Hoppa till innehållet

Erik Heinrichs

Från Wikipedia
Erik Heinrichs
Erik Heinrichs, 1945.
Född21 juli 1890[1]
Helsingfors
Död16 november 1965[2] (75 år)
Helsingfors
BegravdBrändö begravningsplats
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
École supérieure de guerre
Nya svenska samskolan
SysselsättningOfficer, författare
FöräldrarAxel Heinrichs
SläktingarBertil Heinrichs (syskon)
Utmärkelser
Tre Stjärnors orden, tredje klass (1926)[3]
Officer av Hederslegionen (1927)[4]
2:a graden av Örnkorsets orden (1935)[5]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1939)[6]
Frihetskorsets storkors (1940)[7]
Järnkorset av 1:a klass (1941)[4]
Frihetskorsets Mannerheimkors av 2. klass (1942)[8]
Tyska korset i guld (1943)
Riddarkorset av Järnkorset (1944)[4]
Frihetskorsets Mannerheimkors av 1. klass (1944)[9]
Tollanderska priset (1960)
Järnkorset av 2:a klassen[8]
Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[8]
Vinterkrigets minnesmedalj[8]
Finlands Reservofficersförbunds förtjänstmedalj i guld[8]
Järnkorset av 2:a klassen[8]
Tilläggsspänne till Järnkorset[8]
Frihetskrigets minnesmedalj[8]
Kommendörs storkors av Storfurst Gediminas orden[8]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden[8]
Mikael den tappres orden
Kommendör med stjärna av Polonia Restituta
Frihetskorsets 3. klass[8]
Ärekorset[8]
Storkors med helig krona av Kungariket Ungerns förtjänstorden[8]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden[8]
Storkorset av Rumänska Stjärnans orden[8]
Redigera Wikidata

Axel Erik Heinrichs, född 21 juli 1890 i Helsingfors, död 16 november 1965 i Helsingfors, var finländsk militär. Major 1918, överstelöjtnant 1919, överste 1928, generalmajor 1933, generallöjtnant 1940, general av infanteriet 1941.[10][11]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Heinrichs farfar var ursprungligen rikssvensk och hette Henriksson. Erik Heinrichs avlade studentexamen 1908.[10]

Heinrichs fick sin militära utbildning vid finska jägarbataljonen i Tyskland 1915–1918 och Franska militärhögskolan 1925–1928.[10][11]

Under finska inbördeskriget 1918 var Heinrichs bataljonskommendör.[11] Han var landshövding i Vasa län 1930.

Heinrichs var generalstabschef under vinterkriget 1940–1941 och fortsättningskriget 1942–1944. Han var överbefälhavarens representant i Tyskland januari-februari och maj-juni 1941, och förde befäl över Karelska armén 1941–1942, när Östkarelen erövrades. Han fungerade som rådgivare till Gustaf Mannerheim 1941–1945, Kommendör för försvarsmakten under 1945 och expert vid VSB-förhandlingarna 1948. [10]

Heinrichs författarbana fick en fortsättning efter andra världskriget, med verk som Kléber i Egypten (1946) och Vid franska Atlantkusten i de hundra dagarnas spår (1957). Det obestridliga huvudarbetet i hans produktion är ändå Mannerheimgestalten I–II (1957–1959). Heinrichs kallades till hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1957.[10][11]

Privat var han gift med 1921 Maria (dotter till Gustav Paulig), död 1985. Han var bror till Bertil Heinrichs.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Erik Heinrichs, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Erik Heinrichs, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Valdības Vēstnesis, 260, 17 november 1926 .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, president.ee , läst: 16 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 36, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] läs online, www.mannerheim-ristinritarit.fi , läst: 16 juni 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.mannerheim-ristinritarit.fi .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f] ”Heinrichs, Erik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4412-1416928957018 
  11. ^ [a b c d] Heinrichs, Erik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]