Jordbävning: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Allt innehåll på sidan byttes ut
Märke: Möjligt klotter
m Rullade tillbaka redigeringar av 193.142.61.2 (diskussion) till senaste version av Kattegatt
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Sanfranciscoearthquake1906.jpg|miniatyr|300px|Foto taget efter jordbävningskatastrofen i [[San Francisco]] [[1906]]]]
Radek
En '''jordbävning''', även kallat '''jordskalv''', innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i [[jordskorpan]] eller övre delen av [[manteln]], den så kallade [[litosfären]]. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och om jordbävningen inträffar under havet kan en flodvåg, [[tsunami]], utlösas och färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den når land.

== Orsaker ==
Jordbävningar uppkommer när de spänningar utlöses som byggts upp på grund av rörelser i jordskorpan eller övre manteln. Stora mängder [[energi]] frigörs och sprids i form av [[seismiska vågor]] genom jorden. Det är dessa vågor som orsakar den skakning som känns vid en jordbävning. Jordbävningar kan uppstå under flera olika förutsättningar. De områden i världen som är mest jordbävningsdrabbade ligger vid eller nära gränserna mellan de olika [[Plattektonik|tektoniska plattorna]] som bygger upp jordskorpan. Jordbävningar förekommer också i samband med [[vulkan]]utbrott och [[landhöjning]]. Även kärnvapenprov under jord utlöser mindre jordbävningar.

Orsaken till att de flesta och kraftigaste jordbävningarna registreras nära gränsen mellan de tektoniska plattorna är att de största spänningarna byggs upp i dessa zoner. Vid plattgränserna återfinns också de allra flesta av jordens [[vulkan]]er.

Stora jordbävningar följs alltid av en lång rad ''[[efterskalv]]'' som kan hålla på i månader och uppgå till åtskilliga tusental. I samband med de allra kraftigaste jordbävningarna kan det i sällsynta fall förekomma enorma efterskalv som är nästan lika kraftiga som huvudskalvet. Ibland föregås det stora skalvet av många ''förskalv''.

== Förekomst och typer ==
[[Fil:Quake epicenters 1963-98.png|miniatyr|250px|Karta över jorden med [[epicentrum|epicentra]] för jordbävningar 1963-1998 markerade med punkter]]
Om man studerar en seismisk karta över hela världen framgår det att det finns två stora regioner i världen där över 90 procent av alla jordbävningar inträffar:
* Den ena är den så kallade [[the ring of fire|eldringen]] som omger hela [[Stilla havet]] (bortsett från [[Antarktis]]regionen) inklusive de [[Indonesien|indonesiska]] öarna. Här registreras drygt 75 procent av alla jordbävningar.
* Den andra zonen sträcker sig från [[Kanarieöarna]] in över [[Nordafrika]], [[Medelhavet|Medelhavsområdet]] och vidare bort genom [[Mellanöstern]] till norra [[Indien]], [[Himalaya]] och [[Kina]].

Jordbävningar orsakar ofta [[förkastning]]ar i jordskorpan. En av de mest kända är kanske [[San Andreasförkastningen]] som löper från norra till södra [[Kalifornien]], en sträcka som är mer än 1&nbsp;000 kilometer. Förkastningen har ett djup på mer än 15 kilometer. San Andreas-förkastningen är skarven mellan Stillahavsplattan, som huvudsakligen består av [[Stilla havet]]s botten med tillägget Kaliforniens kustområde. Ett stort antal mindre förkastningar grenar ut sig från huvudlinjen och bildar ''San Andreas förkastningszon''. Stillahavsplattan förflyttar sig i nordvästlig riktning med en hastighet av cirka 5 centimeter per år och gnider mot den nordamerikanska plattan.<ref>{{webbref |url= http://pubs.usgs.gov/gip/dynamic/understanding.html|titel= USGS: Understanding plate motions|hämtdatum=1 maj 2009 |format= |verk= |citat=the Pacific Plate has been grinding horizontally past the North American Plate for 10 million years, at an average rate of about 5 cm/yr. Land on the west side of the fault zone (on the Pacific Plate) is moving in a northwesterly direction relative to the land on the east side of the fault zone}}</ref>

I den här zonen sker förflyttningen med en "krypande" rörelse, vilket åstadkommer ett stort antal mycket små och för människan omärkliga skakningar men även ett antal någorlunda stora jordstötar (som är märkbara för människan). [[Seismolog]]er beräknar att sannolikheten är ungefär 2/3 för att en stor jordbävning (större än 6,7 på [[Richterskalan]]) ska inträffa senast 2032 i området runt [[San Francisco]], som ligger omedelbart intill San Andreas-förkastningen.

På andra ställen på jorden är inte rörelsen konstant krypande, utan där byggs spänningen upp under en tidsperiod av kanske hundratals år för att plötsligt utlösas och då åstadkomma jättelika jordbävningar (av [[seismolog]]er ofta kallade ''[[mega-thrust-jordbävningar]]'') som den med den hittills högsta uppmätta [[magnitud]]en på [[Richterskalan]], nämligen [[jordbävningen i Valdivia 1960|jordbävningen den 22 maj 1960 i Chile]], som uppmättes till 9,5. [[Jordbävningen i Indiska oceanen 2004]] rapporterades ha magnitud 9,0 och klassificerades därmed som en ''mega-thrust-jordbävning''. Senare undersökningar visade att skalvet var ännu kraftigare än vad som först angavs, numer beräknas magnituden till 9,15-9,3. Den övre gränsen skulle göra den till den näst kraftigaste jordbävningen som någonsin registrerats.

Troligen skulle dock skalv orsakat av till exempel ett jättelikt [[komet]]- eller [[asteroid]]nedslag (som det i [[Mexiko]] för 65 miljoner år sedan när [[dinosaurier]]na och många andra djurgrupper försvann) kunna nå en styrka över magnitud 10. Även jordbävning i samband med utbrott från en så kallad "[[supervulkan]]" skulle kanske kunna nå styrka över 10. Sådana monsterutbrott är mycket sällsynta – det senaste kända inträffade på [[Sumatra]] för cirka 70&nbsp;000 år sedan. En jordbävning med styrka över 12 skulle vara så våldsam att jordklotet skulle slitas i stycken.

== Skalor ==
Vid klassificering av jordbävningar finns det flera olika skalor.

[[Fil:Peru Quake Aug 15-2007.jpg|miniatyr|En karta över intensiteten i markskakningarna under jordbävningen i Peru 2007. Magnituden var 8, men intensiteten varierar beroende på avstånd från epicentrum, berggrundens beskaffenhet, etc.]]
=== Richterskalan ===
'''[[Richterskalan]]''' används av seismologer för att mäta styrkan på jordbävningen, det vill säga hur mycket [[energi]] som frigörs. Skalan är [[exponentiell]], där en ökning med 1 steg motsvarar 32 gånger större energimängd och 10 gånger större markrörelse.<ref>{{bokref |efternamn=Gates |förnamn=Alexander E. |författarlänk= |medförfattare= David Ritchie|titel= Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition |år=2007 |isbn= 0816063028|sid=344 (Appendix H)|}}</ref> En jordbävning med styrka 6,0 är således cirka 1 000 gånger kraftigare (32· 32) och med 100 gånger större rörelser än ett skalv med styrka 4,0. Den frigjorda energimängden i [[Jordbävningen i Valdivia 1960|jättejordbävningen i Chile 1960]] motsvarade styrkan i miljontals [[Little Boy|Hiroshima-bomber]]. Troligtvis kan "vanliga" jordbävningar inte bli mycket kraftigare än den i [[Chile]].

=== Momentmagnitudskalan ===
'''[[Momentmagnitudskalan]]''' är en modernare skala, och som i regel används i Sverige i dag. Magnitudmåttet förkortas ''M<sub>W</sub>''. Måtten blir ofta snarlika dem enligt Richerskalan.

=== Mercalliskalan ===
'''[[Mercalliskalan]]''' mäter inte den utlösta energimängden utan skalvets ''intensitet'' utifrån de skador den orsakar på människor, djur och byggnader. Marcalliskalan har 12 steg. Jordbävningar i steg 1 registreras bara av seismografer och 12 innebär total förödelse med stora marksprickor och ändringar i landskapet. [[Jordbävningen i Indiska oceanen 2004]] hade intensitet 12.

=== Shindoskalan ===
'''[[Shindo]]skalan''' är en [[japan]]sk skala som, liksom Mercalliskalan mäter skalvets styrka vid en viss plats på jordytan. Skalan används även på Taiwan.

== Vågrörelser ==
[[Fil:Epicenter Hypocenter.png|miniatyr|200px|höger|En jordbävning med fokus i (2) och därmed ett epicenter i (1) inträffar längs en förkastning (3).]]

Jordbävningens centrum brukar benämnas [[epicentrum]]. Epicentrum är den punkt på jordytan som befinner sig rakt över jordbävningens ''fokus'' även kallat hypocentrum, den punkt djupt ner i marken där skalvet utlöses.

Jordbävningar består både av [[Longitudinell våg|longitudinella]] (förtätningar och förtunningar) och av [[transversell våg|transversella vågor]] (dyningar), varav den sistnämnda varianten ger de mesta skadorna på såväl landskap som bebodda områden. De longitudinella vågorna brukar kallas primärvågor och de transversella sekundärvågor. Primärvågorna fortplantar sig i omkring 6-7 kilometer i sekunden medan sekundärvågorna rör sig i 3-4 kilometer per sekund. Denna skillnad gör att seismometrar kan känna av primärvågorna och hinna varna innan sekundärvågorna kommer. Ju större avstånd från epicentrum desto längre förvarning kan man alltså få. <ref name="Kumagai">{{webbref|titel=How to Master a Seismic Disaster|url=http://www.spectrum.ieee.org/energy/the-grid/how-to-master-a-seismic-disaster/2|hämtdatum=26 april 2008|författare= Jean Kumagai|datum=2007}}</ref>

== Skadeverkningar ==
Runt om i världen registreras varje år flera miljoner seismiska störningar, det vill säga jordbävningar. Merparten av dem är emellertid så svaga att de bara registreras med [[seismograf]]er. För att människor ska känna av dem ordentligt krävs att skalvet har en styrka på Richterskalan som åtminstone överstiger 3,0. För att omfattande skador ska ske krävs i regel värden på åtminstone över 6,0. Riktigt kraftiga skalv med styrka på minst 8,0 förekommer endast en eller ett par gånger per år. Mega-thrust jordbävningar med magnitud uppemot 9,0 eller ännu mer förekommer i genomsnitt bara en gång på 20 år.
Om stora jordbävningar (över 7,0 på Richterskalan) inträffar i tätbefolkade områden blir följderna ofta katastrofala. En kraftig jordbävning har potential att jämna mångmiljonstäder med marken och kräva otaliga människoliv. Bara senaste seklet har miljontals människor dödats i samband med jordbävningar. Det är emellertid inte skalvet i sig som dödar utan sekundära effekter – sammanstörtade hus, broar med mera, [[jordskred]], [[dammbrott]], [[brand|eldsvådor]] etcetera. Även en kraftig jordbävning under havet, så kallad havsbävning, långt från bebyggelse kan orsaka jättekatastrofer när väldiga [[tsunami]]er bildas vilket senast visades i samband med jordbävningen i Indiska oceanen 2004. Nästan samtliga av beräknade 250 000- 300 000 drabbade dödades av tsunamin.

Förutom jordbävningens styrka spelar flera faktorer in på hur stor skada skalvet orsakar. Bland dem spelar framförallt byggnadskonstruktionernas utformning, och de lokala geologiska förhållandena stor roll. En husbyggnads form har stor betydelse, exempelvis är en L-formad byggnad mer utsatt än ett [[punkthus]]. [[Bärverk]] som inte ligger vid ytterfasaden utan indraget i byggnaden är ogynnsamt. Ju grundare epicentrum är beläget desto större är förstörelsepotentialen.

När det gäller byggnadskonstruktionerna visar det sig ofta att det inte nödvändigtvis är de kraftigaste jordbävningarna som dödar flest människor eller orsakar störst materiella skador. I u-länderna (varav många ofta drabbas av kraftiga skalv) är byggnadskonstruktionerna ofta bristfälliga. Till exempel blev staden [[Bam]] i [[Iran]] med omgivningar totalförstörd 2003 av en jordbävning som mätte 6,6 på Richterskalan och minst 27 000 människor omkom. En jordbävning av ungefär samma styrka i nordvästra [[USA]] samma år dödade bara ett tiotal människor och de materiella skadorna var inte i närheten av de i Bam. Det finns många liknande exempel. {{källa behövs||månad=2009-10}}

För byggnadskonstruktioner säger magnituden på Richterskalan väldigt lite om vilka krafter byggnader utsätts för, för dessa mätningar lämpar sig shindo- eller Mercalliskalan bättre. Krafterna är beroende av jordbävningens djup, avstånd till jordbävningen, lokala geologiska förhållanden med mera. För dimensionering av hus, dammar och andra byggnadskonstruktioner används den horisontella [[G-kraft]]en. Denna bestäms vanligen genom mätningar på plats. Ett område som kan utsättas för stora G-krafter vid relativt måttliga jordbävningar är [[Mexico City]]. Detta beror huvudsakligen på att staden är grundlagd på mäktiga lerlager som förstärker svängningarna vid en jordbävning. {{källa behövs||månad=2009-10}}

I Sverige är endast ett fåtal byggnader jordbävningsdimensionerade, däribland kärnkraftverken i [[Forsmark]] och [[Turning Torso]]. {{källa behövs||månad=2009-10}}

Det är ovanligt att underjordsfaciliteter, såsom tunnlar, gruvor och tunnelbanor tar skada av jordbävningar. <ref name="Scawthorn">Scawthorn 2003, s. 52</ref>

== Effekter av jordbävningar ==
[[Fil:1755 Lisbon earthquake.jpg|thumb|350px|Kopparstick som illustrerar [[Lissabon]] brinnande och i ruiner efter [[Jordbävningen i Lissabon 1755]]. En tsunami sköljer över skeppen i hamnen.]]

Det finns många olika effekter av jordbävningar, nedan beskrivs ett antal
=== Skakningar och bristningar i marken ===
Skakningar och bristningar i marken är de huvudsakliga effekterna av en jordbävning, och resulterar i mer eller mindre omfattande skador på byggnader och andra konstruktioner. Storleken på lokala skador beror på den komplexa samverkan mellan jordbävningens magnitud, avståndet från [[epicentrum]], och lokala [[geologi]]ska och [[geomorfologi]]ska förhållanden som kan förstärka eller reducera vågpropagering <ref>{{webbref |url= http://www.abag.ca.gov/bayarea/eqmaps/doc/contents.html|titel= On Shaky Ground, Association of Bay Area Governments, San Francisco, rapporter 1995,1998 (uppdaterad 2003)|hämtdatum=2 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>

Specifika lokala geologiska, geomorfologiska och geostrukturella egenskaper kan leda till omfattande skakningar på markytan. Detta kan ske även om jordbävningen i sig har låg intensitet på skakningarna. Detta fenomen kallas lokal förstärkning och beror huvudsakligen på att de seismiska rörelserna överförs från djupt liggande, hård jord till ytliggande lös jord och att geometrin på avlagringarna kan fokusera den seismiska energin.

Bristningar i marken är synliga brott och förskjutningar på jordytan längs en [[förkastning]]. Dessa förskjutningar kan vara i storleksordningen flera meter vid stora jordbävningar. Bristningar i marken är en stor risk för konstruktioner som [[dammbyggnad|dammar]], [[bro]]ar och [[kärnkraftverk]]. Därför behövs noggrann kartläggning av befintliga förkastningar i marken i jordbävningsdrabbade områden innan sådana känsliga byggnadsverk reses. <ref>{{webbref |url= http://www.consrv.ca.gov/cgs/information/publications/cgs_notes/note_49/Documents/note_49.pdf|titel= Guidelines for evaluating the hazard of surface fault rupture |hämtdatum=2 augusti 2009 |format= pdf|utgivare= California Geological Survey}}</ref>

=== Jordskred och laviner ===
{{Huvudartikel|Jordskred}}
Jordskred är en stor geologisk risk eftersom de kan inträffa varsomhelst i världen. Allvarliga stormar, jordbävningar, vulkanism, våg[[erosion]] och skogsbränder kan försvaga slänter och utlösa jordskred. Jordskred kan vara farliga för räddningspersonal efter att de inträffat<ref>{{webbref |url= http://www.usgs.gov/hazards/landslides/ |titel= Natural Hazards - Landslides|hämtdatum= 2 augusti 2009 |format= |utgivare= [[USGS]]}}</ref>

=== Bränder ===
{{Huvudartikel|Brand}}
[[Fil:Sfearthquake3b.jpg|thumb|right|Bränder vid [[Jordbävningen i San Francisco 1906]]]]
Bränder kan uppstå efter en jordbävning genom skador på [[elnät]]et eller [[gasledning]]ar. Vattenledningar kan skadas eller brytas på samma sätt som gasledningar, vilket försvårar släckningsarbetet. Vid [[jordbävningen i San Francisco 1906]] dog fler människor av de efterföljande bränderna än av själva jordbävningen. <ref>{{webbref |url= http://earthquake.usgs.gov/regional/nca/1906/18april/index.php|titel= The Great 1906 San Francisco earthquake |hämtdatum=1 augusti 2009 |format= |utgivare=[[USGS]]}}</ref> Jordbävningen i San Francisco var den största urbana storbrand som inträffat dittills i historien, och som efteråt i fredstid endast överträffats i storlek av bränderna efter [[Kantojordbävningen]] 1923. <ref>Scawthorn 2003, s19</ref>

Majoriteten av de som dör i jordbävningskatastrofer gör det i bränderna som uppkommer. <ref>Golany, Hanaki & Koide 1998 s.89</ref>

=== Jordlikvifaktion ===
{{Huvudartikel|Likvifaktion}}
Likvifikation inträffar när vattenmättat kornigt material, såsom sand tillfälligt förlorar sin hållfasthet och går från [[fast form|fast]] till [[flytande form]]. Sådan förvätskning utlöses av vibrationer. Likvifikation kan få styva konstruktioner som byggnader eller broar att börja luta, eller sjunka ned i den förvätskade avlagringen. Detta kan vara en förödande biverkning av jordbävningar. Vid [[Långfredagsskalvet i Alaska]], 1964 sjönk många byggnader ned i jorden på grund av jordlikvifikation och jordskred och kollapsade så småningom.<ref>{{webbref | url= http://earthquake.usgs.gov/regional/states/events/1964_03_28.php|titel= Historic Earthquakes -Prince William sounds earthquake |hämtdatum=2 augusti 2009 |format= |utgivare=[[USGS]]}}</ref>

=== Tsunami ===
[[Fil:2004-tsunami.jpg|thumb|right|Tsunami vid [[Jordbävningen i indiska oceanen 2004]]]]
{{Huvudartikel|Tsunami}}
Tsunamis är havsvågor med lång [[våglängd]] och lång [[period]] som uppstår när en stor volym vatten plötsligt bringas i rörelse. På öppet hav kan avståndet mellan vågtoppar vara över 100 kilometer, och perioden kan variera mellan 5 minuter upp till en timme. Tsunamis med sådan karaktäristik kan färdas med en hastighet på 600 - 800 km/h, beroende på vattendjup. Stora vågor som bildas vid en jordbävning eller ett jordskred under vatten kan överspola närliggande kustområden inom några minuter. Tsunamis kan också färdas hundratals mil över öppet hav och ödelägga kustområden flera timmar efter jordrörelsen som utlöste tsunamin.<ref name=Noson>{{bokref |titel= Washington Division of Geology and Earth Resources Information Circular 85|efternamn= Noson, Qamar, och Thorsen|år= 1988|utgivare= Washington State Earthquake Hazards|utgivningsort= |isbn= |sid= }}</ref>

Vanligen utlöser jordbävningar vid [[subduktionszon]]er ingen tsunami om de har magnitud lägre än 7.5 på Richterskalan.<ref name=Noson/>

=== Översvämningar ===
{{Huvudartikel|Översvämning}}
En översvämning är ett överskottsflöde av vatten som når land.<ref>{{webbref |url= http://encarta.msn.com/dictionary_/flood.html|titel= MSN Encarta, internetordbok|hämtdatum=2 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref> Översvämningar beror vanligen på att volymen vatten i ett vattendrag som en sjö eller flod, överskrider kapaciteten för vattendraget. Detta tvingar en del av vattenmängden att ta närliggande låga landområden i anspråk. Översvämningar kan även vara biverkningar av jordbävningar, om [[dammbyggnad|dammar]] uppströms skadas.<ref>{{webbref |url= http://www.quakes.bgs.ac.uk/earthquakes/historical/historical_listing.htm|titel= Notes on Historical Earthquakes|hämtdatum=2 augusti 2009 |format= |utgivare= [[British Geological Survey]]}}</ref> Jordbävningar kan också orsaka jordskred som fördämmer flodfåror, som kan orsaka översvämningar uppströms raset, men även nedströms när rasmassorna spolats bort och floden återtar sin fåra.

I sjön [[Sarez]] i [[Tajikistan]] bildades 1911 en damm av en jordbävning med en magnitud på 6,5-7,0. Om denna damm skulle rasa i ett nytt jordskalv skulle omkring 5 miljoner människor bli hemlösa i översvämningar nedströms.<ref>{{tidningsref |författare= |rubrik= Fresh alert over Tajik flood threat|url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/3120693.stm|tidning= BBC web news |id= |datum=03 augusti 2003 |sid= |hämtdatum= 2 augusti 2009|språk= engelska|arkivurl= }}</ref>

=== Effekter på människan ===
Jordbävningar kan resultera i [[sjukdom]]ar, avsaknad av grundläggande nödvändigheter, förlorade människoliv, högre försäkringspremier, skada på byggnader, vägar och broar, antingen i form av kollaps eller försvagning. Jordbävningars skador på vägnät påverkar negativt olika aktiviteter såsom eldbekämpning och gods- och materialtransporter för nödhjälp i en jordbävningskatastrof<ref>Gaku Shoji & Takaaki Fueki 2007, "Modeling Effects of Functional Impairment After Seismic Damage to Road Networks", Structural Eng./Earthquake Eng., JSCE, vol. 24, no. 1, s. 38-50.</ref>. Jordbävningar kan även föregå [[vulkan]]utbrott, som kan innebära ytterligare problem, till exempel betydligt sämre skörd, något som var fallet [[Året utan sommar]], [[1816]] <ref>{{webbref |url= http://www.discoverychannel.co.uk/earth/year_without_summer/facts/index.shtml|titel=Facts about The Year Without a Summer |hämtdatum=1 augusti 2009 |format= |verk= }}</ref>

Även om ekonomiska förluster och antalet döda på grund av jordbävningar har ökat med tiden, minskar procentuellt antalet omkomna i jordbävningar om man räknar med befolkningsökningen. Ökningarna beror inte på att jordbävningarna blivit fler eller kraftigare, utan på urbaniseringen. <ref name="Scawthorn">Scawthorn 2003, s. 6</ref>

== Jordbävningar i olika områden ==
=== Jordbävningar i Japan ===
[[Fil:Tectonic plates under Japan.png|miniatyr|180px|Tektoniska plattor under Japan, med Tokyo markerat med en röd prick.]]
[[Japan]] ligger längs gränsen mellan flera tektoniska plattor och alltså i ett väldigt jordbävningsbenäget område. Under [[Tokyo]] sammanstrålar 3 st plattor. Jordbävningar som drabbat landet är bland annat [[stora Kanto-jordbävningen]] [[1923]], [[jordbävningen i Kobe 1995]] och [[Jordbävningen vid Tōhoku 2011]] som uppmättes till 9,0 på richterskalan. Efterföljande effekter blev en tsunami samt haveri av kärnkraftverk.

=== Jordbävningar i Norden ===
[[Norden]] ([[Island]] undantaget) är beläget långt från gränsen mellan olika kontinentalplattor där de stora skalven inträffar. Jordbävningar förekommer dock (dussintals varje år) även om merparten av dem är så svaga att de endast registreras av seismografer. De flesta skalven i Sverige orsakas av den [[landhöjning]] som fortfarande pågår efter senaste [[istid]]en.

[[Island]] ligger i en [[mittoceanrygg]] mellan den [[Nordamerikanska kontinentalplattan|Nordamerikanska]] och den [[Eurasiska kontinentalplattan]] och har därför frekventa jordbävningar. Då [[jordskorpan]] är betydligt tunnare på Island än på äldre landområden blir spänningsuppbyggnaden inte så stor innan ett skalv utlöses. Det innebär att skalv överskridande magnituden 6,5 sällan förekommer.

I Sverige inträffar cirka ett skalv per år med en magnitud över 3,0 och cirka tio stycken har en magnitud 2,0 - 3,0.
<ref name="svjord">Svenska nationella seismiska nätet och professor Rutger Wahlström, GeoForschungsZentrum, Tyskland. Via TT, via SVT</ref> I Sverige är de mest frekventa områdena för jordbävningar Västkusten och Norrlandskusten. {{källa behövs|månad=2009-10}}

Det kraftigaste skalvet som någonsin registrerats i [[Norden]], det så kallade [[Svalbardskalvet]], inträffade [[2008]] och uppskattas till 6,2 på Richterskalan.<ref>{{webbref |url=http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2268838.ece |titel=Aftenposten: Kraftigste jordskjelvet i Norge i moderne tid |hämtdatum= |format= |verk= }}, 21 februari 2008</ref>

Det största historiska kända skalvet i Norden inträffade i slutet av 1700-talet vid svensk-norska gränsen i närheten av [[Bodø]]. Skalvet som även kändes i Stockholm har på basis av historiska uppgifter skattats till en magnitud på cirka 6,0-6,5.

Kosteröskalvet/[[Oslofjordskalvet]] 1904 är det största i Sverige i modern tid med en magnitud mellan 5,4 - 6.<ref name="svjord"/>

Den [[15 juni]] [[1985]] var det ett skalv med epicentrum utanför Halmstad som mätte 4,6 på Richterskalan, det högsta sedan skalvet 1904.<ref>http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=864400{{död länk|datum=2011-06}}</ref><ref name=snsn>[http://snsn.geofys.uu.se/storaskalv.html Svenska nationella seismiska nätverket: Svenska skalv som kändes], hämtad 22 december 2008</ref> Den [[14 juli]] [[1986]] drabbades Sydsverige av ett skalv som mätte magnitud 4,5 (enligt annan uppgift 4 - 4,5<ref name=snsn />) och hade sitt epicentrum i trakten av [[Skövde]] <ref>{{webbref |url=http://home.swipnet.se/skagern/lb_1986.html |titel=Skagern |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref>.

Den [[16 december]] [[2008]] klockan 06.20 utsattes södra Sverige för ett skalv som uppmättes till momentmagnitud 4.3. Skalvet inträffade i närheten av den så kallade [[Tornquistzonen]] och hade sitt epicentrum 1 km nordväst om Blentarp och på cirka 12 km djup<ref>http://www.geofys.uu.se/snsn/nyheter.php</ref>. Skalvet kändes i hela [[Skåne]], en bit upp i [[Småland]], [[Blekinge]] och [[Halland]], och även på [[Själland]] och [[Bornholm]]<ref>{{webbref |url=http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1348559&lid=puff_1348585&lpos=bild |titel=SVT: Kraftigt jordskalv i Skåne |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref>. Skalvet skall även ha känts i [[Östergötland]].<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2206111.svd |titel="Kraftigt skalv i södra Sverige" |hämtdatum= |format= |verk= }} ''Svenska Dagbladet'' 2008-12-16 (läst 2008-12-16)</ref> Se vidare [[jordbävningen i Skåne 2008]].

Den [[22 juli]] [[2009]] inträffade en jordbävning med epicentrumet 11 km ner i marken under [[Kalix]]. Detta skalv uppmättes till 3,1 och kändes enligt uppgift från boende i området som att ett [[flygplan|plan]] flög på alldeles för låg höjd.

Vid 20-tiden den [[15 juni]] [[2010]] inträffade ett skalv som hade sitt epicentrum utanför Västerbottens kust 30 km under marken. Skalvet uppmättes till 3.6 på [[Richterskalan]].

29 nov 2010 runt 18-tiden inträffade ett magnitud 2,5 - 3,0 jordskalv i [[Härnösand]] med [[epicentrum]] 20 km öster om Härnösand.<ref name="rey">Reynir Bödvarsson, Uppsala seismologiska institut</ref>

Den [[6 augusti]] [[2012]] inträffade ett jordskalv som hade sitt epicentrum i [[Kattegatt]] i höjd med [[Halmstad]]. Det uppmättes till 4,4 på Richterskalan och kändes i bland annat [[Ängelholm]], [[Halmstad]], [[Falkenberg]] och [[Ullared]].<ref>{{webref|url=http://hd.se/skane/2012/08/06/jordskalv-vackte-svenskar-i/|titel=Jordskalv väckte svenskar i Skåne|hämtdatum=2012-08-06|format= |verk= }}"Helsingborgs Dagblad" 2012-08-06 (läst 2012-08-06)</ref>

Andra större skalv i Sverige är i [[Solberg]] i Ångermanland 1983 magnitud 4 - 4,5 och [[Vilhelmina]] 1993 magnitud 4. Jordskalvet i [[Kaliningrad]] 2004 magnitud 5,3 kändes i Sydsverige.<ref name="svjord"/>

== Högriskområden för framtida storskalv ==
Cirka 3 miljarder människor lever i områden som riskerar att drabbas av kraftiga jordbävningar. Risken för framtida jättekatastrofer med i värsta fall miljontals dödsoffer ökar då städerna i framförallt u-länderna växer explosionsartat. Bland jättestäder i fattigare områden som löper stor risk att drabbas av mycket kraftiga skalv (minst 8,0) kan nämnas [[Teheran]], [[Delhi]], [[Lahore]], [[Mexico City]], [[Jakarta]], [[Bombay]], [[Manila]] och [[Lima]].

[[Kina]] har historiskt sett drabbats av fler svåra jordbävningskatastrofer än något annat land och kommer säkerligen att drabbas igen. Bara under 12 år (1920 till 1932) omkom nästan en halv miljon kineser i samband med jordbävningar och 1976 omkom minst 240 000, kanske så många som 750 000 när miljonstaden [[Tangshan]] totalförstördes. Så pass sent som 1976 bodde fortfarande många fler på landsbygden än vad fallet är i dagens [[Kina]]. Seismologer gör dock bedömningen att även om risken är långt från försumbar för jättestäder som [[Peking]], [[Shanghai]], [[Chongqing]] med flera, är den inte lika stor som för de ovan nämnda städerna.

Även megastäder (med minst 10 miljoner invånare) i den rika delen av världen ligger i högriskområden, till exempel [[Tokyo]], [[Osaka]] och [[Los Angeles]]. Bland andra flermiljonstäder i i-länder kan nämnas [[San Francisco]], [[Neapel]], [[Nagoya]] och [[Aten]]. Flertalet av dem har tidigare drabbats av mycket svåra jordbävningar och kommer förr eller senare göra det igen.

Strax utanför USA:s nordvästra kust till Stilla havet finns en [[subduktionszon]] där Stilla havsplattan tvingas in under den Nordamerikanska plattan och sjunker ner mot manteln. Seismologer är övertygade om att det bara är en tidsfråga innan området drabbas av en jordbävning av samma styrka som jordbävningen i Indiska oceanen 2004 eller ännu kraftigare. Skalvet skulle troligtvis orsaka en upp till 30 meter hög tsunami som skulle orsaka stor förödelse utmed hela kusten från norra [[Kalifornien]] till [[Vancouver]] i sydligaste [[Kanada]]. Andra högriskområden för framtida tsunamier är Indiska oceanen (särskilt en drygt 100 mil lång sträcka söder om epicentret för skalvet 26 december 2004), övriga Stillahavsregionen och östra Medelhavsområdet.

== Jordskalvsvarningar ==
Flera lovande [[Övervakningssystem vid seismisk aktivitet|metoder för förutsägelse av jordskalv]] finns idag. Då det saknas institutioner som har detta som sitt ansvar, begränsas idag insatserna vanligen till att på forskningsinstitutioner i efterhand försöka se vad som föregick jordbävningarna.

Små förskalv, så kallade [[mikroskalv]] som uppträder vid [[epicentrum]] innan ett större skalv, har visat sig ofta föregå större skalv. Exempelvis kunde två skalv på södra Island i juni 2000 förutsägas på detta sätt med en [[spänningsanalys]]metod utvecklad av [[FOA]]. Före det andra skalvet (magnitud 6,5) varnades civilförsvaret 8 timmar innan. Alla skalv på Island med [[magnitud]] > 5 under perioden 1990-2005 har visat sig föregås av mikroskalv, och risken för falska alarm har visat sig vara liten. Svärmar av mikroskalv uppträder under åren före större skalv vid dess epicentrum, aktiviteten ökar under åren, förskalv sker sista dygnet eller dygnen med låga b-värden enligt [[Gutenbergs storleksfördelning]] och b-värdesminskningar. Ett problem är att flertalet [[seismograf]]er har för låg detektionsgräns för att kunna registrera dessa skalv, (magnitud <1). Även det stora skalvet i Indonesien annandag jul 2004 föregicks av mikroskalv.

Elektromagnetiska fenomen kan uppträda under någon vecka, dagar, eller timmar innan en jordbävning. Exempelvis föregicks den stora [[jordbävningen i Kobe 1995]] av ljussken ett antal timmar före. I Kalifornien har även lågfrekventa elektromagnetiska störningar uppmärksammats innan skalv. I USA planeras en kontinuerlig elektromagnetisk övervakning med hjälp av [[satellit]]er.

Deformationsmätning i rörelsezoner är också en metod som används.

== Stora jordbävningskatastrofer ==
[[Jordbävningen i Indiska oceanen 2004]] och de [[tsunami]]er som den orsakade är en av de svåraste naturkatastrofer som drabbat världen det senaste seklet och en av de allra värsta jordbävningskatastoferna senaste 1 000 åren. De tsunamier som jordbävningen gav upphov till är de värsta man känner till i fråga om antalet dödsoffer och materiell förödelse.

Det allra värsta jordskalvet som man har någorlunda säkra uppgifter om (i fråga om antalet döda människor) drabbade Kina 1556 med cirka 830 000 döda. Följande lista omfattar några av de stora jordbävningskatastrofer man känner till. Siffrorna anger ungefärligt antal döda.

{|class="wikitable sortable" border="1" style="font-size:85%"
! År !! Datum !! Plats !! Magnitud !! Antal döda !! Kommentar !! referens
|-
| 856
| december
| [[Korinth]], [[Grekland]]
|
| 45&nbsp;000
| minst 45&nbsp;000 döda
| <ref name=gates2>{{bokref |efternamn=Gates |förnamn=Alexander E. |författarlänk= |medförfattare= David Ritchie|titel= Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition |år=2007 |isbn= 0816063028|sid=291-293 (Appendix A)|}}</ref>
|-
| 856
| 22 december
| [[Damghan]], [[Iran]]
|
| 200&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 893
| 23 mars
| [[Ardabil]], [[Iran]]
|
| 150&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1138
| 9 augusti
| [[Alleppo]], [[Syrien]]
|
| 230&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1201
|
| Norra [[Egypten]]
|
| 1&nbsp;000&nbsp;000
| uppgifterna mycket osäkra
|
|-
| 1268
|
| Asia Minor, Silicia
|
| 60&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1290
| 27 september
| [[Hebei]], [[Kina]]
|
| 100&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1456
|
| [[Neapel]], [[Italien]]
|
| 60&nbsp;000
|
| <ref name=gates2/>
|-
| 1556
| 23 januari
| [[Jordbävningen i Shaanxi|Shaanxi]], [[Kina]]
|
| 830&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1667
| november
| Caucasia, Shemakha
|
| 80&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1693
| 11 januari
| [[Sicilien]], Italien
| 7,5
| 60&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1727
| 18 november
| [[Tabriz]], Iran
|
| 80&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1755
| 1 november
| [[Jordbävningen i Lissabon 1755|Lissabon]], [[Portugal]]
| 8,7
| 70&nbsp;000
| de flesta av tsunamier
| <ref name=usgs />
|-
| 1773
| 11 oktober
| [[Calcutta]], [[Indien]]
|
| 300&nbsp;000?
| Sannolikt var det ingen jordbävning utan en [[tropisk cyklon]]
| <ref name=usgs />
|-
| 1783
| 4 februari
| [[Calabria]], Italien
|
| 50&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1797
|
| [[Quito]], [[Ecuador]]
|
| 40&nbsp;000
|
| <ref name=gates2/>
|-
| 1906
| 18 april
| [[San Francisco]], [[USA]]
| 7,9
| 3&nbsp;000 +
| skador för 10,5 miljarder
| <ref name=gates2/>
|-
| 1908
| 28 december
| [[Messina]] och [[Reggio]], [[Italien]]
| 7,2
| 72&nbsp;000
| de flesta av tsunamier
| <ref name=usgs />
|-
| 1920
| 16 december
| [[Gansu]], [[Kina]]
| 7,8
| 200&nbsp;000
| många av jordskred
| <ref name=usgs />
|-
| 1923
| 1 september
| [[Stora Kanto-jordbävningen 1923|Kanto]] Tokyo-Yokohama [[Japan]]
| 7,9
| 142&nbsp;800
| många av bränder
| <ref name=usgs />
|-
| 1927
| 22 maj
| [[Qinghai]], Kina
| 7,9
| 200&nbsp;000
|
| <ref name=gates>{{bokref |efternamn=Gates |förnamn=Alexander E. |författarlänk= |medförfattare= David Ritchie|titel= Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition |år=2007 |isbn= 0816063028|sid=317 (Appendix D)|}}</ref>
|-
| 1948
| 6 oktober
| [[Turkmenistan]]
| 7,3
| 110&nbsp;000
| ''se [[Jordbävningen i Asjchabad 1948]]''
| <ref name=usgs />
|-
| 1960
| 22 maj
| [[Jordbävningen i Valdivia 1960|Valdivia,Chile]]
| 9,5
| 2&nbsp;000 - 7&nbsp;000
| Kraftigaste jordbävningen som registrerats någonsin
| <ref name=usgs2 />
|-
| 1970
| 31 maj
| Norra [[Peru]] ([[Jordbävningen i Ancash 1970|Chimbote]])
| 7,9
| 70&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1976
| 4 februari
| Centrala [[Guatemala]]
| 7,5
| 23&nbsp;000
|
| <ref name=usgs2 />
|-
| 1976
| 27 juli
| [[Jordbävningen i Tangshan 1976|Tangshan]], [[Kina]]
| 8,2
| 255&nbsp;000
| inofficiellt upp till 655&nbsp;000
| <ref name=usgs />
|-
| 1985
| 3 mars
| [[Jordbävningen i Santiago de Chile 1985|Valparaíso-Santiago, Chile]]
| 8,0
| 177
| skador för mer än 1.046 miljoner amerikanska dollar
| <ref name=usgs2 />
|-
| 1988
| 7 december
| [[Jordbävningen i Spitak 1988|Spitak]], [[Armenien]]
| 6,8
| 25&nbsp;000
|
| <ref name=usgs2 />
|-
| 1990
| 20 juni
| Nordvästra [[Iran]]
| 7,4
| 40&nbsp;000 - 50&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 1995
| 17 januari
| [[Jordbävningen i Kobe 1995|Kobe]], [[Japan]]
| 7,2
| 5&nbsp;079
|
| <ref>Socialstyrelsen (2000). [http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/1996/4611/1996-3-12+Sammanfattning.htm Jordbävningen i Kobe, Japan tisdagen den 17 januari 1995 - KAMEDO-rapport 66]. Läst 2007-12-22.</ref><ref name="srv.se">Widlundh, Per; Thörn, Kennie (1995). [http://www.srv.se/shopping/srv_ShowItem____7070.aspx Jordbävningen i Kobe januari 1995 : Observatörsinsats]. Läst 2007-12-22.</ref>
|-
| 1999
| 17 augusti
| [[Izmit]], [[Turkiet]]
| 7,6
| 17&nbsp;118
|
| <ref name=usgs2>{{webbref |url= http://earthquake.usgs.gov/regional/world/historical.php|titel= USGS Historic worldwide earthquakes|hämtdatum=1 maj 2009 |format= |verk= }}</ref>
|-
| 2003
| 26 december
| [[Jordbävningen i Bam 2003|Bam]], [[Iran]]
| 6,6
| 31&nbsp;000
|
| <ref name=usgs2 />
|-
| 2004
| 26 december
| [[Jordbävningen i Indiska oceanen 2004|Indiska oceanen]] ([[Aceh]], [[Sri Lanka]], [[Thailand]], [[Indien]])
| 9,1
| 227&nbsp;898
| nästan alla av tsunamier
| <ref name=usgs>{{webbref |url= http://earthquake.usgs.gov/regional/world/most_destructive.php|titel= Most Destructive Known Earthquakes on Record in the World|hämtdatum=1 maj 2009 |format= |verk= }}</ref>
|-
| 2005
| 8 oktober
| [[Jordbävningen i Kashmir 2005|Kashmir]], norra [[Pakistan]] och [[Indien]]
| 7,6
| 86&nbsp;000
|
| <ref name=usgs />
|-
| 2008
| 12 maj
| [[Jordbävningen i Sichuan 2008|Sichuan]], centrala Kina
| 7,9
| 87&nbsp;587
|
| <ref name=usgs />
|-
| 2010
| 12 januari
| [[Jordbävningen i Haiti 2010|Haiti]]
| 7,0
| 300&nbsp;000 (uppskattat)
| Haitis myndigheter anger mellan 200&nbsp;000 och 300&nbsp;000 döda. Andra uppgifter tyder dock på att möjligen under 100&nbsp;000 omkom i skalvet.
| <ref name="dn300000"> [http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-upp-till-300-000-doda-i-haiti-1.1082200 Dagens Nyheter; http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-upp-till-300-000-doda-i-haiti-1.1082200] Läst 23 april 2010.</ref><ref name="RadioNethHaiti"> [http://www.rnw.nl/english/article/haiti-quake-death-toll-well-under-100000 Radio Netherlands Worldwide; Haiti quake death toll well under 100,000] Läst 20 mars 2010.</ref>
|-
| 2010
| 27 februari
| [[Jordbävningen utanför Chile 2010|Concepción, Chile]]
| 8,8
| 530
| Jordbävningen orsakade en tsunami som drabbade stora delar av södra Chile
|-
| 2011
| 22 februari
| [[Jordbävningen i Cristchurch 2011|Christchurch]], [[Nya Zeeland]]
| 6,3
| <113
| En jordbävning drabbade staden och skapade större skador än den som inträffade ett halvår innan men var starkare.
|-
| 2011
| 11 mars
| [[Jordbävningen vid Tōhoku 2011|Tōhoku]], [[Japan]]
| 9,0
| prel. 27 000
| Utlöste en större tsunami som orsakade stora ekonomiska skador i Japan, samt en allvarlig nukleär olycka.
| <ref>{{webbref |url=http://www.dn.se/nyheter/varlden/27-000-kan-ha-dott-av-tsunamin |titel=27 000 kan ha dött av tsunamin |hämtdatum= |format= |verk= }}, ''[[Dagens Nyheter]]'' 2011-03-26 (Läst 2011-03-27)</ref>
|-
| 2011
| 23 oktober
| [[Van, Turkiet|Van]], [[Turkiet]]
| 7,2
| 279
|
|}

== Andra allvarliga jordbävningar ==
* [[Jordbävningen i San Francisco 1906]]
* [[Långfredagsskalvet i Alaska 1964]]
* [[Jordbävningen i Irpinia 1980]]
* [[Loma Prieta-skalvet 1989]]

== Mindre jordbävningar ==
* [[Oslofjordskalvet|Oslofjordskalvet 1904]] - Ett av de kraftigaste i Norden, under modern tid.
* [[Jordbävningen i Skåne 2008]]
* [[Jordbävningen i Västerbotten 2010]]

== Skalv på andra himlakroppar ==
[[Månskalv]] är [[månen]]s motsvarighet till jordens jordskalv. På månen är det betydande skillnader i temperatur mellan det inre och det yttre. Det är detta som orsakar månskalven. Månskalven mäts av [[seismograf]]er som sattes upp under apollofärderna.

== Jordbävningar i folktro ==
Enligt gammal japansk folktro levde under Japan en enorm [[Mal (fisk)|mal]], som orsakade jordbävningar när den rörde på sig.
<ref name="Kumagai" />

I [[nordisk mytologi]], sades att jordbävningar orsakades av [[Loke]]s våldsamma ryckningar. Efter att Loke hade mördat [[Balder]] fick han som straff att vara bunden i en grotta med en orm som ovanför hans huvud droppade gift på honom. Lokes hustru [[Sigyn]] stod bredvid med en skål för att fånga upp giftet, men varje gång hon var tvungen att tömma skålen droppade giftet i Lokes ansikte och fick honom att vilt rycka undan huvudet, vilket orsakade jordskakningarna.<ref>{{bokref|författare=[[Snorre Sturlason]]|titel=[[Snorres edda]]|datum=1220}}</ref>

I [[grekisk mytologi]] var det [[Poseidon]] som skapade jordbävningar. När han var på dåligt humör slog han sin treudd i marken och orsakade olika katastrofer, däribland jordbävningar. Han använde också jordbävningar som hämnd för att straffa eller sätta rädsla i människor.<ref>{{webbref|url=http://www.pantheon.org/articles/p/poseidon.html|title=Poseidon|författare=Paige Sellers|date=1997-03-03|titel=Encyclopedia Mythica|hämtdatum=2008-09-02}}</ref>

== Se även ==
* [[Plattektonik]] (jfr också äldre teori om [[kontinentaldrift]])
* [[Krakataus utbrott 1883]]
* [[Lista över större jordbävningar i Indien]]
* [[Övervakningssystem vid seismisk aktivitet]]

== Källor ==
* Golany, Gideon S. & Hanaki, Keisuke & Koide, Osamu. ''Japanese urban environment'', 1998, 1. ed. edn, Elsevier, Oxford.
* Scawthorn, Charles. 2003, ''Earthquakes: A Historical Perspective'', CRC Press LLC, Tillgänglig: ENGnetBASE.
* [[Nationalencyklopedin]], uppslagsordet "jordbävning"

=== Noter ===
<references />

{{Bra artikelsymbol}}

== Litteratur ==
* {{Tidskriftsref
|författare= Achenbach, Joel
|redaktör=
|rubrik= Jordbävningar : var i all världen inträffar nästa?
|url=
|år= 2006
|tidskrift= National geographic. Sverige
|volym=
|utgivningsort=
|utgivare=
|nummer=nr. 4
|sid= 42-67
|hämtdatum=
|id=
}}

== Externa länkar ==
* [http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8920078.asp Skalvet 1904 Sveriges värsta på tusen år (SvD)]
* [http://www.emsc-csem.org/ Euro-Mediterranean Seismological Centre]

[[Kategori:Jordbävningar| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]

{{Link FA|sk}}
{{UA|bs}}
{{UA|tt}}

[[af:Aardbewing]]
[[als:Erdbeben]]
[[am:የመሬት መንቀጥቀጥ]]
[[ang:Eorþbeofung]]
[[ar:زلزال]]
[[an:Tierratremo]]
[[ast:Terremotu]]
[[az:Zəlzələ]]
[[bn:ভূমিকম্প]]
[[bjn:Lindu]]
[[zh-min-nan:Tē-tāng]]
[[be:Землетрасенне]]
[[be-x-old:Землятрус]]
[[bcl:Linog]]
[[bg:Земетресение]]
[[bs:Potres]]
[[br:Kren-douar]]
[[ca:Terratrèmol]]
[[cv:Çĕр чĕтренĕвĕ]]
[[cs:Zemětřesení]]
[[sn:Kundengenyeka kwenyika]]
[[co:Terramotu]]
[[cy:Daeargryn]]
[[da:Jordskælv]]
[[de:Erdbeben]]
[[nv:Kéyah haʼdéísná]]
[[et:Maavärin]]
[[el:Σεισμός]]
[[eml:Taramòt]]
[[en:Earthquake]]
[[es:Terremoto]]
[[eo:Tertremo]]
[[ext:Terremotu]]
[[eu:Lurrikara]]
[[fa:زمین‌لرزه]]
[[fo:Jarðskjálvti]]
[[fr:Séisme]]
[[fy:Ierdskodding]]
[[ga:Crith talún]]
[[gd:Crith-thalmhainn]]
[[gl:Terremoto]]
[[gan:地震]]
[[gu:ધરતીકંપ]]
[[ko:지진]]
[[hy:Երկրաշարժ]]
[[hi:भूकंप]]
[[hr:Potres]]
[[io:Ter-tremo]]
[[ilo:Ginginéd]]
[[id:Gempa bumi]]
[[ia:Seismo]]
[[iu:ᓴᔪᑉᐱᓛᕗᖅ]]
[[is:Jarðskjálfti]]
[[it:Terremoto]]
[[he:רעידת אדמה]]
[[jv:Lindhu]]
[[kn:ಭೂಕಂಪ]]
[[ka:მიწისძვრა]]
[[kk:Жер сілкіну]]
[[rw:Umutingito]]
[[sw:Tetemeko la ardhi]]
[[ht:Tranblemanntè]]
[[ku:Erdhej]]
[[ky:Жер титирөө]]
[[la:Terrae motus]]
[[lv:Zemestrīce]]
[[lb:Äerdbiewen]]
[[lt:Žemės drebėjimas]]
[[li:Eerdsjók]]
[[ln:Moningí]]
[[hu:Földrengés]]
[[mk:Земјотрес]]
[[ml:ഭൂകമ്പം]]
[[mr:भूकंप]]
[[xmf:დიხაშნწალუა]]
[[ms:Gempa bumi]]
[[mwl:Sismo]]
[[mn:Газар хөдлөлт]]
[[my:ငလျင်လှုပ်ခြင်း]]
[[nah:Tlālolīniliztli]]
[[nl:Aardbeving]]
[[ne:भुँइचालो]]
[[ja:地震]]
[[no:Jordskjelv]]
[[nn:Jordskjelv]]
[[oc:Tèrratrem]]
[[or:ଭୂମିକମ୍ପ]]
[[om:Chocho'a lafa]]
[[uz:Zilzila]]
[[pnb:بھونچال]]
[[pap:Terremoto]]
[[ps:رېږدله]]
[[nds:Eerdbeven]]
[[pl:Trzęsienie ziemi]]
[[pt:Sismo]]
[[ksh:Äädbevve]]
[[ro:Cutremur]]
[[rm:Terratrembel]]
[[qu:Pacha kuyuy]]
[[rue:Землетрясїня]]
[[ru:Землетрясение]]
[[sa:भूकंप]]
[[sq:Tërmeti]]
[[scn:Tirrimotu]]
[[si:භූමිකම්පාව]]
[[simple:Earthquake]]
[[sk:Zemetrasenie]]
[[sl:Potres]]
[[szl:Trzyńśyńy źymje]]
[[so:Dhulgariir]]
[[ckb:بوومەلەرزە]]
[[srn:Grontapubeyfi]]
[[sr:Земљотрес]]
[[sh:Potres]]
[[su:Lini]]
[[fi:Maanjäristys]]
[[tl:Lindol]]
[[ta:நிலநடுக்கம்]]
[[tt:Җир тетрәү]]
[[te:భూకంపం]]
[[th:แผ่นดินไหว]]
[[tg:Заминларза]]
[[tr:Deprem]]
[[uk:Землетрус]]
[[ur:زلزلہ]]
[[ug:يەر تەۋرەش]]
[[vec:Teremoto]]
[[vi:Động đất]]
[[fiu-vro:Maavärrin]]
[[wa:Tronnmint d' tere]]
[[vls:Eirdbevienge]]
[[war:Linog]]
[[yi:ערדציטערניש]]
[[zh-yue:地震]]
[[diq:Erdlerz]]
[[bat-smg:Žemės kustiejėms]]
[[zh:地震]]

Versionen från 20 november 2012 kl. 14.03

Foto taget efter jordbävningskatastrofen i San Francisco 1906

En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och om jordbävningen inträffar under havet kan en flodvåg, tsunami, utlösas och färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den når land.

Orsaker

Jordbävningar uppkommer när de spänningar utlöses som byggts upp på grund av rörelser i jordskorpan eller övre manteln. Stora mängder energi frigörs och sprids i form av seismiska vågor genom jorden. Det är dessa vågor som orsakar den skakning som känns vid en jordbävning. Jordbävningar kan uppstå under flera olika förutsättningar. De områden i världen som är mest jordbävningsdrabbade ligger vid eller nära gränserna mellan de olika tektoniska plattorna som bygger upp jordskorpan. Jordbävningar förekommer också i samband med vulkanutbrott och landhöjning. Även kärnvapenprov under jord utlöser mindre jordbävningar.

Orsaken till att de flesta och kraftigaste jordbävningarna registreras nära gränsen mellan de tektoniska plattorna är att de största spänningarna byggs upp i dessa zoner. Vid plattgränserna återfinns också de allra flesta av jordens vulkaner.

Stora jordbävningar följs alltid av en lång rad efterskalv som kan hålla på i månader och uppgå till åtskilliga tusental. I samband med de allra kraftigaste jordbävningarna kan det i sällsynta fall förekomma enorma efterskalv som är nästan lika kraftiga som huvudskalvet. Ibland föregås det stora skalvet av många förskalv.

Förekomst och typer

Karta över jorden med epicentra för jordbävningar 1963-1998 markerade med punkter

Om man studerar en seismisk karta över hela världen framgår det att det finns två stora regioner i världen där över 90 procent av alla jordbävningar inträffar:

Jordbävningar orsakar ofta förkastningar i jordskorpan. En av de mest kända är kanske San Andreasförkastningen som löper från norra till södra Kalifornien, en sträcka som är mer än 1 000 kilometer. Förkastningen har ett djup på mer än 15 kilometer. San Andreas-förkastningen är skarven mellan Stillahavsplattan, som huvudsakligen består av Stilla havets botten med tillägget Kaliforniens kustområde. Ett stort antal mindre förkastningar grenar ut sig från huvudlinjen och bildar San Andreas förkastningszon. Stillahavsplattan förflyttar sig i nordvästlig riktning med en hastighet av cirka 5 centimeter per år och gnider mot den nordamerikanska plattan.[1]

I den här zonen sker förflyttningen med en "krypande" rörelse, vilket åstadkommer ett stort antal mycket små och för människan omärkliga skakningar men även ett antal någorlunda stora jordstötar (som är märkbara för människan). Seismologer beräknar att sannolikheten är ungefär 2/3 för att en stor jordbävning (större än 6,7 på Richterskalan) ska inträffa senast 2032 i området runt San Francisco, som ligger omedelbart intill San Andreas-förkastningen.

På andra ställen på jorden är inte rörelsen konstant krypande, utan där byggs spänningen upp under en tidsperiod av kanske hundratals år för att plötsligt utlösas och då åstadkomma jättelika jordbävningar (av seismologer ofta kallade mega-thrust-jordbävningar) som den med den hittills högsta uppmätta magnituden på Richterskalan, nämligen jordbävningen den 22 maj 1960 i Chile, som uppmättes till 9,5. Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 rapporterades ha magnitud 9,0 och klassificerades därmed som en mega-thrust-jordbävning. Senare undersökningar visade att skalvet var ännu kraftigare än vad som först angavs, numer beräknas magnituden till 9,15-9,3. Den övre gränsen skulle göra den till den näst kraftigaste jordbävningen som någonsin registrerats.

Troligen skulle dock skalv orsakat av till exempel ett jättelikt komet- eller asteroidnedslag (som det i Mexiko för 65 miljoner år sedan när dinosaurierna och många andra djurgrupper försvann) kunna nå en styrka över magnitud 10. Även jordbävning i samband med utbrott från en så kallad "supervulkan" skulle kanske kunna nå styrka över 10. Sådana monsterutbrott är mycket sällsynta – det senaste kända inträffade på Sumatra för cirka 70 000 år sedan. En jordbävning med styrka över 12 skulle vara så våldsam att jordklotet skulle slitas i stycken.

Skalor

Vid klassificering av jordbävningar finns det flera olika skalor.

En karta över intensiteten i markskakningarna under jordbävningen i Peru 2007. Magnituden var 8, men intensiteten varierar beroende på avstånd från epicentrum, berggrundens beskaffenhet, etc.

Richterskalan

Richterskalan används av seismologer för att mäta styrkan på jordbävningen, det vill säga hur mycket energi som frigörs. Skalan är exponentiell, där en ökning med 1 steg motsvarar 32 gånger större energimängd och 10 gånger större markrörelse.[2] En jordbävning med styrka 6,0 är således cirka 1 000 gånger kraftigare (32· 32) och med 100 gånger större rörelser än ett skalv med styrka 4,0. Den frigjorda energimängden i jättejordbävningen i Chile 1960 motsvarade styrkan i miljontals Hiroshima-bomber. Troligtvis kan "vanliga" jordbävningar inte bli mycket kraftigare än den i Chile.

Momentmagnitudskalan

Momentmagnitudskalan är en modernare skala, och som i regel används i Sverige i dag. Magnitudmåttet förkortas MW. Måtten blir ofta snarlika dem enligt Richerskalan.

Mercalliskalan

Mercalliskalan mäter inte den utlösta energimängden utan skalvets intensitet utifrån de skador den orsakar på människor, djur och byggnader. Marcalliskalan har 12 steg. Jordbävningar i steg 1 registreras bara av seismografer och 12 innebär total förödelse med stora marksprickor och ändringar i landskapet. Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 hade intensitet 12.

Shindoskalan

Shindoskalan är en japansk skala som, liksom Mercalliskalan mäter skalvets styrka vid en viss plats på jordytan. Skalan används även på Taiwan.

Vågrörelser

En jordbävning med fokus i (2) och därmed ett epicenter i (1) inträffar längs en förkastning (3).

Jordbävningens centrum brukar benämnas epicentrum. Epicentrum är den punkt på jordytan som befinner sig rakt över jordbävningens fokus även kallat hypocentrum, den punkt djupt ner i marken där skalvet utlöses.

Jordbävningar består både av longitudinella (förtätningar och förtunningar) och av transversella vågor (dyningar), varav den sistnämnda varianten ger de mesta skadorna på såväl landskap som bebodda områden. De longitudinella vågorna brukar kallas primärvågor och de transversella sekundärvågor. Primärvågorna fortplantar sig i omkring 6-7 kilometer i sekunden medan sekundärvågorna rör sig i 3-4 kilometer per sekund. Denna skillnad gör att seismometrar kan känna av primärvågorna och hinna varna innan sekundärvågorna kommer. Ju större avstånd från epicentrum desto längre förvarning kan man alltså få. [3]

Skadeverkningar

Runt om i världen registreras varje år flera miljoner seismiska störningar, det vill säga jordbävningar. Merparten av dem är emellertid så svaga att de bara registreras med seismografer. För att människor ska känna av dem ordentligt krävs att skalvet har en styrka på Richterskalan som åtminstone överstiger 3,0. För att omfattande skador ska ske krävs i regel värden på åtminstone över 6,0. Riktigt kraftiga skalv med styrka på minst 8,0 förekommer endast en eller ett par gånger per år. Mega-thrust jordbävningar med magnitud uppemot 9,0 eller ännu mer förekommer i genomsnitt bara en gång på 20 år. Om stora jordbävningar (över 7,0 på Richterskalan) inträffar i tätbefolkade områden blir följderna ofta katastrofala. En kraftig jordbävning har potential att jämna mångmiljonstäder med marken och kräva otaliga människoliv. Bara senaste seklet har miljontals människor dödats i samband med jordbävningar. Det är emellertid inte skalvet i sig som dödar utan sekundära effekter – sammanstörtade hus, broar med mera, jordskred, dammbrott, eldsvådor etcetera. Även en kraftig jordbävning under havet, så kallad havsbävning, långt från bebyggelse kan orsaka jättekatastrofer när väldiga tsunamier bildas vilket senast visades i samband med jordbävningen i Indiska oceanen 2004. Nästan samtliga av beräknade 250 000- 300 000 drabbade dödades av tsunamin.

Förutom jordbävningens styrka spelar flera faktorer in på hur stor skada skalvet orsakar. Bland dem spelar framförallt byggnadskonstruktionernas utformning, och de lokala geologiska förhållandena stor roll. En husbyggnads form har stor betydelse, exempelvis är en L-formad byggnad mer utsatt än ett punkthus. Bärverk som inte ligger vid ytterfasaden utan indraget i byggnaden är ogynnsamt. Ju grundare epicentrum är beläget desto större är förstörelsepotentialen.

När det gäller byggnadskonstruktionerna visar det sig ofta att det inte nödvändigtvis är de kraftigaste jordbävningarna som dödar flest människor eller orsakar störst materiella skador. I u-länderna (varav många ofta drabbas av kraftiga skalv) är byggnadskonstruktionerna ofta bristfälliga. Till exempel blev staden Bam i Iran med omgivningar totalförstörd 2003 av en jordbävning som mätte 6,6 på Richterskalan och minst 27 000 människor omkom. En jordbävning av ungefär samma styrka i nordvästra USA samma år dödade bara ett tiotal människor och de materiella skadorna var inte i närheten av de i Bam. Det finns många liknande exempel. [källa behövs]

För byggnadskonstruktioner säger magnituden på Richterskalan väldigt lite om vilka krafter byggnader utsätts för, för dessa mätningar lämpar sig shindo- eller Mercalliskalan bättre. Krafterna är beroende av jordbävningens djup, avstånd till jordbävningen, lokala geologiska förhållanden med mera. För dimensionering av hus, dammar och andra byggnadskonstruktioner används den horisontella G-kraften. Denna bestäms vanligen genom mätningar på plats. Ett område som kan utsättas för stora G-krafter vid relativt måttliga jordbävningar är Mexico City. Detta beror huvudsakligen på att staden är grundlagd på mäktiga lerlager som förstärker svängningarna vid en jordbävning. [källa behövs]

I Sverige är endast ett fåtal byggnader jordbävningsdimensionerade, däribland kärnkraftverken i Forsmark och Turning Torso. [källa behövs]

Det är ovanligt att underjordsfaciliteter, såsom tunnlar, gruvor och tunnelbanor tar skada av jordbävningar. [4]

Effekter av jordbävningar

Kopparstick som illustrerar Lissabon brinnande och i ruiner efter Jordbävningen i Lissabon 1755. En tsunami sköljer över skeppen i hamnen.

Det finns många olika effekter av jordbävningar, nedan beskrivs ett antal

Skakningar och bristningar i marken

Skakningar och bristningar i marken är de huvudsakliga effekterna av en jordbävning, och resulterar i mer eller mindre omfattande skador på byggnader och andra konstruktioner. Storleken på lokala skador beror på den komplexa samverkan mellan jordbävningens magnitud, avståndet från epicentrum, och lokala geologiska och geomorfologiska förhållanden som kan förstärka eller reducera vågpropagering [5]

Specifika lokala geologiska, geomorfologiska och geostrukturella egenskaper kan leda till omfattande skakningar på markytan. Detta kan ske även om jordbävningen i sig har låg intensitet på skakningarna. Detta fenomen kallas lokal förstärkning och beror huvudsakligen på att de seismiska rörelserna överförs från djupt liggande, hård jord till ytliggande lös jord och att geometrin på avlagringarna kan fokusera den seismiska energin.

Bristningar i marken är synliga brott och förskjutningar på jordytan längs en förkastning. Dessa förskjutningar kan vara i storleksordningen flera meter vid stora jordbävningar. Bristningar i marken är en stor risk för konstruktioner som dammar, broar och kärnkraftverk. Därför behövs noggrann kartläggning av befintliga förkastningar i marken i jordbävningsdrabbade områden innan sådana känsliga byggnadsverk reses. [6]

Jordskred och laviner

Huvudartikel: Jordskred

Jordskred är en stor geologisk risk eftersom de kan inträffa varsomhelst i världen. Allvarliga stormar, jordbävningar, vulkanism, vågerosion och skogsbränder kan försvaga slänter och utlösa jordskred. Jordskred kan vara farliga för räddningspersonal efter att de inträffat[7]

Bränder

Huvudartikel: Brand
Bränder vid Jordbävningen i San Francisco 1906

Bränder kan uppstå efter en jordbävning genom skador på elnätet eller gasledningar. Vattenledningar kan skadas eller brytas på samma sätt som gasledningar, vilket försvårar släckningsarbetet. Vid jordbävningen i San Francisco 1906 dog fler människor av de efterföljande bränderna än av själva jordbävningen. [8] Jordbävningen i San Francisco var den största urbana storbrand som inträffat dittills i historien, och som efteråt i fredstid endast överträffats i storlek av bränderna efter Kantojordbävningen 1923. [9]

Majoriteten av de som dör i jordbävningskatastrofer gör det i bränderna som uppkommer. [10]

Jordlikvifaktion

Huvudartikel: Likvifaktion

Likvifikation inträffar när vattenmättat kornigt material, såsom sand tillfälligt förlorar sin hållfasthet och går från fast till flytande form. Sådan förvätskning utlöses av vibrationer. Likvifikation kan få styva konstruktioner som byggnader eller broar att börja luta, eller sjunka ned i den förvätskade avlagringen. Detta kan vara en förödande biverkning av jordbävningar. Vid Långfredagsskalvet i Alaska, 1964 sjönk många byggnader ned i jorden på grund av jordlikvifikation och jordskred och kollapsade så småningom.[11]

Tsunami

Tsunami vid Jordbävningen i indiska oceanen 2004
Huvudartikel: Tsunami

Tsunamis är havsvågor med lång våglängd och lång period som uppstår när en stor volym vatten plötsligt bringas i rörelse. På öppet hav kan avståndet mellan vågtoppar vara över 100 kilometer, och perioden kan variera mellan 5 minuter upp till en timme. Tsunamis med sådan karaktäristik kan färdas med en hastighet på 600 - 800 km/h, beroende på vattendjup. Stora vågor som bildas vid en jordbävning eller ett jordskred under vatten kan överspola närliggande kustområden inom några minuter. Tsunamis kan också färdas hundratals mil över öppet hav och ödelägga kustområden flera timmar efter jordrörelsen som utlöste tsunamin.[12]

Vanligen utlöser jordbävningar vid subduktionszoner ingen tsunami om de har magnitud lägre än 7.5 på Richterskalan.[12]

Översvämningar

Huvudartikel: Översvämning

En översvämning är ett överskottsflöde av vatten som når land.[13] Översvämningar beror vanligen på att volymen vatten i ett vattendrag som en sjö eller flod, överskrider kapaciteten för vattendraget. Detta tvingar en del av vattenmängden att ta närliggande låga landområden i anspråk. Översvämningar kan även vara biverkningar av jordbävningar, om dammar uppströms skadas.[14] Jordbävningar kan också orsaka jordskred som fördämmer flodfåror, som kan orsaka översvämningar uppströms raset, men även nedströms när rasmassorna spolats bort och floden återtar sin fåra.

I sjön Sarez i Tajikistan bildades 1911 en damm av en jordbävning med en magnitud på 6,5-7,0. Om denna damm skulle rasa i ett nytt jordskalv skulle omkring 5 miljoner människor bli hemlösa i översvämningar nedströms.[15]

Effekter på människan

Jordbävningar kan resultera i sjukdomar, avsaknad av grundläggande nödvändigheter, förlorade människoliv, högre försäkringspremier, skada på byggnader, vägar och broar, antingen i form av kollaps eller försvagning. Jordbävningars skador på vägnät påverkar negativt olika aktiviteter såsom eldbekämpning och gods- och materialtransporter för nödhjälp i en jordbävningskatastrof[16]. Jordbävningar kan även föregå vulkanutbrott, som kan innebära ytterligare problem, till exempel betydligt sämre skörd, något som var fallet Året utan sommar, 1816 [17]

Även om ekonomiska förluster och antalet döda på grund av jordbävningar har ökat med tiden, minskar procentuellt antalet omkomna i jordbävningar om man räknar med befolkningsökningen. Ökningarna beror inte på att jordbävningarna blivit fler eller kraftigare, utan på urbaniseringen. [4]

Jordbävningar i olika områden

Jordbävningar i Japan

Tektoniska plattor under Japan, med Tokyo markerat med en röd prick.

Japan ligger längs gränsen mellan flera tektoniska plattor och alltså i ett väldigt jordbävningsbenäget område. Under Tokyo sammanstrålar 3 st plattor. Jordbävningar som drabbat landet är bland annat stora Kanto-jordbävningen 1923, jordbävningen i Kobe 1995 och Jordbävningen vid Tōhoku 2011 som uppmättes till 9,0 på richterskalan. Efterföljande effekter blev en tsunami samt haveri av kärnkraftverk.

Jordbävningar i Norden

Norden (Island undantaget) är beläget långt från gränsen mellan olika kontinentalplattor där de stora skalven inträffar. Jordbävningar förekommer dock (dussintals varje år) även om merparten av dem är så svaga att de endast registreras av seismografer. De flesta skalven i Sverige orsakas av den landhöjning som fortfarande pågår efter senaste istiden.

Island ligger i en mittoceanrygg mellan den Nordamerikanska och den Eurasiska kontinentalplattan och har därför frekventa jordbävningar. Då jordskorpan är betydligt tunnare på Island än på äldre landområden blir spänningsuppbyggnaden inte så stor innan ett skalv utlöses. Det innebär att skalv överskridande magnituden 6,5 sällan förekommer.

I Sverige inträffar cirka ett skalv per år med en magnitud över 3,0 och cirka tio stycken har en magnitud 2,0 - 3,0. [18] I Sverige är de mest frekventa områdena för jordbävningar Västkusten och Norrlandskusten. [källa behövs]

Det kraftigaste skalvet som någonsin registrerats i Norden, det så kallade Svalbardskalvet, inträffade 2008 och uppskattas till 6,2 på Richterskalan.[19]

Det största historiska kända skalvet i Norden inträffade i slutet av 1700-talet vid svensk-norska gränsen i närheten av Bodø. Skalvet som även kändes i Stockholm har på basis av historiska uppgifter skattats till en magnitud på cirka 6,0-6,5.

Kosteröskalvet/Oslofjordskalvet 1904 är det största i Sverige i modern tid med en magnitud mellan 5,4 - 6.[18]

Den 15 juni 1985 var det ett skalv med epicentrum utanför Halmstad som mätte 4,6 på Richterskalan, det högsta sedan skalvet 1904.[20][21] Den 14 juli 1986 drabbades Sydsverige av ett skalv som mätte magnitud 4,5 (enligt annan uppgift 4 - 4,5[21]) och hade sitt epicentrum i trakten av Skövde [22].

Den 16 december 2008 klockan 06.20 utsattes södra Sverige för ett skalv som uppmättes till momentmagnitud 4.3. Skalvet inträffade i närheten av den så kallade Tornquistzonen och hade sitt epicentrum 1 km nordväst om Blentarp och på cirka 12 km djup[23]. Skalvet kändes i hela Skåne, en bit upp i Småland, Blekinge och Halland, och även på Själland och Bornholm[24]. Skalvet skall även ha känts i Östergötland.[25] Se vidare jordbävningen i Skåne 2008.

Den 22 juli 2009 inträffade en jordbävning med epicentrumet 11 km ner i marken under Kalix. Detta skalv uppmättes till 3,1 och kändes enligt uppgift från boende i området som att ett plan flög på alldeles för låg höjd.

Vid 20-tiden den 15 juni 2010 inträffade ett skalv som hade sitt epicentrum utanför Västerbottens kust 30 km under marken. Skalvet uppmättes till 3.6 på Richterskalan.

29 nov 2010 runt 18-tiden inträffade ett magnitud 2,5 - 3,0 jordskalv i Härnösand med epicentrum 20 km öster om Härnösand.[26]

Den 6 augusti 2012 inträffade ett jordskalv som hade sitt epicentrum i Kattegatt i höjd med Halmstad. Det uppmättes till 4,4 på Richterskalan och kändes i bland annat Ängelholm, Halmstad, Falkenberg och Ullared.[27]

Andra större skalv i Sverige är i Solberg i Ångermanland 1983 magnitud 4 - 4,5 och Vilhelmina 1993 magnitud 4. Jordskalvet i Kaliningrad 2004 magnitud 5,3 kändes i Sydsverige.[18]

Högriskområden för framtida storskalv

Cirka 3 miljarder människor lever i områden som riskerar att drabbas av kraftiga jordbävningar. Risken för framtida jättekatastrofer med i värsta fall miljontals dödsoffer ökar då städerna i framförallt u-länderna växer explosionsartat. Bland jättestäder i fattigare områden som löper stor risk att drabbas av mycket kraftiga skalv (minst 8,0) kan nämnas Teheran, Delhi, Lahore, Mexico City, Jakarta, Bombay, Manila och Lima.

Kina har historiskt sett drabbats av fler svåra jordbävningskatastrofer än något annat land och kommer säkerligen att drabbas igen. Bara under 12 år (1920 till 1932) omkom nästan en halv miljon kineser i samband med jordbävningar och 1976 omkom minst 240 000, kanske så många som 750 000 när miljonstaden Tangshan totalförstördes. Så pass sent som 1976 bodde fortfarande många fler på landsbygden än vad fallet är i dagens Kina. Seismologer gör dock bedömningen att även om risken är långt från försumbar för jättestäder som Peking, Shanghai, Chongqing med flera, är den inte lika stor som för de ovan nämnda städerna.

Även megastäder (med minst 10 miljoner invånare) i den rika delen av världen ligger i högriskområden, till exempel Tokyo, Osaka och Los Angeles. Bland andra flermiljonstäder i i-länder kan nämnas San Francisco, Neapel, Nagoya och Aten. Flertalet av dem har tidigare drabbats av mycket svåra jordbävningar och kommer förr eller senare göra det igen.

Strax utanför USA:s nordvästra kust till Stilla havet finns en subduktionszon där Stilla havsplattan tvingas in under den Nordamerikanska plattan och sjunker ner mot manteln. Seismologer är övertygade om att det bara är en tidsfråga innan området drabbas av en jordbävning av samma styrka som jordbävningen i Indiska oceanen 2004 eller ännu kraftigare. Skalvet skulle troligtvis orsaka en upp till 30 meter hög tsunami som skulle orsaka stor förödelse utmed hela kusten från norra Kalifornien till Vancouver i sydligaste Kanada. Andra högriskområden för framtida tsunamier är Indiska oceanen (särskilt en drygt 100 mil lång sträcka söder om epicentret för skalvet 26 december 2004), övriga Stillahavsregionen och östra Medelhavsområdet.

Jordskalvsvarningar

Flera lovande metoder för förutsägelse av jordskalv finns idag. Då det saknas institutioner som har detta som sitt ansvar, begränsas idag insatserna vanligen till att på forskningsinstitutioner i efterhand försöka se vad som föregick jordbävningarna.

Små förskalv, så kallade mikroskalv som uppträder vid epicentrum innan ett större skalv, har visat sig ofta föregå större skalv. Exempelvis kunde två skalv på södra Island i juni 2000 förutsägas på detta sätt med en spänningsanalysmetod utvecklad av FOA. Före det andra skalvet (magnitud 6,5) varnades civilförsvaret 8 timmar innan. Alla skalv på Island med magnitud > 5 under perioden 1990-2005 har visat sig föregås av mikroskalv, och risken för falska alarm har visat sig vara liten. Svärmar av mikroskalv uppträder under åren före större skalv vid dess epicentrum, aktiviteten ökar under åren, förskalv sker sista dygnet eller dygnen med låga b-värden enligt Gutenbergs storleksfördelning och b-värdesminskningar. Ett problem är att flertalet seismografer har för låg detektionsgräns för att kunna registrera dessa skalv, (magnitud <1). Även det stora skalvet i Indonesien annandag jul 2004 föregicks av mikroskalv.

Elektromagnetiska fenomen kan uppträda under någon vecka, dagar, eller timmar innan en jordbävning. Exempelvis föregicks den stora jordbävningen i Kobe 1995 av ljussken ett antal timmar före. I Kalifornien har även lågfrekventa elektromagnetiska störningar uppmärksammats innan skalv. I USA planeras en kontinuerlig elektromagnetisk övervakning med hjälp av satelliter.

Deformationsmätning i rörelsezoner är också en metod som används.

Stora jordbävningskatastrofer

Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 och de tsunamier som den orsakade är en av de svåraste naturkatastrofer som drabbat världen det senaste seklet och en av de allra värsta jordbävningskatastoferna senaste 1 000 åren. De tsunamier som jordbävningen gav upphov till är de värsta man känner till i fråga om antalet dödsoffer och materiell förödelse.

Det allra värsta jordskalvet som man har någorlunda säkra uppgifter om (i fråga om antalet döda människor) drabbade Kina 1556 med cirka 830 000 döda. Följande lista omfattar några av de stora jordbävningskatastrofer man känner till. Siffrorna anger ungefärligt antal döda.

År Datum Plats Magnitud Antal döda Kommentar referens
856 december Korinth, Grekland 45 000 minst 45 000 döda [28]
856 22 december Damghan, Iran 200 000 [29]
893 23 mars Ardabil, Iran 150 000 [29]
1138 9 augusti Alleppo, Syrien 230 000 [29]
1201 Norra Egypten 1 000 000 uppgifterna mycket osäkra
1268 Asia Minor, Silicia 60 000 [29]
1290 27 september Hebei, Kina 100 000 [29]
1456 Neapel, Italien 60 000 [28]
1556 23 januari Shaanxi, Kina 830 000 [29]
1667 november Caucasia, Shemakha 80 000 [29]
1693 11 januari Sicilien, Italien 7,5 60 000 [29]
1727 18 november Tabriz, Iran 80 000 [29]
1755 1 november Lissabon, Portugal 8,7 70 000 de flesta av tsunamier [29]
1773 11 oktober Calcutta, Indien 300 000? Sannolikt var det ingen jordbävning utan en tropisk cyklon [29]
1783 4 februari Calabria, Italien 50 000 [29]
1797 Quito, Ecuador 40 000 [28]
1906 18 april San Francisco, USA 7,9 3 000 + skador för 10,5 miljarder [28]
1908 28 december Messina och Reggio, Italien 7,2 72 000 de flesta av tsunamier [29]
1920 16 december Gansu, Kina 7,8 200 000 många av jordskred [29]
1923 1 september Kanto Tokyo-Yokohama Japan 7,9 142 800 många av bränder [29]
1927 22 maj Qinghai, Kina 7,9 200 000 [30]
1948 6 oktober Turkmenistan 7,3 110 000 se Jordbävningen i Asjchabad 1948 [29]
1960 22 maj Valdivia,Chile 9,5 2 000 - 7 000 Kraftigaste jordbävningen som registrerats någonsin [31]
1970 31 maj Norra Peru (Chimbote) 7,9 70 000 [29]
1976 4 februari Centrala Guatemala 7,5 23 000 [31]
1976 27 juli Tangshan, Kina 8,2 255 000 inofficiellt upp till 655 000 [29]
1985 3 mars Valparaíso-Santiago, Chile 8,0 177 skador för mer än 1.046 miljoner amerikanska dollar [31]
1988 7 december Spitak, Armenien 6,8 25 000 [31]
1990 20 juni Nordvästra Iran 7,4 40 000 - 50 000 [29]
1995 17 januari Kobe, Japan 7,2 5 079 [32][33]
1999 17 augusti Izmit, Turkiet 7,6 17 118 [31]
2003 26 december Bam, Iran 6,6 31 000 [31]
2004 26 december Indiska oceanen (Aceh, Sri Lanka, Thailand, Indien) 9,1 227 898 nästan alla av tsunamier [29]
2005 8 oktober Kashmir, norra Pakistan och Indien 7,6 86 000 [29]
2008 12 maj Sichuan, centrala Kina 7,9 87 587 [29]
2010 12 januari Haiti 7,0 300 000 (uppskattat) Haitis myndigheter anger mellan 200 000 och 300 000 döda. Andra uppgifter tyder dock på att möjligen under 100 000 omkom i skalvet. [34][35]
2010 27 februari Concepción, Chile 8,8 530 Jordbävningen orsakade en tsunami som drabbade stora delar av södra Chile
2011 22 februari Christchurch, Nya Zeeland 6,3 <113 En jordbävning drabbade staden och skapade större skador än den som inträffade ett halvår innan men var starkare.
2011 11 mars Tōhoku, Japan 9,0 prel. 27 000 Utlöste en större tsunami som orsakade stora ekonomiska skador i Japan, samt en allvarlig nukleär olycka. [36]
2011 23 oktober Van, Turkiet 7,2 279

Andra allvarliga jordbävningar

Mindre jordbävningar

Skalv på andra himlakroppar

Månskalv är månens motsvarighet till jordens jordskalv. På månen är det betydande skillnader i temperatur mellan det inre och det yttre. Det är detta som orsakar månskalven. Månskalven mäts av seismografer som sattes upp under apollofärderna.

Jordbävningar i folktro

Enligt gammal japansk folktro levde under Japan en enorm mal, som orsakade jordbävningar när den rörde på sig. [3]

I nordisk mytologi, sades att jordbävningar orsakades av Lokes våldsamma ryckningar. Efter att Loke hade mördat Balder fick han som straff att vara bunden i en grotta med en orm som ovanför hans huvud droppade gift på honom. Lokes hustru Sigyn stod bredvid med en skål för att fånga upp giftet, men varje gång hon var tvungen att tömma skålen droppade giftet i Lokes ansikte och fick honom att vilt rycka undan huvudet, vilket orsakade jordskakningarna.[37]

I grekisk mytologi var det Poseidon som skapade jordbävningar. När han var på dåligt humör slog han sin treudd i marken och orsakade olika katastrofer, däribland jordbävningar. Han använde också jordbävningar som hämnd för att straffa eller sätta rädsla i människor.[38]

Se även

Källor

  • Golany, Gideon S. & Hanaki, Keisuke & Koide, Osamu. Japanese urban environment, 1998, 1. ed. edn, Elsevier, Oxford.
  • Scawthorn, Charles. 2003, Earthquakes: A Historical Perspective, CRC Press LLC, Tillgänglig: ENGnetBASE.
  • Nationalencyklopedin, uppslagsordet "jordbävning"

Noter

  1. ^ ”USGS: Understanding plate motions”. http://pubs.usgs.gov/gip/dynamic/understanding.html. Läst 1 maj 2009. ”the Pacific Plate has been grinding horizontally past the North American Plate for 10 million years, at an average rate of about 5 cm/yr. Land on the west side of the fault zone (on the Pacific Plate) is moving in a northwesterly direction relative to the land on the east side of the fault zone” 
  2. ^ Gates, Alexander E.; David Ritchie (2007). Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. sid. 344 (Appendix H). ISBN 0816063028 
  3. ^ [a b] Jean Kumagai (27 april 2007). ”How to Master a Seismic Disaster”. http://www.spectrum.ieee.org/energy/the-grid/how-to-master-a-seismic-disaster/2. Läst 26 april 2008. 
  4. ^ [a b] Scawthorn 2003, s. 52 Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Scawthorn" definieras flera gånger med olika innehåll
  5. ^ ”On Shaky Ground, Association of Bay Area Governments, San Francisco, rapporter 1995,1998 (uppdaterad 2003)”. http://www.abag.ca.gov/bayarea/eqmaps/doc/contents.html. Läst 2 augusti 2009. 
  6. ^ ”Guidelines for evaluating the hazard of surface fault rupture” (pdf). California Geological Survey. http://www.consrv.ca.gov/cgs/information/publications/cgs_notes/note_49/Documents/note_49.pdf. Läst 2 augusti 2009. 
  7. ^ ”Natural Hazards - Landslides”. USGS. http://www.usgs.gov/hazards/landslides/. Läst 2 augusti 2009. 
  8. ^ ”The Great 1906 San Francisco earthquake”. USGS. http://earthquake.usgs.gov/regional/nca/1906/18april/index.php. Läst 1 augusti 2009. 
  9. ^ Scawthorn 2003, s19
  10. ^ Golany, Hanaki & Koide 1998 s.89
  11. ^ ”Historic Earthquakes -Prince William sounds earthquake”. USGS. http://earthquake.usgs.gov/regional/states/events/1964_03_28.php. Läst 2 augusti 2009. 
  12. ^ [a b] Noson, Qamar, och Thorsen (1988). Washington Division of Geology and Earth Resources Information Circular 85. Washington State Earthquake Hazards 
  13. ^ ”MSN Encarta, internetordbok”. http://encarta.msn.com/dictionary_/flood.html. Läst 2 augusti 2009. 
  14. ^ ”Notes on Historical Earthquakes”. British Geological Survey. http://www.quakes.bgs.ac.uk/earthquakes/historical/historical_listing.htm. Läst 2 augusti 2009. 
  15. ^ ”Fresh alert over Tajik flood threat” (på engelska). BBC web news. 3 augusti 2003. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/3120693.stm. Läst 2 augusti 2009. 
  16. ^ Gaku Shoji & Takaaki Fueki 2007, "Modeling Effects of Functional Impairment After Seismic Damage to Road Networks", Structural Eng./Earthquake Eng., JSCE, vol. 24, no. 1, s. 38-50.
  17. ^ ”Facts about The Year Without a Summer”. http://www.discoverychannel.co.uk/earth/year_without_summer/facts/index.shtml. Läst 1 augusti 2009. 
  18. ^ [a b c] Svenska nationella seismiska nätet och professor Rutger Wahlström, GeoForschungsZentrum, Tyskland. Via TT, via SVT
  19. ^ ”Aftenposten: Kraftigste jordskjelvet i Norge i moderne tid”. http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2268838.ece. , 21 februari 2008
  20. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=864400[död länk]
  21. ^ [a b] Svenska nationella seismiska nätverket: Svenska skalv som kändes, hämtad 22 december 2008
  22. ^ ”Skagern”. http://home.swipnet.se/skagern/lb_1986.html. 
  23. ^ http://www.geofys.uu.se/snsn/nyheter.php
  24. ^ ”SVT: Kraftigt jordskalv i Skåne”. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1348559&lid=puff_1348585&lpos=bild. 
  25. ^ ”"Kraftigt skalv i södra Sverige"”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2206111.svd.  Svenska Dagbladet 2008-12-16 (läst 2008-12-16)
  26. ^ Reynir Bödvarsson, Uppsala seismologiska institut
  27. ^ ”Jordskalv väckte svenskar i Skåne”. http://hd.se/skane/2012/08/06/jordskalv-vackte-svenskar-i/. Läst 6 augusti 2012. "Helsingborgs Dagblad" 2012-08-06 (läst 2012-08-06)
  28. ^ [a b c d] Gates, Alexander E.; David Ritchie (2007). Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. sid. 291-293 (Appendix A). ISBN 0816063028 
  29. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Most Destructive Known Earthquakes on Record in the World”. http://earthquake.usgs.gov/regional/world/most_destructive.php. Läst 1 maj 2009. 
  30. ^ Gates, Alexander E.; David Ritchie (2007). Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. sid. 317 (Appendix D). ISBN 0816063028 
  31. ^ [a b c d e f] ”USGS Historic worldwide earthquakes”. http://earthquake.usgs.gov/regional/world/historical.php. Läst 1 maj 2009. 
  32. ^ Socialstyrelsen (2000). Jordbävningen i Kobe, Japan tisdagen den 17 januari 1995 - KAMEDO-rapport 66. Läst 2007-12-22.
  33. ^ Widlundh, Per; Thörn, Kennie (1995). Jordbävningen i Kobe januari 1995 : Observatörsinsats. Läst 2007-12-22.
  34. ^ Dagens Nyheter; http://www.dn.se/nyheter/varlden/fn-upp-till-300-000-doda-i-haiti-1.1082200 Läst 23 april 2010.
  35. ^ Radio Netherlands Worldwide; Haiti quake death toll well under 100,000 Läst 20 mars 2010.
  36. ^ ”27 000 kan ha dött av tsunamin”. http://www.dn.se/nyheter/varlden/27-000-kan-ha-dott-av-tsunamin. , Dagens Nyheter 2011-03-26 (Läst 2011-03-27)
  37. ^ Snorre Sturlason (1220). Snorres edda 
  38. ^ Paige Sellers. ”Encyclopedia Mythica”. http://www.pantheon.org/articles/p/poseidon.html. Läst 2 september 2008. Okänd parameter title


Litteratur

  • Achenbach, Joel (2006). ”Jordbävningar : var i all världen inträffar nästa?”. National geographic. Sverige (nr. 4): sid. 42-67. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jordbävning&oldid=18314639”