Studentliv i Uppsala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vårsång på Slottsbacken ca 1920.

Studentlivet i Uppsala är omfattande tack vare Uppsala universitets och studentnationernas långa historia.

Termen studentliv avser normalt främst studentens fritid. Denna artikel vill dock försöka skildra Uppsalastudentens liv i vidare mening och även något skildra lärosätena, studierna och de akademiska traditionerna och lyfta fram det som är typiskt för Uppsala. Detta är om inte annat en nödvändig förutsättning för att förstå fritiden.

Innehåll

Lärosäten i Uppsala[redigera | redigera wikitext]

I Uppsala finns idag två universitet, två högskolor och två teologiska seminarier, varav Uppsala universitet är det i särklass äldsta och största:

Universitet[redigera | redigera wikitext]

  • Uppsala universitet, grundat 1477 är Nordens äldsta universitet. Statligt.
  • Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna, etablerat som lantbruksinstitut 1848 och genom sammanslagningar omvandlat till lantbrukshögskola 1932 och till Sveriges lantbruksuniversitet 1977. Statligt.

Teologiska seminarier/högskolor[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Se även Uppsala universitet – Historia och Uppsalas historia.

Medeltiden och reformationen[redigera | redigera wikitext]

Marginalklotter i Olaus Guthos föreläsningsanteckningar från slutet av 1400-talet.

Uppsala universitet grundades 1477 av kyrkan som utbildningsinstitution för präster.[3] Universitetet var Sveriges första och var då världens nordligaste. Studenterna studerade teologi, latin samt skolastisk filosofi som inspirerats av den antike filosofen Aristoteles, som brukligt var vid dåtidens universitet. Universitetet var en stat i staten och studenterna lydde under dess domstol. Initiationsriterna, eller nollningen med modernt språkbruk, var våldsamma och de blivande studenterna skändades med låtsasvapen av trä. Det finns inte många källor från denna tid. Föreläsningsanteckningarna från en gotländsk student vid namn Olaus Johannis Gutho är ett undantag och finns bevarade på Gustavianum. Han studerade i Uppsala 1477–1486.[4][5] Studenterna levde i en kommunitet på Kvarnholmen, en mindre ö i Fyrisån där Upplandsmuseet idag är beläget.[6]

I och med reformationen kom universitetets verksamhet att starkt begränsas. Universitetet hade ju varit katolskt och det var inget som uppskattades av Gustav Vasa.[4] Gustav Vasas reduktion innebar också att både makt och kapital flyttades från kyrkan i Uppsala till kungen i Stockholm. Efter reformationen dog undervisningen i praktiken ut efter mitten av 1500-talet, även om universitetstjänster fortfarande tillsattes. [7]

Stormaktstiden[redigera | redigera wikitext]

Uppsalastudent omkring år 1700.

1593 beslutade Uppsala möte att återöppna universitetet men det tog i realiteten ett tiotal år innan en helt fungerande verksamhet åter var på plats. Den som återupprättade universitetet var den likaså lutherske kungen Gustav II Adolf. År 1624 donerade han de Gustavianska arvegodsen – bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland till universitetet. Deras värde uppskattas idag (2007) till ett värde av 2 miljarder kronor och har en yta av knappt halva Öland. Kungen instiftade också stipendier i form av kost och logi till lovande men mindre bemedlade studenter. Gustav II Adolf insåg fördelarna av att även bygga stormakten Sverige med intellektuella medel. Viktiga ämnen var statsvetenskap och historia, men även teologi - nu i luthersk tappning.[4] Dessa breda nysatsningar på universitetet ledde till ett tydligt uppsving för det akademiska livet i Sverige.

Under denna tid började studenterna samlas landskapsvis efter kontinental förebild. Sällskapen kallades ursprungligen "societas" eller "landskap", men kom så småningom att kallas nationer. Nationernas första tid är svår att rekonstruera. Det tycks ursprungligen ha varit löst sammansatta grupper, men de organiserade sig så småningom och från 1640-talet finns skriftliga dokument som protokoll, kassaböcker och matriklar. (Matriklarna upptar dock ibland inskrivningsår vid universitetet och inte i nationen.) Nationerna var från början förbjudna av universitetet med hot om relegering. 1663 ändrade dock universitetsledningen uppfattning och införlivade istället nationerna i universitetssystemet, genom att över varje nation sätta en professor som inspektor. År 1667 gjordes medlemskap i nation obligatoriskt för studenter vid universitetet, vilket det sedan varit ända till 2010.[8]

År 1663 inrättades Exercitiergården. Denna institution var avsedd att locka unga adelsmän till akademin och lära dem de praktiska ämnena ridning, fäktning, dans och musik, vilket ansågs vara viktiga ämnen för den som ville bli statsman och göra karriär i staten.[6]

Studenterna hade juridisk immunitet från den borgerliga rättsskipningen och stod istället under akademisk jurisdiktion. Akademins jurisdiktion ansågs överordnad den civila så den akademiska domstolens ord gällde även vid tvister som involverade både borgare och akademiker. Domarna blev ofta partiska vilket resulterade i en kultur där studenterna agerade väldigt stökigt. Ett nöje bland studenterna var att "löpa Grassatim", vilket innebar att studenterna nattetid likt en svärm gräshoppor rände fram längs stadens gator och vandalisera allt som kom i deras väg.[6] Under stormaktstiden var pennalismen utbredd bland Uppsalas studenter. För att fullt ut upptas bland studenterna var en reccentior tvungen att genomgå en initiationsrit känd som "Depositionsceremonin". Under ceremonin kläddes reccentiorerna upp i hattar med horn och åsneöron och i mungiporna sattes galtbetar. Reccentiorerna vallades därefter med hjälp av hugg och slag runt Uppsala på alla fyra likt en skock får. Därefter fick reccentiorerna lyssna till ett nonsenstal som de muntligt examinerades på. Exempelvis kunde examinatorn fråga "Hur många loppor gå i sked?" där det rätta svaret var "Loppor gå icke i sked - de hoppa!". När de svarade fel fick de motta örfilar. Ceremonin avslutades med att reccentiorena symboliskt skulle avklädas sina laster genom att avklädas sina märkliga utklädnader. Detta skedde bland annat genom att de skakades tills galtarna föll ur munnen på dem eller att de tvättades i ansiktet med en trasa täckt i avföring. När reccentioren till slut stod naken döptes han in vin och upptogs därmed som fri akademisk medborgare. Med åren blev ceremonin allt grövre och våldsammare tills den 1691 förbjöds av Karl XI.[6]

Från 1600-talet och framåt började naturvetenskapen på allvar göra sitt intåg vid universitetet med Olof Rudbeck d.ä. som förgrundsgestalt. I den stora stadsbranden 1702 lades 3/4 av Uppsala i ruiner. Universitetshuset klarade sig dock.[4] När domkyrkan återuppbyggdes efter branden, hjälpte studenterna till att hissa upp storklockan, "Storan", Sveriges största klocka på 7 ton. Som tack för hjälpen utlovades fri begravningsringning med klockan.[9] Under 1700-talet hyllades förnuft och vetenskap. Carl von Linnés botaniska exkursioner till Uppsalas omgivningar var mycket populära bland studenterna.[10]

Romantikens era[redigera | redigera wikitext]

Nordiska studentmötet i Uppsala 1856. Studenter marscherar förbi Svandammen.

Under första halvan av 1800-talet fick förnuftstron ge plats för den tyska romantiken. Det var under denna tid bilden av studenten som en sjungande, idealistisk hjälte växte fram. Adelns privilegier avtog, och genom studier fanns nu möjlighet för en något bredare allmänhet att få inflytande och framgång i samhället. Linné upphöjdes till blomsterkung och nationalhjälte. Erik Gustaf Geijer blev 1817 professor i historia, men är även betydelsefull som kompositör och skald. Hans offentliga föreläsningar var mycket populära.

Under unionstidens första årtionden var rojalismen stark bland Uppsalas studenter. År 1826 leder nyheten att Kronprinsessan Josefina hade fött en son till stort allmänt firande bland stadens studenter. Dessa händelser har senare betraktats som inledning till 1800-talets studentromantik.[11] Romantiken tar sig också uttryck genom att skandinavistiska strömningar uppstår på universitet runt om i norden. 1843 hålls det första skandinaviska studentmötet och studenter från Köpenhamns-, Kristianias- och Lunds universitet strömmar till Uppsala. Även studenterna från Helsingfors universitet var välkomna men kunde inte delta då de ålagts reseförbud av tsaren. För att lätt kunna känna igen varandra under studentmötena bestämdes det att universitetets studenter skulle bära likadana mössor vilket blev förlagan till dagens studentmössor. Skandinavismen nådde sin kulmen efter Februarirevolutionen 1848. Under det Slesvig-holsteinska kriget som bröt ut samma år sattes dock den skandinaviska gemenskapen på prov. Då Uppsalas studenter saknar någon gemensam organisation för att uttrycka deras solidaritet med Danmark tvingas dessa samlas till allmänna studentmöten. Händelsen påvisade behovet av en gemensam organisation för studenterna och 1849 grundades Uppsala studentkår.[12] Trotts uppsalastudenternas solidaritetsförklaringar så uteblir officiellt stöd från Sverige-Norge till Danmark och den politiska skandinavismen kommer på skam. Ett fåtal studentmöten hålls under 1850- och 1860-talen. Det sista studentmötet hålls i Uppsala år 1875.[13]

Mellan 1800 och 1829 sker flera nationssammanslagningar av de 20 nationerna, och en läggs ned, tills de 1829 når det antal av 13 de har idag. Sedan dess har inga förändringar av namn eller antal skett. Under en period av ganska exakt 100 år skaffade nationerna egna hus. Nationerna var från början mycket små och hyrde in sig i olika lokaler. Under en intensiv period av 18 år skaffade sig knappt hälften av nationerna egna hus: Den första nation som hyrde ett helt hus var Östgöta, som 1817 hyrde in sig i orangeriet i Linnéträdgården och omdanade det för sina behov. Den första nation som ägde ett eget hus var Göteborgs, som 1822 uppförde en byggnad på Sankt Larsgatan 9, huvudsakligen för idrottsutövning. Därefter följde i rask takt Upplands 1825, Smålands 1826, Västgöta 1832 (inköpt 1825) och Västmanlands-Dala 1834 (invigt 1831). Stockholms hus stod klart 1848. Under en annan intensiv period av 17 år skaffade i stort sett resten egna hus: Gotlands 1873, Gästrike-Hälsinge 1880, Värmlands 1884, Norrlands 1889 och Södermanlands-Nerikes 1897. Sedan Kalmar skaffat eget 1913 har alla nationer haft egen byggnad, även om många lämnat sina ursprungliga byggnader och byggt nya.[14][15][16]

Manskörstraditionen startades 1808 då Johann Christian Friedrich Haeffner tonsatte Samuel Ödmanns Under Svea banér. Flera sångsällskap bildades, bland annat Allmänna sången. Det var dock först 1830 Allmänna sången organiserades på ett fastare sätt.[17] År 1831 bildades Kuratorskonventet som ett samarbetsorgan mellan studentnationerna.[18] År 1841 stod ett fristående universitetsbibliotek klart - Carolina Rediviva. 1842 öppnades restaurangen Flustret vid Svandammen[19] och blev snart en viktig samlingspunkt för studenterna. Den fick sitt namn, för att studenterna flockades som bin på flustret på en bikupa. Gunnar Wennerberg skrev de Uppsalaanknutna Gluntarne under åren 1847–1850. Han skrev också populära fosterländska manskörssånger såsom Hör oss, Svea[20]. 1853 bildades manskören Orphei Drängar.[21]

Valborgsfirandet vid slottet och Gunillaklockan klockan 21 växte fram under början av 1800-talet. År 1823 framfördes "Våren är kommen". Allmänna sången blev snart ett givet inslag. Under 1838 skrev uppsalastudenten Herman Sätherberg Längtan till landet ("Vintern rasat ut"), som tonsattes av lundensaren Otto Lindblad 1839. År 1846 skrev uppsalastudenterna Herman Sätherberg (text) och prins Gustaf (musik) Vårsång ("Glad såsom fågeln"), och 1852 skrev de Studentsången ("Sjungom studentens lyckliga dag"). Snart blev ett leve för konungen och fosterlandet, och ett tal till våren av studentkårens vice ordförande stående inslag. Sedan 1926 sänds högtiden av Sveriges Radio och sedan 1971 hålls vårtalet istället av Curator curatorum, Kuratorskonventets ordförande.[22]

År 1872 blev Betty Pettersson den första kvinnliga studenten och 1892 grundas "Upsala Kvinliga Studäntförening". "Studentska" användes dock länge för att beteckna en lösaktig kvinna. Ofvandahls konditori skapade till och med en bakelse med detta namn – grön och oskuldsfull på utsidan, men svart som synden inuti. Docent Elsa Eriksson blev universitetets första kvinnliga lärare. Professor kunde hon dock inte bli, eftersom det fortfarande inte var tillåtet för kvinnor. 1877 firades universitetets 400-årsjubileum under stor pompa och ståt. Vid detta tillfälle donerade Oscar II en halskedja till Rector Magnificus, vilken än idag bärs vid högtidliga tillfällen.[23] 1849 grundades Uppsala studentkår.[18] Tidigast[24] 1878 grundades Ofvandahls konditori,[25] som blev en viktig samlingspunkt för studenterna. 1880 grundades den akademiska folkdansföreningen Philochoros, idag landets äldsta.[26] 1887 invigdes det nya universitetshuset av kung Oscar II. Året därpå placerades Geijer som staty framför detsamma, i tät konkurrens med Olof Rudbeck d.ä. och Carl von Linné. Uppsala akademiska värld var främst präglad av konservatism och rojalism och modet föreskrev mustasch, cigarr och punsch. Men även liberala strömningar fanns, till exempel företrädda av studentföreningen Verdandi, som bland annat diskuterar preventivmedel, prostitution och fria förbindelser. Uppsala sedlighetsförening gick till motangrepp och sedlighetsdebatten 1887 var ett faktum. Universitetet ingrep och satte bland annat upp Thomas Thorilds tänkespråk "Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större." över universitetsaulans ingång.[23]. Sentensen är inte som många tror en uppmaning att tycka "de rätta sakerna" utan en uppmaning att inte bara tycka löst utan istället att med hjälp av logik och vetenskapliga metoder leda sina påståenden i bevis.

1920-talets studenter blir den sista generationen inom den klassiska studentromantiken. Dessa bär fortfarande studentmössan otvunget till vardags, och upprätthåller den gamla studentettiketten där studenter presenterar sig med titulatur och antal år vid universitet. De bor också liksom stormakttidens studenter framförallt som inneboende hos Uppsalas borgerskap, och nationen används därför i huvudsak som ett vardagsrum. Under mellankrigstiden kommer detta snabbt att förändras. En viktig faktor är det kraftigt ökande antalet studerande vid universitet i Sverige, vilket leder till en kraftig inflation på värdet av en akademisk examen. Den första studentkorridoren i Uppsala uppförs 1928-1930 på Övre Slottsgatan och kommer att bli kallad Gubbhyllan då endast manliga studenter tillåts hyra rum. Några år senare uppförs det första studentboendet med vattenklosetter, som av den anledningen kom att kallas Klosettpalatset.[27]

Naturvetenskapens återkomst[redigera | redigera wikitext]

Uppsala universitets huvudbyggnad från 1887.

Under andra halvan av 1800-talet gjordes åter stora satsningar på naturvetenskap. Ett observatorium, ett kemiskt och ett fysiskt laboratorium inrättades och Akademiska Sjukhuset byggdes ut kraftigt.[23] 1909 inrättades Studenternas Idrottsplats, på vilken det bland annat är sed att SM i Bandy avgörs. 1911 blev Gunnar Wennerberg genom Theodor Lundbergs hand staty nedanför Carolina Rediviva.[källa behövs]

Första halvan av förra seklet växte rasismen fram som ideologi utifrån Darwins evolutionsteori och Statens institut för rasbiologi grundades i Uppsala 1921. Det hade sin verksamhet i Dekanhuset. 1956 införlivades institutet i universitetet under namnet Institutionen för medicinsk genetik. Vid ett kårmöte kallat Bollhusmötet 1939 tog deltagarna ställning mot invandring av judiska flyktingar från Nazityskland.

Mösspåtagningen vid Carolina Rediviva går i sin nuvarande form tillbaka till mitten av 1950-talet, då rector magnificus Torgny T:son Segerstedt började höja sin mössa som ett tecken till studenterna att ta på sig sina.[22] När spårvägen lades ner 1953 deltog studenterna i avskedet. På Valborg hade studenterna dekorationsmålat två vagnar, de hade placerat orkestern Hornboskapen på ett släp, och trafikerade med dessa vagnar under dagen linje п (pi). Ultunastudenterna lyckades dagen efter nedläggningen av Granebergslinjen övertala maskinmästaren att slå på strömmen och körde de två sista vagnarna in till stan.[28]

Under 1900-talets senare hälft har stora politiska satsningar gjort på att bredda rekryteringen till akademin. Universitetet och antalet studenter har därmed vuxit avsevärt. Många nya universitetsbyggnader och studentbostäder har uppförts över hela Uppsala. De största studentbostadsområdena är Kungsgärdet (Tringeln, Studentvägen, Gamla Studentstaden, Rackarberget, Kantorsgatan och Flogsta. Samtidigt har breda satsningar på universitet och högskolor gjorts över hela landet, varför Uppsalas betydelse relativt sett minskat.

Gösta Knutsson gav från 1939 och framåt en ovanlig skildring av Uppsalas studentliv i form av de lätt ironiska, fabelliknande barnboksberättelserna om Pelle Svanslös. Knutsson var förstekurator vid Stockholms nation och ordförande för Uppsala studentkår och det anses allmänt att berättelserna inspirerats av verkliga personer och företeelser inte minst i dåtidens studentsamhälle. Böckerna har ibland setts som en protest mot nationalsocialismen.[29][30][31]

Elof Sundin var under 1960-talet en fiktiv teologie studerande av Norrlands nation[32] och boende på Norrbyska studenthemmet. Trots att han alltså inte existerade i verkligheten, tog han med hjälp av andra studenter sina poäng och sin teologie kandidatexamen och lyckades till och med med konststycket att doktorera. Det finns i alla fall ett av konungen undertecknat doktorsdiplom i hans namn på väggen på Norrbyska studenthemmet.

År 1963 ombildades Allmänna sången till blandad kör. I början av 1960 inledde Uppsala teknolog- och naturvetarkår seden att på Valborgsmässoafton klockan 10 åka nedför Fyrisån med humoristiskt utformade flytetyg, den så kallade Forsränningen. På 1970-talet växte Flogstavrålet fram: De boende i studentstadsdelen Flogsta uttrycker sin tentaångest i form ett kollektivt vrål klockan 22.[33][34][35] 1972 samarbetade Claes Eriksson och Kerstin Granlund för första gången vid Västgöta nations spex – ett samarbete som så småningom utvecklades till Galenskaparna och After Shave.[36] Valborg 1986 firades under radioaktivt nedfall från Tjernobylolyckan 26 april. Uppsala var en av de regioner som drabbades.[37] Vid Linnéjubileet 2007 deltog Japans kejsare Akihito.[38]

2001 grundades Newmaninstitutet och sedan 2007 är cirkeln sluten med en återupprättad katolsk prästutbildning i Uppsala.

Studentsamhällets demografi[redigera | redigera wikitext]

Studentsamhället var under långa tider betydligt mindre än idag och helt och hållet manligt. Innan skolväsendet utvecklades från och med 1700-talet, gav universitetet även lägre undervisning. Även dessa elever är inräknade i nedanstående siffror, varför antalet av vad vi idag menar med studenter var lägre.[39]

Tabellen avser Uppsala universitet. Sveriges lantbruksuniversitet hade år 2000 ca 4 000 studenter, varav 60 % kvinnor, vid alla sina utbildningsplatser, varav Ultuna är en.[40] Johannelunds teologiska högskola hade år 2000 59 registrerade studenter, varav 39 % kvinnor.[41]

År (cirka) Antal studenter (cirka) Andel kvinnor (cirka)
1500[42] 40–50?[43] 0 %
1550 0[44] 0 %
1600[45] 150[46] 0 %
1650[47] 900[48] 0 %
1700[49] 1 000[50] 0 %
1750[51] 900[52] 0 %
1800 900[53] 0 %
1850 1 500[54] 0 %
1900[55] 2 300[56] 8 %[57]
1950[58] 3 500[59] 30 %[60]
2000 20 900[61] 60 %[62]

Följaktligen var även nationerna avsevärt mycket mindre än de är idag. Så var till exempel medelstorleken på de 18 nationerna år 1656 49 studenter, varav Västmanlands-Dala var störst med 98, och Västerbottens minst med 12. Liknande siffror ser vi ända tills studentantalet börjar växa och nationerna slås samman under 1800-talet. 1948 var medelstorleken på de 13 nationerna 272 studenter, varav Norrlands var störst med 687, och Gotlands minst med 45.[63]

Teologi har alltid varit ett viktigt ämne i Uppsala och ända fram på 1700-talet utgjorde teologistudenterna den största gruppen.[64] Från reformationen till 1700-talets slut var det också från prästhemmen, bland de fyra stånden, som de flesta studenter kom.[65] Sedan dess har teologins betydelse successivt minskat och år 2000 studerade endast 3 %[66] vid den teologiska fakulteten. Uppsala universitet är dock fortfarande nästan det enda i landet med en teologisk fakultet, och tre andra högskolor i staden är specialiserade på teologi.

Studentliv[redigera | redigera wikitext]

Studietraditioner[redigera | redigera wikitext]

En nybörjare vid universitetet kallas recentior. Undervisningen börjar som regel kvart över hel timma. Detta kallas akademisk kvart (AK). Att studera i Uppsala, kallas att "ligga" i Uppsala. En överliggare är följaktligen en student som har en mycket låg studietakt och därför inte blir klar med studierna inom den normala tiden, men som ändå trivs så bra med studentlivet att han eller hon stannar vid universitetet under betydande tid.

Fritidstraditioner[redigera | redigera wikitext]

Uppsalastudenten tycker om högtidliga fester. Den högtidligaste festen är balen och den kräver ofta högtidsdräkt. Gasquen är en inte fullt lika högtidlig fest, som ofta kräver kavaj. Fester i overall är mindre vanliga i Uppsala än i andra studentstäder och förekommer endast vid teknolog- och naturvetarkåren. En fest med matservering kallas även sittning.

Akademiska tillställningar har ofta akademisk dubbelkvart (DK), vilket innebär att tillställningen börjar en halvtimme efter utsatt tid. Studentmössan bärs nu för tiden i stort sett endast på Valborgsmässoafton (traditionellt efter klockan 15, men många bär den även tidigare på dagen), och av nationsämbetsmännen marskalkar och fanbärare. Vid högtidliga tillfällen tågar fanbärarna från nationerna gemensamt i en fanborg. Före 1960-talet var det vanligt att studenter bar sin studentmössa även till vardags.

Studentstadsdelen Flogsta har sina egna traditioner. Flogstavrålet är ett organiserat ångestvrål klockan 22 varje dag med avsikt att lätta på tentaångesten.

Valborg – Sista April[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Valborgsmässoafton
Forsränning i Uppsala på Valborg klockan 10.

Den 30 april kallas av en del Uppsalastudenter Valborgsmässoafton och av andra Sista April. Firandet inleds normalt med champagnefrukost. Klockan 10 ordnar Uppsala teknolog- och naturvetarkår forsränning i Fyrisån. Därefter intas sillunch.

Mösspåtagning i Carolinabacken på Valborg klockan 15.

Klockan 15 är det dags för mösspåtagning: Studenterna samlas vid Carolina Rediviva. Rector Magnificus står på Carolinas balkong tillsammans med så många professorer balkongen rymmer. Klockan 15 höjer Rector sin studentmössa och placerar den på sitt huvud, varvid alla studenter gör detsamma. Carolinabacken (Drottninggatans övre del) förvandlas till en vit skog av studentmössor. Efter mösspåtagningen rusar studenterna till sin nation för att dricka champagne, vilket kallas Champagnegalopp. Samtidigt sjunger Orphei Drängar vårsång i universitetsaulan.

Om aftonen stundar Allmänna sångens vårbalUppsala slott. Klockan 21 samlas alla vid Gunillaklockan för att lyssna till Allmänna sångens vårsång och curator curatorums vårtal. Denna högtid sänds i Sveriges Radio.

Gustaf Adolfsdagen – 6 november[redigera | redigera wikitext]

Även Gustav Adolfsdagen den 6 november firas, till minne av den kung som återupprättade universitetet efter reformationen. Gustav Adolfsbakelser äts under dagen. Om aftonen sjunger de manliga sångarna ur Allmänna Sången fosterländska sånger vid Gustav Adolfs-obelisken i Odinslund tillsammans med nationernas fanborg.[67][68][69]

Nationerna[redigera | redigera wikitext]


UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands Kuratorskonventet

Nationslivet i Uppsala är på många sätt unikt. Vid många universitet samlas studenterna främst ämnesvis. I Uppsala samlas man framför allt utifrån hemort och möts alltså tvärvetenskapligt. Jämförbara system finns idag för övrigt i Helsingfors och Lund. I Uppsala torde systemet dock vara som mest utvecklat. I Helsingfors är det många nationer som inte har egna hus utan delar med varandra. Och i Lund har Akademiska Föreningen med AF-borgen en stor samlande betydelse, varför nationernas roll är mindre. Uppsala är vidare den studentstad i Sverige vars nationer täcker störst geografiskt område, hela Sverige utom Skåne och Blekinge, vilket vittnar om den nationella betydelse universitetet haft och fortfarande har. Lunds studentnationer är som jämförelse begränsade till Götaland och Värmland.

Nationerna är framför allt sociala samlingspunkter för studenterna och fyller i mångt och mycket uppgiften som hem och familj när man studerar långt hemifrån. Nationerna erbjuder många olika former att samlas. Fester av olika slag, pubar, matserveringar och danstillställningar. På nationerna finns många föreningar och organisationer att engagera sig i. På många nationer finns en eller flera körer, en eller flera orkestrar, oftast bleckblås, ett spex, en idrottsförening och ett klubbverk som arrangerar festerna. Många nationer utger en tidning och håller med bibliotek. Många nationer äger också ett betydande bestånd av studentbostäder. Många nationer ligger i vackra äldre byggnader, varav Västgöta nation har den äldsta. Nationerna samlar i huvudsak studenter från det geografiska område de är uppkallade efter, men valet av nation är numera fritt (med undantag för Södermanlands-Nerikes nation som fortfarande har anknytningskrav). Verksamheterna är delvis profilerade utifrån geografisk anknytning. Så har till exempel Västmanland-Dala nation ett spelmanslag (V-Dala Spelmanslag)[70], Gotlands anordnar årlig "lambskallegasque"[71], och på Norrlands nation finns ordenssällskapet Jamtamot för jämtarna. Är man medlem i en nation har man tillträde till alla. Fram till 1 juli 2010 var det obligatoriskt att tillhöra en studentnation om man bedrev akademiska studier, men det obligatoriet är numera upphävt.

Nationerna har många gemensamma drag, men det finns också stora skillnader. Varje nation är en egen studentförening med egen ekonomi och styrelse. De har alla sitt eget hus, sitt eget tillblivelseår och historia. Även när det gäller antalet medlemmar är skillnaderna stora. Norrlands är den största nationen följt av Västmanlands-Dala nation, till de minsta nationerna hör Gotlands och Göteborgs nation. Antalet medlemmar, storleken på hus och hur god ekonomin är påverkar starkt hur mycket och vilken typ av verksamhet som nationerna bedriver. De största nationerna kan ha flera anställda, och därmed en betydligt större verksamhet än de minsta nationerna, som ofta även har en sämre ekonomi. Förutom kuratelet har nationerna ett stort antal ideellt arbetande personer på olika poster, allt från nationsfotograf, nationskaplan och bibliotekarie till redaktörer för nationstidningen samt ledamöter av olika nämnder. Nationerna har beroende på antal medlemmar och storlek på verksamheten från 50 till över 100 ämbetsmän, alla valda av respektive nations landskap.

Nationerna leder sitt ursprung till 1600-talet men är i sin nuvarande skepnad i flera fall resultatet av sammanslagningar av mindre nationer under 1800-talet. En våg av sådana sammanslagningar inleddes 1805, då de sörmländska och närkiska nationerna förenade sig till en. År 1829 skedde den sista, varigenom antalet blev tretton. Under loppet av 1800-talet kom alla nationerna även att skaffa sig egna hus. (Se nedan.) En nation leds av en kurator. Förstekuratorn kallas ofta 1Q, andre 2Q och tredje följaktligen 3Q. Uppsalas nationer samarbetar sedan 1831 genom Kuratorskonventet. Kuratorskonventet leds av Curator curatorum. Kuratorskonventet utför många av de uppgifter som i andra studentstäder utförs av studentkåren. Uppsala Studentkår ägnar sig i huvudsak åt studiebevakning.

Nationerna omfattade av naturliga skäl ursprungligen endast studenter vid Uppsala universitet. Genom universitetets inspektorssystem - en av universitetets professorer utses till inspektor för respektive nation – ingår nationsväsendet sedan 1663 i dess organisation. Medlemskap i nation var 1667–2010 obligatoriskt för studenterna vid universitetet.[8] Även studenter vid lantbruksuniversitetet har dock sedan länge välkomnats som medlemmar i nationerna.

Norrlands nation

Nuvarande nationer[redigera | redigera wikitext]

Här följer nuvarande nationer förtecknade enligt den officiella ordningen.[72] Som framgår av uppställningen är nationerna i huvudsak indelade efter hela eller delar av Svenska kyrkans stift. Undantaget är Stockholms nation, som endast omfattar Stockholms stad.[73] De nationer som gick samman under 1800-talet, gick alla samman inom stiftsgränserna (se "Nationernas genealogi" nedan). Sina namn har nationerna däremot oftast efter landskap.

Nation Geografiskt område (ungefärligt)
Stift i Svenska kyrkan under tidigt 1800-talet, det vill säga när nuvarande nationsindelning gjordes Stift i Svenska kyrkan idag Stiftshistorik Landskap Län
Stockholm vapen bra.svg

Stockholms nation
(Stockholms, Stocken)

Stockholms stad[73]
i Uppsala ärkestift
Stockholms stad i Stockholms stift Stockholms stift bildades 1942 ur Uppsala ärkestift och Strängnäs stift[74] Stockholms stad
i Södermanland och Uppland
Stockholms stad
i Stockholms län
Uppland vapen.svg

Uplands nation
(Uplands)

Uppsala ärkestift, södra delen. Uppsala ärkestift, södra delen; Stockholms stift, norra delen. Stockholms stift bildades 1942 ur Uppsala ärkestift och Strängnäs stift[74] Uppland[75] Uppsala län, Stockholms län norr om Söderström exkluderande Stockholms stad.
Gästrikland vapen.svgHälsingland vapen.svg[76]

Gästrike-Hälsinge nation
(GH)

Uppsala ärkestift, norra delen Uppsala ärkestift, norra delen Gästrikland och Hälsingland Gävleborgs län
Östergötland vapen.svg

Östgöta nation
(Östgöta, ÖG)

Linköpings stift Linköpings stift Östergötland Östergötlands län
Västergötland vapen.svg

Västgöta nation
(Västgöta, VG)

Skara stift, Göteborgs stift, mellersta delen. Skara stift, Göteborgs stift, mellersta delen. Västergötland[77] Västra Götalands län söder om Vänern.
Södermanland vapen.svgNärke vapen.svg

Södermanlands-Nerikes nation
(Snerikes, Snerke)

Strängnäs stift Strängnäs stift, Stockholms stift, södra delen. Stockholms stift bildades 1942 ur Uppsala ärkestift och Strängnäs stift[74] Södermanland, Närke[78] Södermanlands län, Örebro län, södra delen, Stockholms län, södra delen
Västmanland vapen.svgDalarna vapen.svg

Västmanlands-Dala nation
(V-dala)

Västerås stift Västerås stift Västmanland, Dalarna Västmanlands län, Örebro län, norra delen, och Kopparbergs län
Småland vapen.svg

Smålands nation
(Smålands)

Växjö stift Växjö stift, västra delen tillhörande stiftet före 1915 Kalmar län avskildes 1603 ur Linköpings stift som egen superintendentia och upphöjdes 1678 till stift. 1915 införlivades det i Växjö stift.[74] Småland, västra delen Jönköpings och Kronobergs län[79]
Göteborg kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png

Göteborgs nation
(Göteborgs)

Göteborgs stift Göteborgs stift Göteborgs stift upprättades 1620 som superintendentia och 1665 som stift.[74] Västergötland kring Göteborg, samt Bohuslän och Halland Västra Götalands län längs Västkusten och Hallands län
Kalmar vapen.svg[80]
eller
Kalmar vapen.svgÖland vapen.svg[81]

Kalmar nation
(Kalmar)

Kalmar stift Växjö stift, östra delen. Kalmar län avskildes 1603 ur Linköpings stift som egen superintendentia och upphöjdes 1678 till stift. 1915 införlivades det i Växjö stift.[74] Småland mot Östkusten, Öland Kalmar län
Värmland vapen.svg
även
Dalsland vapen.svg[82]

Värmlands nation
(Värmlands)

Karlstads stift Karlstads stift Karlstads stift bildades 1581 ur Skara stift som Mariestads superintendentia, från 1647 som Karlstads superintendentia, och 1772 som Karlstads stift.[74]. Värmland, Dalsland[83] Värmlands län, Västra Götalands län längs Vänerns ostkust.
Medelpad vapen.svgLappland vapen.svgÅngermanland vapen.svg
Västerbotten vapen.svgJämtland vapen.svgHärjedalen vapen.svg

Norrlands nation
(Norrlands)

Härnösands stift Härnösands och Luleå stift Härnösands stift bildades 1647 som superintendentia, och från 1772 som stift, genom delning av Uppsala ärkestift. År 1904 delades även detta stift och Luleå stift tillkom.[74] Norrland utom Gästrikland och Hälsingland:
Jämtland, Härjedalen, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten, Lappland.
Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Gotland vapen.svg

Gotlands nation
(Gotlands)

Visby stift Visby stift Gotland Gotlands län

Som synes saknas Lunds stift, det vill säga Skåne och Blekinge, Skåne och Blekinge län. En sådan nation – Skånska nationen – har funnits i Uppsala; liksom nationer för tidigare svenska områden. Se nedan.

Nationernas ordning[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans stiftsindelning

Nationernas ordning följer i stort sett Svenska kyrkans officiella ordning bland sina stift, vilka ordnats i huvudsak efter ålder. Nationsordningen avviker dock på två punkter:

  • Stockholms stift ordnas av Svenska kyrkan sist, eftersom det är yngst (1942)[84]. Uppsalastudenterna har dock behållit ordningen från när det var en del av Uppsala ärkestift.
  • Kalmar nation ordnas inte tillsammans med Smålands, utan man följer ordningen då Kalmar var eget stift. Kalmar upprättades som superintendentia 1602 och som stift 1678[85] och återinförlivades med Växjö 1915[86]. Det följer därför efter Göteborg, som visserligen är yngre som superintendentia (1620), men äldre som stift (1665)[87]; men före Karlstad (superintendentia 1646, stift 1772).[88]

Fanborgens tågordning[redigera | redigera wikitext]

När fanborgen tågar, går nationsfanorna två och två efter stiftsordningen inom Svenska kyrkan före 1904.[72][89]

↑ Tågriktning ↑
Stockholms Uplands
Gästrike-Hälsinge Östgöta
Västgöta Södermanland-Nerikes
Västmanlands-Dala Smålands
Göteborgs Kalmar
Wermlands Norrlands
Gotlands

Nationernas genealogi[redigera | redigera wikitext]

Här förtecknas historiska nationer och nationernas inbördes släktskap.[14][90][91] Notera hur nationsindelningarna samspelar med Sveriges historia.

Nationernas begynnelseår är i allmänhet mycket osäkra och följer här Jonas L:son Samzelius uppskattningar.[90] Likaså är uppgifterna om de icke längre existerande nationerna knapphändiga. De följer här uppgifterna i "Förtroendemän i nationerna och Studentkåren", i: Upsalastudenten geneom tiderna, 1950.[92]

1600-tal 1700-tal 1800-nutid
1600 1650 1667 1700 1750 1800 1825
Stockholms (1649?[90], ev. 1653[90] – nu)
Roslags (1640??[90]) Uplands (1829[93] – nu)
Fjärdhundra (1659[90]) Uplands (1823[93])
Uplands (1642?[90])
ur Uplands eller Hälsinge? → Gästrike (1663[90]) Gästrike-

Hälsinge (1811[94] – nu)

Hälsinge (1646[90])
Östgöta (1646[90] – nu)
Västgöta (före 1648[90] – nu)
från Västgöta nation → Göteborgs (1667[90] – nu)
Bohuslän och Halland svenska 1658 →
Södermanlands (ca 1650?[90]) Södermanland-

Nerikes (1805[95] – nu)

Nerikes (1647/48?[90])
Västmanland-Dala (1642–44[90] – nu)
Smålands (1645[90]) Småländska Växjö (1663[96]), snart förkortat till Smålands (? – nu)
Kalmar (1663[90] – nu)
Värmlands (före 1656?[90], ånyo 1660[90] – nu)
Ångermanländska nationens sigill.jpg Ångermanländska (ca 1650[90] eller 1646[97]) Medelpado- Jämtländska nationens sigill.jpg Medelpado-Jämtländska (1685[98] eller 1686[90]) Norrlands nations sigill 1830.jpg Norrlands (1827[98] – nu)
Ångermanländska Bottniska nationens sigill.jpg Bottniska (1800[98])
Västerbottniska nationens sigill.jpg Västerbottniska (ca 1650[90] eller 1647[97])
Tartu universitet grundat 1632.

Kungliga Akademien i Åbo grundad 1640.

Finlands, Livlands,

Gotlands och Tysklands* (1663?[91] – ?)

Gotlands (1680[90] – nu)
Livlands och Tysklands*

(1667[99] – ?)

Livland, Ingermanland och delar av Viborg och Karelen förlorade 1721.

Ingermaländska (1684?[99]) Viborgs och Karelen – Ingermanlands (? – 1716?[99])
Sörfinne (1673?[99] – ?) Finska (1781[99] – 1824?[99])

Finland förlorat 1809.

Österbottniska (före 1656[90])
Skåne svenskt 1658 →

Lunds universitet grundat 1666.

Skånska (1680?[99]) (eller 1757?[99] – 1766?[99])
Adelsnationen (1768–80[99])

(*) Oklart om dessa verkligen var nationer i egentlig mening, eller snarare områden för ansvarig inspektor.

Nationshusen (nuvarande)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Se respektive nation.

Nationshusen är framför allt sociala mötesplatser för vardag och fest. I centrum finns en nationssal, för högtidliga fester, dans och större möten. Vidare finns ofta en restaurang, pub, bibliotek, läsrum och rum för olika föreningsaktiviteter. De flesta nationshus ligger också i anslutning till en trädgård. Många nationer äger också ett betydande bestånd av studentbostäder. En del av dessa ligger i anslutning till nationshusen, men många återfinns också på andra platser såsom Studentvägen och Ekonomikumparken. På fyra nationer (Uplands, Göteborgs, Smålands, Gotlands) inryms bostäder i de egentliga nationshusen.

Här följer en förteckning över nuvarande nationshus i den ordning de är byggda.

Nuvarande nationshus ordnade efter ålder
Nationshus Uppfört Information Bild
1600-tal och äldre
Västgöta 1600-tal eller äldre Byggnadskomplexet är beläget i hörnet Slottsgränd och Västra Ågatan. Källarvalven går tillbaka till medeltiden. I källaren fanns tidigare en järndörr med inskriptionen 1604, vilket tyder på att byggnadsarbeten utförts då. Man vet att gården bytte ägare 1648. På fasaden finns inskriptionen 1666. Nationen inköpte byggnaden 1825, men hyrde genast ut den och tog den successivt i bruk för egen räkning först från och med 1832. Tornet är från 1901.[14][100][101] Detta är den enda nation som givit upphov till ett "gatunamn": Västgötaspången över Fyrisån. Uppsala - View of Västgöta nation.jpg
(1700-)1800-tal
Uplands 1770-1811 Strandmanska gården i korsningen Sankt Larsgatan/Sankt Johannesgatan, är återuppbyggd 1811, efter att ha blivit förstörd i en brand 1809. De äldsta delarna är från 1770. Nationen inköpte huset 1825 och är därmed den nation som bott i samma hus under längst tid.[102][103]. Huset byggdes till med en bostadsflygel längs med S:t Johannesgatan under 1950-talet. Upplands nation1.jpg
Stockholms 1848 Byggnaden är uppförd i egen regi och ritad av Johan Fredrik Åbom. Den ligger vid Drottninggatan.[104] Stockholm är därmed den nation som bott längst tid i ett hus man uppfört själva. 1969 invigdes en tillbyggnad ritad av Peter Celsing. Stockholms nation2.jpg
Gästrike-Hälsinge 1880 Huset på Beijnoffska tomten på Trädgårdsgatan 9 är uppfört i egen regi och invigt 1880. Det ritades av J. E. Söderlund, men ritningarna modifierades av C. A. Ekholm.[105][106] Gästrike-Hälsinge nation1.jpg
Östgöta 1885 Byggnaden på Trädgårdsgatan 15 är ritad av Carl August Kihlberg och invigd 1885 av Oscar II, hertig av Östergötland och hedersledamot. Han hade också bidragit med rikliga donationer.[107][108] Östgöta nation1.jpg
Norrlands 1889 Huset ligger på Västra Ågatan 14 med fasad mot Fyrisån. Det är ritat av C. A. Ekholm och fasaden av Isak Gustaf Clason. Huset stod klart 1889.[109] 1972 invigdes på innergården en tillbyggnad som innefattar expeditioner, kafé, teater, bibliotek och studielokaler. Norrlands nation winter.jpg
Södermanlands-Nerikes 1897 Huset ligger i korsningen Sankt Larsgatan – Sankt Olofsgatan, intill universitetsparken. Det är rosa och liknar ett slott. Det ritades av Gerdt Hallberg och uppfördes 1897.[110][111] Södermanland-Närkes nation1.jpg
1900-tal
Värmlands 1930 Huset i rött tegel vid Domkyrkan är ritat av Ragnar Östberg och invigdes av hedersledamot Gustaf V 1930.[14][112] Uppsala Värmlands nation.jpg
Smålands 1957 Huset i korsningen Sankt Larsgatan - Sankt Olofsgatan är invigt 23 mars 1957. Huset är ritat av Sten Hummel-Gumælius [14][113] Smålands nation1.jpg
Gotlands 1957 Byggnaden är den enda nationsbyggnaden som ligger öster om Fyrisån, på Östra Ågatan 13. Den invigdes 30 april 1957.[14][114] Gotlands nation.jpg
Göteborgs 1960 Huset på Sankt Larsgatan är uppfört 1960. Det är ritat av Gustaf Hedenlund och Erik Uluots.[14] Göteborgs nation2.jpg
Västmanlands-Dala 1965 Nationen förfogar över ett hus byggt i funkisstil 1965 med Alvar Aalto som arkitekt.[14][115] Det ligger mellan Sysslomansgatan och Sankt Larsgatan. Huset är sammanbyggt med en äldre tillbyggnad mot S:t Larsgatan som gjordes 1939. Västmanlns Dala nation1.jpg
Kalmar 1988 Huset på Svartmangatan 3 invigdes 1988 och ersatte det gamla nationshuset som befann sig på samma tomt som det nuvarande.[116] Kalmar nation1.jpg

Nationshusens historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Se respektive nation.

Här följer en sammanställning av nationshusens historia.[14] Innan nationerna skaffade sig egna hus, hyrde de in sig i olika lokaler. För detaljer kring detta hänvisas till artikel om respektive nation. I sammanställningen nedan upptas endast hela hus.

Nation / År 1800 1825 1850 1875 1900 1925 1950 1975
Östgöta 1817 (hyrt). Orangeriet i Linnéträdgården. Sten. Byggt 1743. Arkitekt Carl Hårleman. Ägt av universitetet. 1885 (byggt). Trädgårdsg. 15. Sten. Arkitekt Carl August Kihlberg.
Göteborgs 1822 (byggt). S:t Larsg. 7. Trä. Flyttat till Slottskällan 1865. Finns kvar (1977). 1866 (byggt). S:t Larsg. 7. Trä. Reveterat 1878. Huset fanns kvar 1957, men tycks ha rivits, för att ge plats för det 4:e nationshuset. 1887 (byggt). Drottningg./Trädgårdsg. Sten. Arkitekt Emil Befwe. Grundproblem. Rivet 1960. 1960 (byggt). S:t Larsg. 7. Sten. Arkitekter Gustaf Hedenlund, Erik Uluots.
Uplands 1825 (köpt). "Strandmanska gården". S:t Larsg. 11/S:t Johannesg. 20/Sysslomansg. 12. Sten. Återuppbyggd 1811 efter brand 1809.
Smålands 1826 (köpt). S:t Olofsg./Sysslomansg. Putsat tegel. Byggt före 1671. Återuppbyggt 1812 efter brand 1809. Mindre eldsvåda 1869. Grundproblem. Rivet. 1893 (byggt). Samma tomt. Putsat tegel. Arkitekt Emil Befwe. Rivet 1955. 1957 (byggt). "De Smolandia". Samma tomt. S:t Larsg. 5. Arkitekt Sten Hummel-Gumælius.
Västgöta 1832 (inflyttning. Köpt 1825). Slottsgr. 10/V. Åg. 18. Sten. Sannolikt byggt senast 1604, kanske medeltida. Torn tillbyggt 1901.
Västmanlands-

Dala

1834 (byggt. Invigt 1931). S:t Larsg. 13. Trä. Reveterat 1914. Stenflygel 1939. 1965 (byggt). Samma plats. Sten. Arkitekt Alvar Aalto. Stenflygeln ingår i nya huset.
Stockholms 1848 (byggt). Drottningg. 11. Sten. Arkitekt Johan Fredrik Åbom. Tillbyggt 1968 – arkitekt Peter Celsing.
Gotlands 1873 (donerat). "Klostret". Klosterg. 2. Tegel. Senast tidigt 1500-tal, kanske medeltida. Möjligen del av Uppsala franciskankonvent. Gasexplosion 1899. Sålt. 1957 (byggt). Ö. Åg. 13. Sten. Arkitekt Karl J. Karlström.
Gästrike-

Hälsinge

1880 (byggt). Trädgårdsg. 9. Sten. Arkitekter Johan Erik Söderlund och Carl August Ekholm (bearbetning). Vindvåning påbygd 1912 under arkitekt Frithiof Ekman.
Värmlands 1884 (köpt). "Bjurzonska huset." Riddartorget. Trä. Byggt 1650-tal. Nosocomium, första akademiska sjukhuset inrymt här 1708–1867. 1930 (byggt). Riddartorget 1–3. Tegel. Arkitekt Ragnar Östberg.
Norrlands 1889 (byggt). V. Åg. 14. "Villa vid Tibern". Tegel, sten. Arkitekt Isak Gustaf Clason. Tillbyggt 1972 på gården – Nya Huset – Arkitekt Lars Carlbring.
Söremanlands-

Nerikes

1897 (byggt). S:t Olofsg. 16/S:t Larsg. 4. Arkitekt Gerdt Hallberg.
Kalmar 1913 (köpt). "Bortom Bullret". S:t Johannesg 12. Trä. Byggt 1824. Rivet 1957. 1957 (köpt). Svartmang. 3. Trä. Byggt 1879. Rivet 1987. 1988 (byggt). Svartmang. 3. Ritat av Jan-Ove FogelbergAros Arkitekter[116]
1800 1825 1850 1875 1900 1925 1950 1975

Bilder på de tidigare nationshusen[redigera | redigera wikitext]

De gamla bilderna är om ej annat anges hämtade från Roosval 1915.

Östgötas 1:a nationshus: Linnéträdgårdens växthus 1817–85.
Östgötas 2:a nationshus: 1885-nu.
Göteborgs 1:a nationshus: 1822–65.
Göteborgs 2:a nationshus: 1866–87. Här efter revetering 1878.
Göteborgs 3:e nationshus: 1887–1960.
Göteborgs 4:e nationshus: 1960–nu
Uplands nationshus: 1825-nu.
Smålands 1:a nationshus: 1826–1893. Här utseendet 1869–89.
Smålands 2:a nationshus: 1893–1955.
Smålands 3:e nationshus: "De Smolandia". 1957–nu.
Västgötas nationshus: 1832–nu. Här före tillbyggnaden av tornet med mera 1901. Foto från 1886.
Efter tillbyggnaden 1901.
Västmanlands Dala 1:a nationshus: 1834-1965. Här före revetering 1914.
Västmanlands Dala 1:a nationshus efter revetering 1914.
Västmanlands Dala 2:a nationshus: 1965–nu.
Stockholms nationshus: 1848–nu. Här före tillbyggnaden 1968.
Efter tillbyggnaden 1968.
Peter Celsings tillbyggnad från 1968, sedd från gården
Gotlands 1:a nationshus: "Klostret" – 1873–1957.
Här en bild från 1860-talet.
Gotlands 2:a nationshus: 1957–nu.
Gästrike-Hälsinge nationshus: 1880–nu. Här före påbyggnaden av vindsvåning 1912.
Efter påbyggnaden 1912.
Värmlands 1:a nationshus: "Bjurzonska huset", 1884–1930.
Värmlands 2:a nationshus: 1930–nu.
Norrlands nationshus: 1889-nu.
Norrlands: Nya huset (innergården): 1972–nu.
Södermanland-Nerikes nationshus: 1897–nu.
Kalmars 1:a nationshus: "Bortom Bullret", 1913–57.
Kalmars 2:a nationshus: 1957-88.
[117]
Kalmars 3:e nationshus: 1988–nu.

Nationsgravarna[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet anlade alla nationerna gravplatser på Gamla Kyrkogården.[118] Årtalen nedan anger tidigaste dödsår bland dem som vilar i gravarna.[119]

Stockholms nationsgrav. 1882.
Uplands nationsgrav. 1872.
Gästrike-Hälsinge nationsgrav. 1872.
Östgöta nationsgrav. 1799.
Västgöta nationsgrav. 1859.
Södermanlands-Nerikes nationsgrav. (Inga årtal anges.)
Västmanlands-Dala gamla nationsgrav. 1825.
Västmanlands-Dala nya nationsgrav. 1885.
Smålands nationsgrav. 1870.
Göteborgs nationsgrav. 1838.
Kalmars nationsgrav. 1884.
Wermlands nationsgrav. 1826.
Norrlands nationsgrav. 1841.
Gotlands nationsgrav. 1922.

Övrigt med nationsanknytning[redigera | redigera wikitext]

  • Skånelandens nation (1964-2010). Skånelandens skapades i syfte att vara en "nollnation" där de som ej önskade ta del av nationsmedlemskapet kunde vara medlem; man var dock fortfarande tvungen att vara med i kåren, men slapp erlägga nationsavgift (från början fanns en symbolisk avgift om 1:- per termin, vilket avskaffades när de administrativa kostnaderna för brevutskick blev högre än intäkterna och medlemsavgiften avskaffades). Medlemskap berättigade ej tillträde till någon av nationsverksamheterna. Verksamheten upphörde när nationsobligatoriet avskaffades 1 juli 2010.
  • Blekinge nation. Humoristiskt namn på den underjordiska toaletten på Fyris Torg.
  • Flogsta Nation (FN). Organisation som på Kuratorskonventets uppdrag driver hemsidan www.nationsguiden.se.[120]

Studentkårer[redigera | redigera wikitext]

Kårhuset för Uppsala studentkår

Uppsala universitet[redigera | redigera wikitext]

  • Uppsala studentkår bildades 1849 som en sammanslutning av samtliga nationer, för att arbeta med gemensamma frågor.
  • Farmacevtiska Studentkåren organiserar dem som studerar vid farmaceutisk fakultet, det vill säga de som läser till apotekare eller receptarie. Denna fakultet utgjorde fram till 1971 ett eget institut med placering i Stockholm, och när detta uppgick i Uppsala universitet valde studenterna att behålla sin egen kår snarare än att ansluta sig till Uppsala studentkår.
Teknologmössa från Uppsala.
  • Uppsala teknolog- och naturvetarkår är studentkår för studenter vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Beslut om kårstatus fattades av universitetet 20 mars 2013.[121][122][123] Beslutet upphävdes dock av Överklagandenämnden för högskolan den 14 juni 2013.[124] Den 11 december 2013 beslutade universitetet återigen om kårstatus, vilken trädde i kraft 1 januari 2014.[125][126] Uppsala teknolog- och naturvetarkår samordnar all studiebevakning på fakulteten och i föreningens kårhus arbetar fyra personer heltid med studiebevakning. Sammanlagt arvoderar UTN nio personer för att arbeta med utbildningsfrågor, studiesociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Vidare förmedlar föreningen kontakt med näringslivet via exempelvis arbetsmarknadsmässan Utnarm samt anordnar mycket av de studiesociala aktiviteter som sker bland fakultetens studenter, exempelvis recentiorsmottagningar, Forsränningen den sista april varje år, rebusrally, bal på slottet och mycket mer. Teknatarna bär en särskild UTN-mössa ibland istället för den vanliga studentmössan men även när studentmössan ej får bäras.
  • Föreningen Uppsalaekonomerna är en studentkår för studenter vid nationalekonomiska institutionen och företagsekonomiska institutionen sedan 1 juli 2016. Uppsalaekonomernas verksamhet delas in i tre områden: fritid, framtid och studier.
  • Juridiska Föreningen i Uppsala är en studentkår för studenter vid den juridiska fakulteten sedan 1 juli 2016.

Kårerna har som huvuduppgift att företräda studenterna i frågor som rör utbildningen eller studenternas sociala villkor. Farmacevtiska Studentkåren har också social verksamhet, liksom nationerna.

Campus Gotland[redigera | redigera wikitext]

Sveriges lantbruksuniversitet[redigera | redigera wikitext]

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna finns också två kårer:[128]

Johannelunds teologiska högksola[redigera | redigera wikitext]

Kårhus[redigera | redigera wikitext]

Andra studiebevakande organisationer[redigera | redigera wikitext]

Andra studentorganisationer i Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Förteckningen är ofullständig, då föreningslivet är under ständig förändring, särskilt i studentsammanhang där personomsättningen är hög. Det finns också många föreningar som är dåligt kända, interna eller vilande.

De flesta föreningar som vänder sig till studenter är även öppna för andra intresserade och många förutvarande studenter kvarstår som medlemmar även sedan de övergått till en forskarkarriär eller helt lämnat universitetet.

Vetenskapliga föreningar[redigera | redigera wikitext]

Religiösa organisationer[redigera | redigera wikitext]

Politiska föreningar[redigera | redigera wikitext]

Orkestrar och körer[redigera | redigera wikitext]

Phontrattarne 2005
ÖG Nationskapell 2005

Dansföreningar[redigera | redigera wikitext]

Medieföreningar[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Studentroddtävling i Fyrisån 1879

Vidare har ett flertal av nationerna egna idrottsföreningar.

Studentordnar[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Byggnader utanför Uppsala som ägs eller disponeras av studentföreningar[redigera | redigera wikitext]

  • Norredatorp är ett litet 1700-talstorp i Funbo. I anslutning till torpet finns även flera moderna stugor. Anläggningen disponeras av Uppsala Studentkår.[137]
  • Stornoret är ett gammalt timmerhus i Funbo, som en gång varit mangårdsbyggnad. Huset ägs sedan 1952 av studenternas folkdansförening Philochoros.[138]

Studentbostäder[redigera | redigera wikitext]

Studenthem i Flogsta.
Norrlandsgårdarna på Studentvägen.

Studentbostadsområden i urval[redigera | redigera wikitext]

Studentstaden[redigera | redigera wikitext]

Enskilt största uthyrare av studenthem är Studentstaden, som i sin tur ägs av Uppsalahem[139] (inte att förväxla med området Gamla Studentstaden). De har följande områden:

Nationsbostäder[redigera | redigera wikitext]

Stockholms nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Stockholms nations studentbostäder

Uplands nation[redigera | redigera wikitext]

  • Vid nationshuset.
  • Studentbostadsstiftelsen Bortom Bullret, Rundelsgränd 6A och 6B. Tillsammans med Kalmar nation.[142]

Gästrike-Hälsinge nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Gästrike-Hälsinge nations studentbostäder
    • Studentvägen 6, 28, 30.
    • Observatoriet/Ekonomikum, Rackarbergsgatan 15.[141][143]

Östgöta nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Östgötagården
    • Nedre Slottsgatan.
    • Trädgårdsgatan 17A, B och C.
    • Banérgatan, Kåbo.
    • Munkgatan.
    • Sturegården, Luthagen.[144][145]

Västgöta nation[redigera | redigera wikitext]

  • Ambrosia. Vid nationen.
  • Stiftelsen Västgötagården.[146]

Södermanland-Nerikes nation[redigera | redigera wikitext]

  • Arkadien, Sankt Larsg. 6B.
  • Gula villan, Sankt Largs. 6A.
  • Triangeln.
    • Krongatan 2, 4, 6
    • Karlsrogatan 11, 13, 15
    • S:t Johannesgatan 32, 34
  • Stavenowska huset, Rundelsgränd 1.
  • Rosendals Matsalar, Rundelsgränd 3C.[147]

Västmanland-Dala nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Västmanlands-Dala nations studentbostäder
    • Svartman, Svartmangatan mellan S:t Larsgatan och Skolgatan.
    • Triangeln
    • Observatoriet
    • Majklockan, Luthagsesplanaden 81-91, Flogsta.[148]

Smålands nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Smålandsgården: Smålandsgården, vid nationshuset.[149]

Göteborgs nation[redigera | redigera wikitext]

Kalmar nation[redigera | redigera wikitext]

  • Bortom Bullret, Rundelsgränd 6A och 6B
  • Parthenon, Sankt Johannesgatan 19
  • Rackarnäbbet, Övre Slottsgatan 15-19[151]

Värmlands nation[redigera | redigera wikitext]

  • Phyllebo
  • Dygdebo
  • Rackarbo, Rackarbergsgatan 13[152]

Norrlands nation[redigera | redigera wikitext]

  • Stiftelsen Norrlandsgårdarna
    • Studentvägen 3-17, 22.
    • Observatoriet/Ekonomikum, Rackarbergsgatan.[141][153]

Gotlands nation[redigera | redigera wikitext]

  • I nationshuset.
  • Observatorieparken, Rackarbergsgatan 15.[154]

Studenthem med särskild inriktning[redigera | redigera wikitext]

Kristna[redigera | redigera wikitext]

Nyktra[redigera | redigera wikitext]

Andra byggnader med studentanknytning[redigera | redigera wikitext]

Staden Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Se även Uppsala#Arkitektur och stadsbild

Fyrisån delar stadskärnan i två delar. Av tradition ligger de akademiska och kyrkliga institutionerna på västra sidan och de näringsidkande på den östra. Av studentnationerna är det till exempel endast Gotlands som ligger öster om ån.

Universitetets byggnader[redigera | redigera wikitext]

Se även Uppsala universitet#Byggnader och anläggningar

Kyrkliga[redigera | redigera wikitext]

Bokhandel[redigera | redigera wikitext]

Rekreation[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ Samzelius (1950), s. 11, 22.
  4. ^ [a b c d] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G. Erikson Television, 2007. Del 1: 1477–1700.
  5. ^ Uppsala universitetsbibliotek: Bildsök: Olaus Johannis Gutho
  6. ^ [a b c d] Ronne, Marta & Erik. 1999. "Stormaktstidens studenter" Stockholms nations jubileumsbok.
  7. ^ Nationalencyklopedin, Uppsala (hämtad 2016-06-13)
  8. ^ [a b] Samzelius (1950), s. 41–61.
  9. ^ Uppsala universitet: Akademiska traditioner: Klockringning och salutskott
  10. ^ Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 2: 1700-talet.
  11. ^ Erik & Marta Ronne (4-1996). ”Karl XV:s födelse”. Ergo. http://ergo.ronne.se/E1996N4.html. Läst 13 juni 2016. 
  12. ^ Erik & Marta Ronne (4-1999). ”Uppsala studentkår 150 år”. Ergo. http://ergo.ronne.se/E1999N4.html. Läst 13 juni 2016. 
  13. ^ Erik & Marta Ronne (8-2005). ”Studentmötet 1875”. Ergo. http://ergo.ronne.se/E2005N8.html. Läst 13 juni 2016. 
  14. ^ [a b c d e f g h i] Bergman och Montelius, 1977.
  15. ^ Ehn, 1977
  16. ^ Rosvaal, 1915.
  17. ^ Allmänna sången: Historia
  18. ^ [a b] Kuratorskonventet: Historia
  19. ^ Flustret
  20. ^ Projekt Runeberg: Svenskt Biografiskt Handlexikon: Wennerberg
  21. ^ Orphei Drängar: Historia
  22. ^ [a b] Uppsala universitet, Valborg
  23. ^ [a b c] Berättelser från det lärda Uppsala. TV-versionen. DVD. Bo G Erikson Television, 2007. Del 3: 1800-talet.
  24. ^ Källan är något oklar.
  25. ^ Ofvandahls: Historia
  26. ^ Philochoros: Historia
  27. ^ Erik & Marta Ronne (11-2003). ”Det glada tjugotalet och det allvarsamma”. Ergo. http://ergo.ronne.se/E2003N11.html. Läst 2 december 2016. 
  28. ^ Anderson Ingvar, red (2006). Spårvägen i Uppsala: kring Fyris och ut till Mälaren. TNF-bok ; 38. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. sid. 79–83. Libris 10153394. ISBN 91-85305-24-3 (korr.) (inb.) 
  29. ^ Torell, Unn (2008). Karl för sin katt: Gösta Knutsson som vi inte minns honom (1. uppl.). Uppsala: Uppsala Publishing House. Libris 10689446. ISBN 978-91-7005-364-1 (inb.) 
  30. ^ Alexander Rosic Sevelin: "Verklighetens Pelle Svanslös", i: Holmensis: Stockholms Nations Tidning N:r 4 April 2011, s. 16–18, läst 5 februari 2012
  31. ^ Skagegård, Lars-Åke (1995). Författaren, Musikern, Radiomannen Gösta Knutsson. Uppsala: Konsultförl. Libris 7589172. ISBN 91-7005-066-X (korr.) (inb.) 
  32. ^ Piltz Anders, "Förord till den svenska upplagan", i: Henesy, Michael (1993). Elof Sundins dröm. Stockholm: Katolska pedagogiska nämnden. sid. 3-4. Libris 7793917. ISBN 91-971288-1-3 , s. 4.
  33. ^ Flogsta Nation (Kuratorskonventet): Ordlista
  34. ^ Aftonbladet: Blogg "Jannes" vittnesbörd. Han menar att han var med och skapade Flogstavrålet Julen 1987.
  35. ^ Youtube: Flogsta scream 7/6 2007 Minidokumentär.
  36. ^ Kulturtuben: Kerstin Granlund.
  37. ^ Strålskyddsnytt 24:1 (2006)
  38. ^ Svenska Dagbladet: Linné lockar kejsare
  39. ^ Samzelius (1950), s. 10.
  40. ^ Höstterminen 2000: 3 950 registrerade studenter, varav 60,1 % kvinnor. Högskoleverket: Universitet & Högskolor: Högskoleverkets årsrapport 2001: Tabell 1.
  41. ^ Högskoleverket: Universitet & Högskolor: Högskoleverkets årsrapport 2001: Tabell 1.
  42. ^ "antalet studenter vid det medeltida universitetet".
  43. ^ Uppskattning. Lindroth, 1976, s.19–20.
  44. ^ Uppskattning. Lindroth, 1976, s.21–22.
  45. ^ 1599
  46. ^ Uppskattning. Lindroth, 1976, s.31.
  47. ^ 1656
  48. ^ 890. Medlemmar i nationerna. Samzelius (1950), s. 62.
  49. ^ 1703
  50. ^ 1 046. Medlemmar i nationerna. Samzelius (1950), s. 62.
  51. ^ 1758
  52. ^ 878. Medlemmar i nationerna. Samzelius (1950), s. 62.
  53. ^ Medeltal 1795–1800: 899. Medeltal 1800–1805: 913. Svenson, Sven G., "Studentens klang- och jubeltid: Från Juntan till skandinavismen.", i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 73–194. s. 76.
  54. ^ Medeltal 1845–1850: 1 410. Medeltal 1850–1855: 1 505. Svenson, Sven G., "Studentens klang- och jubeltid: Från Juntan till skandinavismen.", i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 73–194. s. 76.
  55. ^ Se respektive uppgift.
  56. ^ År 1915: 2 281. Medlemmar i nationerna. Hartmann, J. L., och Wennerström-Hartmann, Eva, "1914–1949: Studenten blir fackmedveten och kårsinnad." i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 263–324. s. 278.
  57. ^ År 1911–1915. Nyintagna studenter i Uppsala. Hartmann, J. L., och Wennerström-Hartmann, Eva, "1914–1949: Studenten blir fackmedveten och kårsinnad." i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 263–324. s. 271.
  58. ^ 1948
  59. ^ 3 541. Medlemmar i nationerna. Samzelius (1950), s. 62.
  60. ^ Varav kvinnor: 1 015, vilket ger 29 %. Samzelius (1950), s. 62.
  61. ^ Höstterminen 2000: 20 935 registrerade studenter. Högskoleverket: Universitet & Högskolor: Högskoleverkets årsrapport 2001: Tabell 1.
  62. ^ Höstterminen 2000: 60,9 %. Högskoleverket: Universitet & Högskolor: Högskoleverkets årsrapport 2001: Tabell 1.
  63. ^ Samzelius (1950), s. 62.
  64. ^ Svenson, Sven G., "Studentens klang- och jubeltid: Från Juntan till skandinavismen.", i: Upsalastudenten genom tiderna, 1950, s. 73–194. s. 78.
  65. ^ Samzelius (1950), s. 23.
  66. ^ 3,26% av helårsstudenter. Högskoleverket: Universitet & Högskolor: Högskoleverkets årsrapport 2001: Tabellbilaga: Tabell 5, s. 29.
  67. ^ Kuratorskonventet: Inbjudan till Gustav II Adolfs-firande
  68. ^ Uppsala universitet: Studenternas Gustav II Adolfs-firande
  69. ^ "Firade med facklor, sång och bakelser", i: Ergo 2012-11-07 Läst 22 feb 2015.
  70. ^ V-Dalas studentspelmanslag
  71. ^ Gasquer Gotlands Nation
  72. ^ [a b] Kuratorskonventet: Fanbärarreglemente
  73. ^ [a b] Stockholms nation: Stadgar
  74. ^ [a b c d e f g h] Nationalencyklopedin
  75. ^ Uplands nation, stadgar.
  76. ^ Nationens hemsida. Läst 3 juni 2014. På husets fasad är vapnen ordnade i omvänd ordning. Wikimedia: Foto
  77. ^ Västgöta nation: Medlemskap i Västgöta nation
  78. ^ Snerikes nation: Ny student
  79. ^ Smålands nation: Stadgar
  80. ^ Kalmars fana (Kalmar nation: Grattis Sonja Läst 6 maj 2014.) och sigill (Uppsalastudent: Housing Läst 6 maj 2014.) upptar endast Kalmar vapen.
  81. ^ Kalmars gravsten ([3]) och Kuratorskonventets sigill (Kuratorskonventet Läst 6 maj 2014.) upptar både Kalmars och Ölands vapen. Kuratorskonventet ordnar Ölands före Kalmars.
  82. ^ På Värmlands hemsida (Värmlands nation. Läst 6 maj 2014.) och på Kuratorskonventets sigill (Kuratorskonventet Läst 8 maj 2014.) återges endast Värmlands vapen. På nationsfanan finns en Värmlandsörn, som i högra klo håller en Värmlandsörn och i den vänstra en Dalslandstjur (Wermlandsheraldik: Värmalands nations fana. Läst 6 maj 2014.). Det finns även en fana med Dalslands tjur (Värmlands nation - syns på vissa foton i galleriet. Läst 6 maj 2014.). Förstekurator bär en Värmlandsörn i sin halskedja, och Andrekurator en Dalslandstjur (Wermlandsheraldig: Värmlands nation. Läst 6 maj 2014.).
  83. ^ Värmlands nation: Stadgar
  84. ^ Nationalencyklopedin, nätupplaga: Stockholms stift
  85. ^ Nordisk Familjebok (1909): Kalmar stift
  86. ^ Nationalencyklopedin, nätupplaga: Kalmar stift
  87. ^ Nordisk Familjebok (1909): Göteborgs stift
  88. ^ Nordisk Familjebok (1910): Karlstads stift
  89. ^ [4]
  90. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Samzelius (1950), s. 50–51.
  91. ^ [a b] "Förtroendemän i nationerna och Studentkåren", i: Upsalastudenten geneom tiderna, 1950, s. 435–490.
  92. ^ s. 435–490.
  93. ^ [a b] Bergman och Montelius, 1977, s. 37.
  94. ^ Bergman och Montelius, 1977, s. 63.
  95. ^ Bergman och Montelius, 1977, s. 139.
  96. ^ Bergman och Montelius, 1977, s. 210.
  97. ^ [a b] Mikael Andree, Norrlands nation, 1927
  98. ^ [a b c] Bergman och Montelius, 1977, s. 323.
  99. ^ [a b c d e f g h i j] "Förtroendemän i nationerna och Studentkåren", i: Upsalastudenten geneom tiderna, 1950, s. 487.
  100. ^ Thun, John-Erik (1989). ”Företal”. Vestrogothica (Uppsala: Västgöta Nation) Vestrogothica 1989: Västgöta Nation Uppsala 350 år (XXI?): sid. 6–7. ISSN 1100-5068. 
  101. ^ Lundmark, Efraim, "Västgöta Nations Hus", i: Roosval, 1915, s. 93–122.
  102. ^ Carlsson, Isidor, "Upplands Nations Hus", i: Roosval (red.), 1915, s. 17–36.
  103. ^ Uplands nation: Nationshuset
  104. ^ Stockholms Nation: Historia
  105. ^ Gästrike-Hälsinge Nation: Historia
  106. ^ Högberg, Paul, "Gästrike-Hälsinge Nations Hus", i: Roosval, 1915, s. 37–68.
  107. ^ Östgöta Nation: Historia
  108. ^ Taube, Nils Evert, "Östgöta Nations Hus", i: Roosval, 1915, s. 69–92.
  109. ^ Cornell, Henrik, "Norrlands Nations Hus", i: Roosval, 1915, s. 265–282.
  110. ^ Södermanland-Nerikes Nation: Huset
  111. ^ Barr, Knut, "Södermanland-Nerikes Nations Hus", i: Roosval, 1915, s. 123–146.
  112. ^ Värmlands Nation: Historik
  113. ^ Smålands nation: Historik
  114. ^ Gotlands nation: Huset
  115. ^ Västmanlands-Dala Nation: Historia
  116. ^ [a b] Kalmar Nation: Historia
  117. ^ Vid Kalmarsund och Fyris: Kulturbilder 1663–1963. Red: Ch Pierre Backman. Uppsala: Kalmar Nation 1963. s. 326.
  118. ^ Holmensis Stockholms nations tidning 2011:4, s. 13
  119. ^ Inskription på gravstenarna.
  120. ^ Flogsta Nation: Om oss
  121. ^ [a b c] Uppsala Universitet läst 10 april 2013
  122. ^ [a b c] Uppsala Univsersitet läst 10 april 2013
  123. ^ UTN: Pressmeddelande. Läst 5 mars 2014.
  124. ^ UTN: Pressmeddelande. Läst 5 mars 2014.
  125. ^ UTN: Pressmeddelande. Läst 5 mars 2014.
  126. ^ Uppsala Universitet: Studentkårer. Läst 13 mars 2014.
  127. ^ Uppsala Univsersitet läst 10 april 2013.
  128. ^ Sveriges lantbruksuniversitet: Studentkårer
  129. ^ Uppsala Studentkår
  130. ^ Farmaceutiska studentkåren
  131. ^ Ultuna Studentkår: Verksamhetsområde Kårhuset
  132. ^ Uthgård – UTN
  133. ^ Om oss – Uppsalaekonomerna
  134. ^ Borgen - Uppsalaekonomerna
  135. ^ Juridiska föreningen i Uppsala
  136. ^ Filochoros hemsida
  137. ^ Norredatorp – Uppsala studentkår
  138. ^ Stornoret - Philochoros
  139. ^ [a b] Studentstaden. Läst 3 mars 2014.
  140. ^ Stockholms nation. Läst 3 mars 2014.
  141. ^ [a b c] Studentvägen. Stockholms, GH:s och Norrlands gemensamma studentbostadsförvaltning. Läst 3 mars 2014.
  142. ^ Uplands nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  143. ^ GH nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  144. ^ Östgöta nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  145. ^ Östgötabostäder. Läst 3 mars 2014.
  146. ^ Västgöta nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  147. ^ SNerikes: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  148. ^ V-Dala Bostad. Läst 3 mars 2014.
  149. ^ Smålands nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  150. ^ Göteborgs nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  151. ^ Kalmar nation: Vanliga frågor: Bo på Kalmar nation. Läst 3 mars 2014.
  152. ^ Värmlands nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  153. ^ Norrlands nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  154. ^ Gotlands nation: Bostäder. Läst 3 mars 2014.
  155. ^ Hemsida. Läst 13 juni 2012

Källor och externa länkar[redigera | redigera wikitext]