ministerpost), en post som han innehade till 1943. Som inrikesminister var han ansvarig för de successivt företagna restriktioner och förbud som riktades mot judars medborgarskap och näringsverksamhet. Nürnberglagarna från 1935 bär hans signum. Frick gjorde ingenting för att förhindra pogromerna i samband med Kristallnatten i november 1938. Fricks betydelse som politiker började redan nu att försvagas, eftersom hans stora uppgift hade varit att hjälpa Hitler att legalt konsolidera dennes makt och etablera den totalitära polisstaten.

Andra världskriget

När andra världskriget hade inletts 1939, intensifierades nazisternas eutanasiprogram, vilket innebar att ”icke önskvärda” individer som handikappade, mentalsjuka och gamla systematiskt avlivades. De ”eutanasiinstitut”, där dessa brott mot mänskligheten företogs, stod direkt under Fricks kontroll. Efter en tvist med Heinrich Himmler och SS 1943 entledigades Frick från sin post som inrikesminister och utnämndes istället till riksprotektor i Böhmen-Mähren som efterträdare till den åldrige Konstantin von Neurath. Den reella makten i protektoratet låg dock hos den sudettyske politikern Karl Hermann Frank.

Nürnbergprocessen

Efter andra världskriget ställdes Wilhelm Frick inför rätta inför den internationella militärtribunalen i Nürnberg. Frick var som inrikesminister bland annat ansvarig för germaniseringen av ockuperade territorier och massmordet på fysiskt och psykiskt funktionshindrade inom ramen för Aktion T4, Nazitysklands eutanasiprogram. I egenskap av riksprotektor för Böhmen-Mähren hade han låtit deportera tjeckiska judar till Auschwitz.

Frick avböjde att avlägga vittnesmål, då han ansåg det vara meningslöst att försöka försvara sig inför sina fiender. Tribunalen dömde Frick till döden för brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han avrättades genom hängning natten till den 16 oktober 1946.

Enligt uppgift skall han som reaktion på dödsdomen ha yttrat: "Hängning - jag väntade mig ingenting annat... Nåja, jag hoppas de gör det snabbt."

Referenser

Tryckta källor

• Davidson, Eugene (1997) [1966] (på engelska). The Trial of the Germans. Columbia, Missouri York: University of Missouri Press. ISBN 0-8262-1139-9 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (utgåva 2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
• Nürnbergprocessen I. Domstolsstadga och anklagelseakter. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. 1946 
• Nürnbergprocessen II. Anklagelseakter och domar. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. 1947 
• Pätzold, Kurt & Weißbecker, Manfred (Hrsg.), red (1999) (på tyska). Stufen zum Galgen: Lebenswege vor den Nürnberger Urteilen. Leipzig: Militzke. ISBN 3-86189-163-8 
• Trial of the Major War Criminals before the International Military Tribunal. Nuremberg 14 November 1945 – 1 October 1946, 22, Nuremberg: International Military Tribunal, 1948 
• Tusa, Ann; Tusa, John (1987). Nürnbergprocessen. Stockholm: Legenda. ISBN 91-582-1070-9 

Fördjupningslitteratur

• Neliba, Günter, Wilhelm Frick: der Legalist des Unrechtsstaates: eine politische Biographie. Paderborn: Schöningh 1992. ISBN 3-506-77486-7

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Wilhelm Frick.
  Bilder & media