Kommunikationer i Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gamla och nya centralstationen i Uppsala.

Kommunikationer i Uppsala domineras mycket av närheten till huvudstaden Stockholm, vilket förenklar pendlande i stor skala, och också bidrar till att Uppsala har en relativ närhet till den internationella flygplatsen Arlanda. Knutpunkten för kommunikationer i Uppsala är centralstationen där majoriteten av stadens tåg och busstrafik passerar. Vid centralstationen finns även stora utrymmen avsatta till cykelparkeringar, då cykeln är ett viktigt transportmedel i staden. Sedan år 2005 har byggprojektet Resecentrum Uppsala drivits i samarbete mellan Uppsala kommun, Trafikverket och Jernhusen AB.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Motorway Sweden, Switzerland and Italy.svg

Uppsalaområdets i särklass viktigaste transportled för biltrafik är motorvägenEuropaväg 4. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till inte minst Stockholmsområdet. Den går också förbi Arlanda vilket utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbi Storvreta till Gävle. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annat Vaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala som Tycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller till Bärbyleden som är en del av väg 55. Innan den nya motorvägen öppnades så utgjorde denna väg E4 som norr om Uppsala bestod av 13-metersväg fram till Mehedeby och därifrån blev motorväg fram till Gävle, vilket den varit på den sträckan sedan 1995 (motortrafikled från 1977). Den gamla E4:an kallas numera för länsväg C 600 och var en flaskhals, inte minst i samband med vissa helger och semesterperioder då trafiken ökade.

Bärbyleden är fyrfilig med delvis planskilda korsningar. Den har anslutning till Tycho Hedéns väg via en halv trafikplats som enbart erbjuder på- och avfart väst-sydlig riktning och även till Råbyvägen samt Österleden i en cirkulationsplats. Därefter ansluter den till E4 i en trafikplats.

Framtida ringled[redigera | redigera wikitext]

Det finns långsiktiga planer på att knyta en ringled runt staden, med sträckningen: Tycho Hedéns väg - Bärbyleden (etapp 1 och 2) - Sydvästlänken[1] [2]- Dag Hammarskjölds väg - Kungsängsleden - Stålgatan - Tycho Hedéns väg. Den nya Sydvästlänken skulle ha sträckt sig från trafikplats Berthåga (med anknytningar till Bärbyleden, Enköpingsvägen/Riksväg 55/72) till korsningen Dag Hammarskjöldsvägen - Kungsängsleden alternativt Vårdsätravägen. Länken kommer att ha sin sträckning i tunnel under Flogsta, Ekeby, Eriksberg, Stadsskogen och troligtvis dimensionerats för två körfält i vardera riktning med en hastighetsbegränsning om 70 km/h. Lokala anslutningar till leden kan komma att vara aktuella från Norbyvägen och Eriksbergsvägen vilka löses planskilt eller med cirkulationsplats. Uppgraderingar på vissa avsnitt såsom Stålgatan och Bärbyleden mellan trafikplats Berthåga och trafikplats Husbyborg/Librobäck kan bli aktuella i framtiden då staden expanderar. Hösten 2014 valde den rödgröna majoriteten i Uppsala Kommun att skrota planerna på Sydvästlänken, det är oklart om beslutet kommer ändras i framtiden.[3]

Övriga väganslutningar[redigera | redigera wikitext]

Förutom E4 strålar sju riks- och länsvägar ut från Uppsala, moturs från söder 255 mot AlsikeMärsta (en del av E4 före 1972), 282 mot LännaAlmungeKnutby, 288 mot RasboAlundaGimoÖsthammar, 290 mot StorvretaVattholmaÖsterbybruk, 272 mot GysingeSandviken, 72 mot HebySala(–Dalarna) och 55 mot EnköpingSträngnäs. Från E4 vid Knivsta viker också riksväg 77 av mot Norrtälje.

Vattenvägar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fyrisån
Fyrisån

Broar[redigera | redigera wikitext]

Se även Kategori:Broar i Uppsala

Uppsalas äldsta bro är Dombron vilken har funnits sedan 1300-talet. Fram till mitten på 1800-talet var det enda sättet att korsa Fyrisån norr om Kvarnfallet under sommaren att färdas med färja. Därför byggdes mellan 1846 och 1848 Jernbron. Idag finns drygt 25 broar över Fyrisån i Uppsala. Dessa är norrifrån räknat

Uppsala hamn[redigera | redigera wikitext]

Uppsala hamn ligger i den södra delen av staden (mot Kungsängen), närmare Fyrisåns utlopp i Ekoln. Uppsala kommun har 80 båtplatser i hamnen, varav 20 i kajen och 60 i småbåtshamnen. I gästhamnen finns även plats för 40 mindre båtar[4].

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det har även funnits planer på att starta civiltrafik från Ärna flygplats (före detta F 16) strax norr om staden som dock har avslagits av myndigheterna. För privatflyg finns Sundbro flygplats, ungefär 12 km från Uppsala centrum.


Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Stationshus[redigera | redigera wikitext]

Se även Uppsala centralstation

Stora delar av kollektivtrafiken i Uppsala utgår från Uppsala centralstation, även kallat resecentrum. Ett nytt stationshus byggdes färdigt 2012, vilket är tänkt att innebära en ännu effektivare trafik.

Tågtrafik[redigera | redigera wikitext]

Den tätaste järnvägstrafiken från Uppsala går söderut mot först och främst Stockholm, genom SJ:s Uppsalapendeln och SL:s Pendeltåg. Det går även regelbundna tåg till bland annat Sundsvall, Östersund och Dalarna. Från Uppsala utgår också lokaltåg till Tierp (vissa turer till Gävle) samt till Sala. Söderut går SL:s Pendeltåg via Arlanda till Stockholms C och vidare till Södertälje.

Uppsala har järnvägsförbindelse med Stockholm (via Knivsta, Märsta eller via Arlanda), Gävle (via Storvreta Vattholma, Tierp m.fl) och Sala (via Morgongåva och Heby.) (Se även museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg). Vissa södergående tåg går även vidare från Stockholm, främst till Norrköping/Linköping.

Diskussioner pågår om att återuppbygga banan till Enköping som först trafikerades med ånglok och sedermera med rälsbuss från 1950-talet fram tills slutet av 1970-talet.[5]

Standard[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen är dubbelspårig söder om Uppsala och fyrspårig från länsgränsen, där spåren delar sig mot Märsta/Stockholm och Arlanda. Fyrspåret på den sträckan blev klart 1999. Det var en stor underlättnad för tågtrafiken på den sträckan.

Dubbelspåret mellan länsgränsen och Uppsala C är en flaskhals, speciellt under rusningstid. Det har beslutats våren 2018 att fyrspåret ska byggas i sin helhet mellan Uppsala och länsgränsen, byggstart är i nuläget satt till 2024.[6]

Norr om Uppsala delar sig den dubbelspåriga järnvägen då Dalabanan och Ostkustbanan skiljs åt. På Ostkustbanan mellan Uppsala och Gävle är det sedan hösten 2017 dubbelspår på hela sträckan när tunneln under Gamla Uppsala öppnades för trafik.[7] Dalabanan är enkelspårig hela sträckan med några mötesspår. Även här har det diskuterats att bygga ut och renovera delar av banan då den är ganska sliten, men i nuläget saknas finansiering för projektet och eftersom ingen finansiering fanns i transportplanen 2018-2029 är det troligt att detta inte kommer hända i närtid.

Pendling[redigera | redigera wikitext]

Uppsala kommuns nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 invånare i Upppsala kommun pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala kommun. I och med utlokalisering av statliga verk, kom även en icke-obetydlig grupp stockholmare att dagpendla till Uppsala. År 2005 var totala antalet inpendlare till Uppsala kommun 17 309 och utpendlare 19 473.[8]

Pendling till och från Uppsala kommun år 2008
Visavi
ort
Inpendling
till Uppsala kommun
Utpendling
från Uppsala kommun
Netto-
pendling
Uppsala län 9 428 3 063 6 365
* Knivsta 2 142 837 1 305
* Östhammar 1 987 756 1 231
* Heby 1 461 217 1 244
* Tierp 1 715 429 1 286
* Enköping 1 800 647 1 153
* Håbo 253 135 118
* Älvkarleby 70 42 28
Stockholms län 4 723 15 216 -10 493
Övriga riket 3 234 3 557 -323
TOTALT 17 385 21 836 -4 451
Gamla Uppsala Buss i Skarholmen
Källa: Uppsala kommun[9]

Busstrafik[redigera | redigera wikitext]

Se även Uppsalabuss och Upplands Lokaltrafik

Länsbussarna som går ut runt om Uppsala sköts av Upplands Lokaltrafik, vars enda ägare sedan 1 januari 2012 Landstinget i Uppsala län[10], och stadstrafiken sköts av Uppsalabuss, som dock sedan ca 2005 ingår i Upplands Lokaltrafik. Uppsalabuss trafikerar förutom tätorten även linjer till Lövstalöt-Bälinge och Storvreta. Den omfattande ombyggnaden av centralstationen har även lett till att bussterminalen byggs om, och att nästan alla lokala busslinjer har flyttats ut från Dragarbrunnsgatan till Kungsgatan. Landstinget i Uppsala län är ansvariga för busstrafiken i Uppsala. Upplands Lokaltrafik har ca 125 stadsbussar, 250 regionbussar och 11 tåg. Drygt hälften av UL:s kostnader täcks av biljettintäkter, de kvarvarande utgifterna betalas via skattsedeln. Totalt gjordes 26 miljoner resor under år 2011[11].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2015-09-11 UNDERLAGSRAPPORT: Trafikanalyser för Uppsala 2050”. https://www.uppsala.se/contentassets/dc584ee2fd4248f4aaed98836d9672ca/trafikanalyser-for-uppsala-2050.pdf. Läst 26 juni 2016. 
  2. ^ ”Rapport Sydvästlänken i Uppsala, studie av reservat”. https://www.uppsala.se/contentassets/9e57fa8ce1874ccc8ddb4a5d31105abe/underlagsrapport-rapport-sydvastlanken-studie-vagreservat.pdf. Läst 26 juni 2016. 
  3. ^ ”UNT: Planer på trafikled i väster skrotas”. http://www.unt.se/uppland/uppsala/planer-pa-trafikled-i-vaster-skrotas-3443123.aspx. Läst 26 juni 2016. 
  4. ^ Uppsala hamn på uppsala.se hämtad 2012-11--04
  5. ^ Hedenlund, Maria (20 oktober 2017). ”Nytt fokus på Aroslänken”. www.unt.se. https://www.unt.se/nyheter/enkoping/nytt-fokus-pa-aroslanken-4792961.aspx. Läst 4 januari 2019. 
  6. ^ ”Regeringen vill ha fyrspår mellan Uppsala och Stockholm”. SVT Nyheter. 31 maj 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/regeringen-vill-ha-fyrspar-mellan-uppsala-och-stockholm. Läst 4 januari 2019. 
  7. ^ Kihlberg, Nicklas (17 september 2017). ”Nu ska den nya tunneln invigas”. www.unt.se. https://www.unt.se/nyheter/uppsala/nu-ska-den-nya-tunneln-invigas-4759160.aspx. Läst 4 januari 2019. 
  8. ^ SCBs statistik över arbetskraftspendling Arkiverad 8 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ UPPSALA 2010 Statistik för Uppsala kommun, sid. 12 Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2011-06-21
  10. ^ Om UL, Ägare på ul.se hämtat 2012-11-04
  11. ^ Om UL, ul.se hämtat 2012-11-04

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]