Ivar Heikel

Från Wikipedia
Ivar Heikel
Heikel fotograferad i Atelier Apollo, cirka 1905
Född16 januari 1861[1][2]
Nykarleby, Finland
Död8 oktober 1952[1] (91 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidKejserliga Alexanderuniversitetet
SysselsättningHistoriker, klassisk filolog[3], universitetslärare[3]
ArbetsgivareKejserliga Alexanderuniversitetet
MakeHildur Ingeborg Landén
FöräldrarAugust Heikel
Aurora Emilia von Knorring
SläktingarHenrik Heikel
Felix Heikel
Axel Heikel
Utmärkelser
Tollanderska priset (1941)
Redigera Wikidata

Ivar August Heikel, född 16 januari 1861 i Nykarleby, död 8 oktober 1952 i Helsingfors, var en finländsk filolog och lärdomshistoriker. Han var kusin till Viktor, Felix och Axel Heikel samt morfar till Erik Allardt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ivar Heikel föddes i ett prästhem som det näst yngsta av åtta barn. Då hans far dog när han var fem år gammal hade hans mor Aurora Emilia von Knorring stort inflytande över hans uppfostran och utveckling. Som student i Helsingfors tog han ställning för det svenska språket.[4]

Han tog filosofie kandidatexamen 1883, licentiatexamen 1885, och disputerade samt blev docent i klassisk filologi vid Helsingfors universitet samma år. Därefter fokuserade han i sin forskning på kyrkofadern Eusebios och publicerade 1888 en studie av dennes verk Praeparatio evangelica, samma år som han blev professor i grekisk litteratur.[4][5] Heikel verkade som universitetsrektor under två perioder, och var däremellan dekanus för historisk-filologiska fakulteten.[4]

Han tillhörde prästeståndet i egenskap av representant för universitetet vid de två sista ståndslantdagarna.[4][5]

Ett av hans främsta arbeten var en textkritisk utgåva av Eusebios skrifter, vilken han utgav på uppdrag av Berlins vetenskapsakademi.[4][5] Förutom sin filologiska produktion skrev han även historieverk över Helsingfors universitet och Åbo universitets språkforskning. Han skrev också om pedagogik och samhällsfrågor, då han ville motverka både antidemokratiska strömningar och socialism.[4]

Som emeritus ägnade han sig åt översättningsarbeten till svenska.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Filologins studium vid Åbo universitet (1894)
  • Platon (1919)
  • Från antikens värld (1920)
  • Antik livssyn (1930)
  • Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet (1934, fjärde upplaga 2013, tillsammans med Anton Fridrichsen)
  • Helsingfors universitet 1640–1940 (1940)
  • Minnen I–III (1945–47)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ivar August Heikel, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] ”Heikel, Ivar August”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5211-1416928957817 
  5. ^ [a b c] Heikel, Ivar August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Företrädare:
Edvard Hjelt
Rektor för Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors
1907–1911
Efterträdare:
Anders Donner
Företrädare:
Waldemar Ruin
Rektor för Helsingfors universitet
1920–1922
Efterträdare:
Hugo Suolahti