Alkoholkonsumtion och hälsa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Alkoholkonsumtion och hälsa är ett kontroversiellt ämne då alkohol är den vanligaste rekreationella drogen i västvärlden. Alkohol i denna artikel är liktydigt med etanol. Andra alkoholformer som metanol (träsprit) kan ha mycket allvarliga hälsoeffekter vid förtäring, exempelvis blindhet eller död.

Många studier har gjorts med olika resultat. De tyngst vägande studierna har sammanfattningsvis visat att måttlig konsumtion av alkoholhaltiga drycker kan ha positiv effekt för personer över 40 år, medan en långsiktig större konsumtion kan ge allvarliga skador. Långsiktiga effekter av stor alkoholkonsumtion kan leda till olika sjukdomstillstånd såsom exempelvis leverskador, högt blodtryck, ångest[1] och hjärt- och kärlsjukdomar[2]. Alkohol ökar även risken för cancer och hjärnskador.[3] Det finns dock forskning som visar på att medelkonsumtion av alkoholhaltiga drycker kan ha en positiv hälsoeffekt, bland annat på risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.[2][4] Alkohol kan även minska risken för åldersdiabetes[5] och alzheimers.[6][7] Enligt en kunskapsöversikt som Statens folkhälsoinstitut tagit fram, ger alkohol inga positiva hälsoeffekter alls för personer under 40 år[7]. Statens folkhälsoinstitut slår också fast att berusningsdrickande är skadligt för alla, oavsett ålder[7].

Statens folkhälsoinstitut har i samråd med Svenska läkaresällskapet och Socialstyrelsen tagit fram en kunskapsöversikt (FHI 2005) [8] över produktion, försäljning och konsumtion av alkoholhaltiga drycker.

Historik[redigera | redigera wikitext]

På sambandet mellan alkoholkonsumtion och hälsa har det forskats sedan 1926 när doktor Raymond Pear publicerade sin bok, Alcohol and Longevity, där han kom fram till att dricka medelmåttigt var farligare än mild eller tung alkoholkonsumtion.[9] Därefter har olika studier om alkoholkonsumtion av olika grader genomförts ([10][11] Rimm, m.fl., Trevisan, m.fl.)

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

Alkohol metaboliseras av kroppen av alkoholdehydrogenas till acetaldehyd, som är ett giftigt ämne. Acetaldehydet metaboliseras i sin tur till ättiksyra av aldehyddehydrogenas. Båda dessa reaktioner återbildar NADH från NAD+. Denna ökning av NADH förskjuter flera metabola processer i kroppen. Bland annat hämmar det citronsyracykeln eftersom det reversibla enzymet malatdehydrogenas som annars bildar oxaloacetat från malat börjar arbeta baklänges vid höga NADH-koncentrationer. Detta gör att acetyl-CoA från beta-oxidationen och glykolysen inte kan metaboliseras, istället favoriseras alternativa reaktionsvägar som bildandet av laktat via laktatdehydrogenas (som återbildar NAD+) samt bildandet av ketoner i ketogenesen. Både ketoner och laktat höjer protonhalten i kroppen, vilket sänker pH och gör blodet mer surt. Man drabbas alltså av en acidos.[12]

Den höga NADH/NAD+-kvoten medför också att bildningen av glycerol-3-fosfat från DHAP gynnas, vilket tillsammans med en hämmad beta-oxidation (också på grund av den förhöjda NADH/NAD+-kvoten) leder till ökad bildning av triacylglycerolel, det vill säga bildandet av fett. Detta är en av flera orsaker bakom dels hepatosteatosen, samt fenomenet som kallas "ölmage".

Kortsiktiga effekter[redigera | redigera wikitext]

De omedelbara effekterna av intag av etanol är berusning och, när mycket stora mängder intas, alkoholförgiftning. Hit kan även räknas bakfylla. Alkoholpåverkade personer står även bakom många olycksfall och brott, vilket beräknas kosta samhället mellan 20 och 156 miljarder varje år (med skatteintäkter från försäljningen inräknade),[13][3]. Kostnaden för samhället har medfört ett arbete för att minska alkoholkonsumtionen och begränsa de kriminella konsekvenserna av densamma. Alkohol kan också ge polyuri.

Långsiktiga effekter[redigera | redigera wikitext]

Långvarig konsumtion av alkohol kan leda till olika sjukdomstillstånd såsom exempelvis leverskador, högt blodtryck och ångest.[1] Alkohol ökar även risken för cancer och hjärnskador.[3]

Trots att det är välkänt att tung alkoholkonsumtion har negativa hälsoeffekter har en medelkonsumtion, har 1-4 glas alkoholhaltiga drycker om dagen (beroende på ålder och kön), ansetts ha en positiv hälsoeffekt enligt viss forskning [4] (Doll & Peto). Bland annat kan måttligt alkoholintag minska risken för hjärtattack. [2] Alkohol kan även minska risken för åldersdiabetes [5] och alzheimers.[6][7]

Toxikologi[redigera | redigera wikitext]

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom barbiturater och bensodiazepiner både i dess effekt på GABAA receptorn, även om dess farmakologiska profil inte är identisk. Det har ångestdämpande, kramplösande, sömngivande och lugnande effekter som liknar många andra sedativa sömnmedel. Etanol är också korstolerant med benzodiazepiner och barbiturater.[14]

Alkohol och leversjukdom[redigera | redigera wikitext]

Histologisk bild som visar en förfettad muslever. De klara vakuolerna skulle innehållit fett men detta löses bort vid själva prepareringen och lämnar kvar hålrum.

Alkoholrelaterad leversjukdom uppstår vid överdriven alkoholkonsumtion och är troligtvis dosrelaterad. Fettförändringar och hepatit är troligtvis reversibla, medan cirros och fibros är mer permanenta även om de ofta kan behandlas under ganska lång tid. Alla dessa tillstånd har även andra orsaker än alkoholkonsumption, exempelvis virushepatiter, minskat intag kan dock vara till hjälp även i dessa fall.

Fettförändringar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: steatos

Fettförändringar eller steatos är ackumuleringen av fett i levercellerna, vilket kan ses som fettglobuli genom ljusmikroskop (se bild till höger). Alkoholism orsakar stora fettblåsor, makrovesikulära förändringar, medan små vesiklar ofta har andra orsaker. Makrovesikulär steatos kan även bero på diabetes, övervikt eller svält. Alkoholrelaterad steatos är troligen dosrelaterad.

Hepatit[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: hepatit

Vissa personer får akut hepatit eller en inflammatorisk reaktion i levercellerna som drabbats av fettförändringar. Detta är inte så dosberoende utan beror mer på ärftliga faktorer, man kan ha en ökad känslighet. Denna reaktion kallas alkoholrelaterad steatonekros och inflammationen predisponerar troligen till leverfibros.

Cirros[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: levercirros

Levercirros ("skrumplever") och förstadiet leverfibros är strukturella förändringar av leverns funktionella vävnad. Fibroblaster stimuleras till att bilda kollagen (bindväv) som kommer att fylla ut levern och minska leverns funktionella kapacitet att detoxifiera och att ta hand om fett. Levercirros kan leda till koagulationsrubbningar (levern producerar viktiga komponenter i koagulationskaskaden). Allvarlig cirros kan blockera blodflödet genom levern vilket ger portal hypertension med ascites, ikterus och leverencefalopati. Man kan även drabbas av hepatorenalt syndrom.

Alkohol och cancer[redigera | redigera wikitext]

Cirka 2-4 procent av all cancer tros vara orsakad direkt eller indirekt av alkohol. [15] Enligt Burden of Disease project så beror 3,5 % av alla cancerdödsfall på alkoholkonsumtion.[16]

Alkohol och vikt[redigera | redigera wikitext]

Hur vikten förändras vid alkoholkonsumtion är oklart. En mängd stora studier har gjorts men kommer till motstridiga resultat.[17][18] Alkohol innehåller 7 kcal/g men man har spekulerat i om energin är svåranvänd eller om basalmetabolismen ökar vid alkoholintag. Det finns även teorier om att sockerintaget minskar hos alkoholkonsumenter.

Alkohol och fosterskador[redigera | redigera wikitext]

Alkoholkonsumtion ökar risken för missfall och missbildningar under graviditeten. Detta har varit känt sedan antiken, exempelvis kan man läsa i Bibeln i Domarboken 13:7 "Se, Du skall bliva havande och föda en son; drick nu icke vin eller starka drycker och ät icke något orent". I vetenskapligt sammanhang uppmärksammades problemet på allvar 1973 då Lemoine och medarbetare rapporterade 127 fall i Frankrike.[19] Trots detta så fortsätter var 10:e kvinna att dricka alkohol under graviditeten. [20]

Fetalt alkoholsyndrom (FAS)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fetalt alkoholsyndrom

Fetalt alkhoholsyndrom är en sjukdom med permanenta fosterskador som uppstått efter att mamman druckit alkohol under graviditeten. Det är okänt hur mängd, frekvens och tidpunkt som alkoholintaget äger rum spelar in på allvarlighetsgraden av missbildningarna och därför är rekommendationen att helt avhålla sig från alkoholen under graviditeten. Alkoholen passerar placentan och skadar därigenom det växande fostret; vikt och tillväxt drabbas liksom ansiktsförändringar, skador på nervsystemet vilket kan skapa mentala, psykiska eller beteendemässiga problem.[21]

Alkoholism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Alkoholism

Amerikanska läkarförbundet (JAMA) definierar alkoholism som "en primär kronisk sjukdom karaktäriserad av nedsatt kontroll över sitt drickande, besatthet av drogen alkohol, användandet av alkohol trots allvarliga konsekvenser och störda tankemönster." [22] WHO har uppskattat att ca 140 miljoner människor i världen är alkoholister.[23] Forskning tyder på att alkoholism hos båda könen är bestämt till ca 50-60 % av generna och 40-50 % av miljöfaktorer.[24]

Wernicke-Korsakoff syndromet[redigera | redigera wikitext]

Alkoholkonsumtion leder till brist på tiamin, vilket i sin tur kan leda till allvarliga bestående neurologiska skador. Ett exempel på en sådan skada går under namnet Wernicke-Korsakoffs syndrom.

Rekommenderat maximalt intag[redigera | redigera wikitext]

Livsmedelsverket har följande rekommendation[25]:

  • Män: 20 g/dag
  • Kvinnor: 10 g/dag
  • Barn, ungdomar, gravida och ammande rekommenderas att avstå.

Dessutom bör alkohol inte bidra med mer än 5 % av energiintaget (5 E%) hos vuxna.

Alkohol och allergi [26][redigera | redigera wikitext]

Öl, vin och sprit kan utlösa överkänslighetssymtom. Orsaken kans vara dels etanol, dels innehåll av biogena aminer, sulfiter och andra tillsatser. Dessutom kan alkohol potentiera annan födoämnesöverkänslighet, till exempel mot skaldjur, på grund av alkoholens effekt på resorptionen av födan. Många migränpatienter uppger att vin kan utlösa deras symtom.

Överkänslighetsreaktioner utlösta av etanol[redigera | redigera wikitext]

Överkänslighetsreaktioner mot ren etanol kan förekomma men är sällsynt. En betydligt mera vanlig ökad känslighet mot alkohol förekommer hos asiater (kineser, japaner, koreaner), Omkring halva befolkningen i dessa länder har en ärftlig brist på ett enzym, aldehyd-dehydrogenas, som är involverat i etanolmetabolismen. En ökad nivå av acetaldehyd ger bl.a. rodnad i ansiktet (flush), hjärtklappning och muskelsvaghet.[27][28]

(Källa behövs)

Överkänslighetsreaktioner utlösta av andra beståndsdelar i dryckerna[redigera | redigera wikitext]

Svavelföreningar kan orsaka överkänslighetsreaktioner hos känsliga personer, främst astmatiker. Särskilt den fria, gasformiga svaveldioxiden kan kraftigt påverka redan känsliga slemhinnor i luftvägarna. Sorbinsyra och sorbater kan hos känsliga personer ge hudirritation och rodnad kring munnen. Färgämnen är en grupp tillsatser som kan vara orsak till överkänslighet. De kan bland annat ge upphov till hudutslag och astma. I Campari ingår färgämnet karmin, som framställts av kochenill-löss, och kan ge allergiska reaktioner. Den biogena aminen histamin i vin kan orsaka reaktioner. Även om halterna av histamin i vin är förhållandevis låga kan reaktionerna vara kraftiga då alkohol har en synergistisk (förstärkande) verkan. I många fall kan ett glas vin vara tillräckligt för att orsaka ett migränanfall.[28]

Positiva hälsoeffekter av alkoholkonsumtion[redigera | redigera wikitext]

Under senare år har diskussionen kring eventuella positiva effekter av en måttlig alkoholkonsumtion tilltagit. Många forskare ställer sig positiva till en måttlig och regelbunden alkoholkonsumtion, i synnerhet för äldre personer.[källa behövs] Några av de potentiellt positiva effekterna av en måttlig alkoholkonsumtion är följande:

  • Minskning av hjärt-kärlsjukdomar, såväl förebyggande som lindrande vid symptom. Små mängder alkohol verkar under vissa förhållanden avstressande och kan därmed förhindra en stressutlöst förhöjning av plasma-ACTH och kortisol[29].
  • Förebyggande mot vissa cancerformer, bl.a. lungcancer. Mot detta skall dock ställas andra förhöjda cancerrisker.[källa behövs]
  • Förebyggande mot typ 2-diabetes.[30]
  • Förväntad livslängd: Statistiskt sett, har personer med måttlig och regelbunden alkoholkonsumtion en något högre förväntad livslängd. Orsakssambanden är dock ej klarlagda, och pekar åt olika håll. Redan tidigare sjuka personer med kort förväntad livslängd tvingas ofta avstå från alkohol - å andra sidan är rökare större konsumenter av alkohol.[31]
  • Positiva sidoeffekter av ännu inte helt kartlagda spårämnen från (röd)vin.[32]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gå på magkänslan. Systembolaget. Läst 23 december 2007.
  2. ^ [a b c] Alkohol är bra för ditt hjärta Aftonbladet. 3 maj 2006. Läst 23 december 2007.
  3. ^ [a b c] Alkoholskador från topp till tå. Vårdguiden. 9 juni 2006. Läst 23 december 2007.
  4. ^ [a b] Yuan, Jian-Min; Ross, Ronald K; Gao, Yu-Tang; Henderson, Brian E; Yu, Mimi C Follow up study of moderate alcohol intake and mortality among middle aged men in Shanghai, China British Medical Journal, 1997, 314, 18-23.
  5. ^ [a b] Alkohol i måttlig mängd kan minska risken för diabetes. Medicallink. 19 april 2000. Läst 23 december 2007.
  6. ^ [a b] Klar i knoppen av alkohol. Medicallink. 2 augusti 2000. Läst 23 december 2007.
  7. ^ [a b c d] Information som kan vara bra att ha när man samtalar med någon som dricker för mycket. Statens folkhälsoinstitut. . Läst 23 december 2007.
  8. ^ Alkoholstatistik 2005
  9. ^ Pearl, Raymond. Alcohol and Longevity. NY: Knopf, 1926.
  10. ^ Blackwelder, W. C., et al. Alcohol and mortality. The Honolulu Heart Study. American Journal of Medicine, 1980, 68(2), 164-169.
  11. ^ Hennekens, C.H. Alcohol and risk of coronary events. In: Zakhari, S., and Wassef, M., eds. Alcohol and the Cardiovascular System NIAAA Research Monograph No. 31. NIH Pub. No.. Washington, DC: U.S. Govt. Print. Off., 1996. pp. 15-24.
  12. ^ Harvey, Richard A.. Biochemistry 5th ed. 
  13. ^ 160 miljarder kostar supen. Vårdguiden. 9 juni 2006. Läst 23 december 2007.
  14. ^ Galanter, Marc; Kleber, Herbert D. (1 July 2008). The American Psychiatric Publishing Textbook of Substance Abuse Treatment (4th). United States of America: American Psychiatric Publishing Inc. sid. 114. ISBN 978-1585622764. http://books.google.com/?id=6wdJgejlQzYC 
  15. ^ Rothman, K.J. The proportion of cancer attributable to alcohol consumption Preventive Medicine 9(2):174-179, 1980.
  16. ^ Burden of alcohol-related cancer substantial Int J Cancer 2006;119:884-887
  17. ^ Liu, S., et al. A proscriptive study of alcohol intake and change in body weight among US adults. American Journal of Clinical Nutrition, 1994, 140(10), 912-920.
  18. ^ Jequier, E. Alcohol intake and body weight: a paradox American Journal of Clinical Nutrition, 1999, 69, 173-174.
  19. ^ Lemoine, P., Harousseau, H., Borteyru, J.B., & Menuet, J.C. (1968). Les infants des parents alcooliques. Anomalies observees, a propos de 127 cas. Quest Medical, 21, 476-482. PMID 12657907
  20. ^ Alkohol & hälsa - Systembolaget.se
  21. ^ Ulleland, C.N. (1972). The offspring of alcoholic mothers. Annals New York Academy of Sciences, 197, 167-169. PMID 4504588
  22. ^ The definition of alcoholism, The Joint Committee of the National Council on Alcoholism and Drug Dependence and the American Society of Addiction Medicine to Study the Definition and Criteria for the Diagnosis of Alcoholism, The Journal of the American Medical Association, 268(8), August 26, 1992
  23. ^ WHO | Alcohol
  24. ^ Dick DM and Bierut LJ, The Genetics of Alcohol Dependency, Current Psychiatric Reports 8 (2006) 151-7.
  25. ^ Livsmedelsverket, Rekommendationer om alkohol 2011-10-18 Läst 2012-06-28
  26. ^ Ulf Bengtsson & Nils E Eriksson (red) Förrädisk föda. Andra reviderade upplagan, ASTRAZENECA 2003
  27. ^ Födoämnesallergi (matallergi) hos vuxna - NetdoktorPro - Medicinska översikter - Allergologi
  28. ^ [a b] Bengtsson U och Eriksson NE: Alkohol. I Bengtsson U & Eriksson NE (red) Förrädisk föda. Andra reviderade upplagan, ASTRAZENECA 2003
  29. ^ Orion Pharma Neurologi - Alkohols positiva och negativa påverkan på det vaskulära endotelet
  30. ^ MKC URBAN - Alkohol och hälsa – En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa
  31. ^ Cardiovascular risk factors and confounders among nondrinking and moderate-drinking U.S. adults. Am J Prev Med 2005; 28: 36973; http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15831343?dopt=Abstract
  32. ^ Moderate alcohol use and reduced mortality risk: Systematic error in prospective studies. Addiction Research and Theory 2006; 1–31.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]