Birgitta Boucht

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Birgitta Boucht
Birgitta Boucht på Bokmässan 2016.
Birgitta Boucht på Bokmässan 2016.
Född27 april 1940 (82 år)
Helsingfors
Yrkeförfattare, översättare, redaktör
Nationalitetfinlandssvensk Finland
Språksvenska
Verksam1971
Ämnenfeminism
Litterära rörelserEdith Södergran-sällskapet[1]
Framstående verkTusenblad, en kvinna som snubblar
Förklädd och naken
Barntre
SläktingarBengt Pihlström (bror)
Birgitta Boucht 1995.

Birgitta Boucht, född Karin Birgitta Pihlström 27 april 1940 i Helsingfors, är en finlandssvensk författare, översättare och redaktör. Hon är även politices magister.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Bouchts far var Torsten Pihlström.[3] I början av 1970-talet arbetade Boucht på Rundradion och åren 1974 till 1978 på Folkets Bildningsförbund. Hon har varit engagerad i Boklaget för Södra Finland och i Folkdemokratiska föreningen Bröd och rosor.

Under 1990-talet var Boucht chefredaktör för tidskriften Astra [4] år 1995 - 2000 som då hette Astra Nova [5].

Hon har varit starkt engagerad inom finländsk Lättläst-litteratur och har ofta varit ledare för skrivarcirklar på olika håll i Svenskfinland.

Kvinno- och fredsrörelsen[redigera | redigera wikitext]

Boucht har även haft en framträdande roll inom kvinnorörelsen och fredsrörelsen i Finland.[6] Hon var medlem i den under 1970-talet verksamma gruppen Marxist-feministerna (MF-gruppen). Tillsammans med Carita Nyström skrev hon Denna värld är vår! Handbok i systerskap som utkom 1975. Sommaren 1981 deltog Boucht och två av hennes döttrar i nordiska kvinnors fredsmarsch från Köpenhamn till Paris. Marschen varade sju veckor och gick genom fem länder. Andra finländska deltagare i marschen var bland annat Ulla Gyllenberg och Tatiana Sundgren.

Utgivningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Birgitta Boucht har skrivit i flera olika genrer som lyrik, skönlitterär prosa, reportage- och debattböcker samt Läsa Lätt-böcker.[7]

Denna värld är vår. Handbok i systerskap från 1975 är Bouchts debut. 1979 kom prosa- och lyrikvolymen Livs levande och 1981 diktsamlingen Långa vandring som gestaltar kvinnans väg från äldsta tid till vår egen.[8]

I prosaboken Öppna rum 1985 ger Boucht insyn i en bostadslös persons liv. Glädjezon 1986 handlar om Parismarschen 1981 och Washingtonmarschen 1983, som Birgitta Boucht själv deltog i. År 1988 kom diktsamlingen De fyrtionio dagarna. 1991 utgav Boucht brevboken Postfeminism (tillsammans med Carita Nyström, Anna Rotkirch och Maria Serrano).[9]

Konservatorns blick 2002 består av korta prosatexter och tematiserar ett existentiellt resande. Diktsamlingen Kroppens esperanto 2003 tar upp de psykiska påfrestningars som en svår sjukdom ger upphov till. I Sökord 2009 (tillsammans med Mariella Lindén och Harriet Clayhills) granskas i brev, bilder och texter vänskapen, sjukdomen, ålderdomen och döden. 2014 kom Förklädd och naken , en självbiografisk text om en disharmonisk uppväxt och om livet som författare och pionjär inom kvinnorörelsen.[7][9]


Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hennes bok Tusenblad, en kvinna som snubblar nominerades till Runebergspriset 2012.[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskspråkiga regionalprogrammen. En publikundersökning av Birgitta Boucht, Elisabeth Franck, Anna-Marja Nurminen & Jan-Christer Wahlbeck. 1971.
  • De svenskspråkiga aktualitetsprogrammen för barn och ungdom. Birgitta Bouch, Singa Sandelin. 1972.
  • Denna värld är vår! Handbok i systerskap. Av Birgitta Boucht och Carita Nyström. I kvinnominne: Dikter 1965–1975. Av Carita Nyström. Tala om vad du vet: Dikter från sommaren 1975. Av Birgitta Boucht. 1975
  • Livs levande, 1979
  • Långa vandring, 1981
  • Öppna rum: Insyn hos en bostadslös, 1985
  • Glädjezon, 1986
  • Kärleken till ordet. En antologi av Borgå skrivarklubb med en inledande essä av Birgitta Boucht, 1986
  • Lösa lappar om mormor, Marjut och döden, 1987
  • Fyrtionio dagarna, 1988
  • Postfeminism, 1991
  • Inringning, 1991
  • Marken gungar: En bok om att bli kär. Av Birgitta Boucht, foto Charlotta Boucht, 1991
  • Vida världen. En lättläst-bok med text av Birgitta Boucht, bilder av Charlotta Boucht, 1996
  • Minnas, glömma och förtiga: Syskonbrev, Birgitta Boucht & Bengt Pihlström, 1997
  • Jag heter Hanna, 1998
  • Mariposa: Roman, 1999
  • Det brinner en eld: Inspirationsbok för skrivare, 2000
  • Konservatorns blick: 63 texter, Schildt, 2002
  • Kroppens esperanto, 2003
  • Sämsta tänkbara sällskap: Dikter, 2005
  • Väg leder vidare och stjärnorna är intensiva också här: 20 år med Edith Södergran-sällskapet. Redaktör Birgitta Boucht, 2005
  • Dygnet har 179 timmar: En bok om Alma, Vera och Adrian. Illustrationer av Christer Lieberath, 2008.
  • Sökord: Vänskap, död, rum, brev, böcker, 2009
  • Med ålderns rätt. Med Tomas Mikael Bäck (red.), 2010
  • Katten i Ediths trädgård: En lättläst bok om Edith Södergran med hennes foton och dikter, 2011
  • Tusenblad, en kvinna som snubblar: Roman, 2011.
  • På fria villkor: Edith Södergran-studier. Redaktör Arne Toftegaard Pedersen, redaktionsråd Birgitta Boucht, Agneta Rahikainen och Ann-Christine Snickars, 2011
  • Förklädd och naken: Självporträtt, själsfränder, skrift, 2014
  • Tårar, kärlek, efterrätter, 2014
  • Dånet i ett ensamt öra, 2016

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Viklund, Ann-Charlotte (31 maj 2005). ”...du sökte en kvinna och fann en själ | Publikt”. www.publikt.se. Fackförbundet ST. https://www.publikt.se/kultur/du-sokte-en-kvinna-och-fann-en-sjal-5914. Läst 2 november 2021. 
  2. ^ [a b] Birgitta Boucht, MLM (archive.org), refererad 9.12.2011.
  3. ^ Sanojen aika (finska)
  4. ^ ”Birgitta Boucht”. litteratur.sets.fi. http://litteratur.sets.fi/forfattare/birgitta-boucht/. Läst 8 oktober 2017. 
  5. ^ ”Sluta aldrig elda under vreden – Astra”. https://www.astra.fi/blog/webbartiklar/sluta-aldrig-elda-under-vreden/. Läst 6 oktober 2020. 
  6. ^ Boucht, Birgitta i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  7. ^ [a b] ”Boucht, Birgitta - Alex Författarlexikon”. Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/boucht-birgitta. Läst 8 november 2022. 
  8. ^ ”Birgitta Boucht” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. 2020-07-09. http://snl.no/Birgitta_Boucht. Läst 8 november 2022. 
  9. ^ [a b] ”Birgitta Boucht - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/birgitta-boucht. Läst 8 november 2022. 
  10. ^ ”Boucht, Birgitta”. Nordic Women's Literature. KVINFO & KvinnSam. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/boucht-birgitta-3/. Läst 2 november 2021. 
  11. ^ 112 tohtoria, 14 kunniatohtoria ja yksi riemutohtori. Turun Sanomat 24.5.2008. (finska)
  12. ^ Hufvudstadsbladet 6.2.2015, s. 24.
  13. ^ Andtbacka nominerad till Runebergspriset. Refererad 9.12.2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]