Hilma af Klint

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilma af Klint
Hilma af Klint - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Hilma af Klint före 1902.
Född 26 oktober 1862
Karlbergs slott
Död 21 oktober 1944 (81 år)
Danderyd
Konstnärskap
Rörelse abstrakt måleri

Hilma af Klint, född 26 oktober 1862 [1]Karlbergs slott i Solna socken, död 21 oktober 1944 i Danderyd, var en svensk konstnär, teosof och pionjär inom abstrakt måleri. Hon ingick i en religiös grupp kallad De Fem. Hennes systematiska målningar kan sägas vara "visuella representationer av komplexa filosofiska idéer och andliga begrepp". Hilma af Klint är en för många okänd person i den svenska konsthistorien.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klint var sondotter till viceamiralen och sjökartografen Gustaf af Klint.[3] Hon växte upp i en familj av sjöofficerare och kartografer. Hon visade tidigt upp konstnärliga talanger. Under perioden 1882-1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm, vilken hon lämnade med goda betyg och med ett stipendium i form av en ateljé på Hamngatan 5 i Stockholm, som hon delade med sina studiekamrater Lotten Rönnkvist och Alma Arnell. Hilma af Klint försörjde sig bland annat som porträtt- och landskapsmålare. Det är att notera att var mycket ovanligt för unga kvinnor i slutet på 1800-talet att utbilda sig. Enbart en handfull kvinnliga studenter var inskrivna på de övre utbildningarna i Sverige på den här tiden.[4] Konstakademienden hade exempelvis accepterat de första kvinliga studenterna år 1849, och där öppnades den så kallade "Fruntimmersavdelningen" för 18 kvinnliga elever år 1864.[5] Det var även ovanligt för kvinnor att inte gifta sig och skaffa familj, och att vara ekonomiskt oberoende i vuxenlivet.

Liksom många vid förra sekelskiftet var Hilma af Klint en ”sökare”. Vid 17 års ålder år 1879 började hon deltaga i spiritistiska seanser. Tre år senare (1882) drog hon sig dock ur denna rörelse, eftersom hon bedömde att den inte var helt seriös. Hilma af Klints andliga sökande medförde att hon sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Hon gick med i det Teosofiska Samfundet redan vid dess grundande i Sverige 1889, och var dessutom senare nominerad som tilltänkt ordförande. Hilma af Klint deltog i teosofernas världskongress i Stockholm 1913. Hon finns även med i anteckningarna hos Rosencreutzarna. Under 1896-1897 var hon medlem i Edelweissförbundet.[6], men trivdes inte riktigt där.

Tillsammans med fyra andra medlemmar gick hon ur Edelweissförbundet och bildade den s.k. ”Fredagsgruppen” eller De Fem. Under perioden 1896-1906 träffades de varje fredag m.u.f. jul- och påskhelgerna samt sommaruppehållet. De läste och studerade Nya Testamentet med påföljande meditation och seanser. De förde bok över dessa sammankomster. Denna tioårsperiod blev för Hilma af Klint förberedelseperioden för hennes senare andligt baserade måleri. Hilma af Klint har själv beskrivit hur ett andligt väsen, under dessa seanser, förklarade för henne att hon skulle skapa mediumistiska målningar. Detta resulterade i att hon i slutet av 1906 målade den första abstrakta serien med 26 målningar. Hon fortsatta därefter livet ut med detta måleri, förutom ett kort avbrott mellan åren 1908-1912.

1917 tog Hilma af Klint sin nya ateljé på Munsö i bruk. Den uppfördes invid hennes sommarhus ”Furuheim” på Bona fidiekommiss. 1918 flyttade Hilma af Klint till Furuheim med sin mor. Efter att modern avlidit 1920, flyttade Hilma af Klint till Helsingborg över vinterhalvåret. Hon delade nu våning med moderns sjuksköterska – Thomasine Andersson. Hilma af Klint och Thomasine Andersson kom att bli oskiljaktiga vänner livet ut. De båda vistades årligen i Dornach i Schweiz mellan åren 1920 och 1930, där Hilma af Klint i de antroposofiska arkiven förgäves sökte svar på betydelsen av hennes verk Målningar till Templet. Där träffade hon åter Rudolf Steiner. Hilma af Klint och Rudolf Steiner hade mötts för första gången 1908, när han var på besök i Stockholm. Rudolf Steiner hade då besökt Hilma af Klints i hennes ateljé, och fått se de första serierna av Målningarna till Templet. Noterbart är att huvuddelen av dessa Målningar till Templet alltså målades drygt fem år innan antroposofin grundades. Rudolf Steiner (år 1908 fortfarande teosof) var dock icke förmögen att tolka dessa målningar, tvärtom ställde han sig tvivlande till hennes måleri och nämnde att ingen under de kommande 50 år skulle komma att förstå dem.

Rudolf Steiner hade grundat det Antroposofiska Sällskapet 1913 i Stuttgart. Goetheanum i Dornach är alltsedan 1913 antroposofernas internationella högsäte. Där hade Rudolf Steiner under sju år redigerat Goethes Färglära, vilken Hilma af Klint var mycket intresserad av.

I Hilma af Klints målningar under perioden 1906-1920 återfinns inga impulser från Rudolf Steiner. Efter att hon fått studera Goethes Färglära, började Hilma af Klint fr.o.m. 1921 dock måla i ”flytande färger”, vilken därefter blev hennes måleriform livet ut. Hos många andra samtida konstnärer kan man dock tydligt urskilja impulser från Rudolf Steiner. Detta gäller exempelvis Mari Strakosch-Giesler, elev till Vasilij Kandinskij. Professor Dan Karlhom menar att man gör Hilma af Klint orätt genom att ge henne stämpeln som antroposofisk målare eller ens bara som abstrakt modernistisk konstnär. Hennes esoteriska bilder har en egen särpräglad, snarare ultramodern, stil.[7] Om någon klassificering skall ske, är väl Hilma af Klint att anse som en teosofisk målarinna.

1935 flytta Hilma af Klint och Thomasine Andersson till Lund, där Thomasine Andersson avled fem år senare. 1944 flyttade Hilma af Klint till sin kusin – Hedvig af Klint – som hade en villa i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avled under hösten 1944 i sviterna av en trafikolycka.

Måleriet och genombrottet[redigera | redigera wikitext]

Efter tjugo år som en förhållandevis traditionell konstnär, började Hilma af Klint 1906 att arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk utifrån inspiration från framförallt teosofin [8] och rosenkreuzfilosofin och senare antroposofin. Hennes abstrakta måleri förebådade konstnärer som Vasilij Kandinskij, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj. Hon kom dock aldrig att ha någon kontakt med de etablerade abstrakta modernisterna på kontinenten.[9]

Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, som hon skapade under åren 1906-1915. De består av 193 målningar, uppdelade i ett antal serier.[9] Mellan november 1906 och april 1908 (18 månader) skapade hon de första 111 målningarna.[9] Hon kallade denna form av skapande för "mediumistiskt". Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon enbart var ett medium:

”Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.”[9]

Den främsta serien från den första perioden är De Tio Största, en serie gigantiska tavlor (ungefär 2,40 x 3,20m) som hon målade 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen. Efter ett uppehåll mellan åren 1908–1912 tillkom ytterligare 82 målningar till verket.[9] Från oktober 1914 till mars 1915 målade hon serien Svanen, som består av 24 mer eller mindre abstrakta målningar föreställande kampen mellan en vit och en svart svan.

Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler som kan tydas. Verken kan således avläsas som budskap från, eller som "portaler" till, en annan dimension.

Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen. Duvan, en annan serie inom Målningarna till Templet, representerar den helige anden och kärleken. Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. Även färgvalet är symboliskt : blått representerar det "kvinnliga", och gult det "manliga". Mellan, eller runtomkring, dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig / andlig kärlek.

Efter 1915, när verket Målningarna till Templet var avslutat, uppvisar Hilma af Klints måleri en större tematisk variation. Från och med 1920 till 1941 målade hon främst i akvarell.[9] Hon fortsatte måla abstrakt, men i mindre format än Målningarna till Templet. Hon målade bland annat en serie formstudier av de olika religionerna, samt avbildningar av fåglar, växter och mineraler på det esoteriska planet. I denna senare period av hennes liv kan man även avläsa en viss påverkan av antroposofiska konstnärsteorier i vissa av hennes akvareller. Hilma af Klint sökte själv förstå de mysterier hon upplevde att hon kommit i kontakt med genom sitt måleri. Idoga och seriösa försök till trots, kom hon dock aldrig till insikt. Hilma af Klint förde noggranna anteckningar om sina tankar, studier och frågeställningar hela livet igenom. Hennes antecknings- och skissböcker uppgår till 124 stycken, omfattande omkring 26 000 sidor.

Hilma af Klint målade över 1 200 verk. Hon visade aldrig under sin livstid upp sina abstrakta målningar offentligt, eftersom hon ansåg att samtiden inte var mogen att förstå dem. Hon testamenterade sitt abstrakta verk till sin brorson, viceamiral Erik af Klint, som i sin tur testamenterade dem till sin son, direktör Johan af Klint, innan han grundade Stiftelsen Hilma af Klints Verk och legerade verken till den. I sitt testamente skrev Hilma af Klint att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död, men det kom att ta ytterligare tjugo år innan de ställdes ut. Under denna period var det bara ett fåtal personer som kände till målningarnas existens. 1970 erbjöds Moderna museet i Stockholm hela hennes samling som gåva, men museet avböjde.[10] Under 1980-talet forskade Åke Fant om hennes konst. Internationell presenterade hennes konst första gången av Åke Fant på NORDIK-konferensen i Helsingfors 1984. Två år senare, 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, i Los Angeles. Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott.

Idag förvaltas hennes abstrakta verk tillsammans med alla antecknings- och skissböcker av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.[11]

Urval utställningar[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Hilma af Klint och hennes arbete presenteras i filmen Personal Shopper av Olivier Assayas, 2016, pris för bästa regi i Cannes 2016 IMDb

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hilma af Klint i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  2. ^ Andreas Nordström; Moderna storsatsar på Hilma af Klint, DN (2012-06-25).
  3. ^ Ne.se, Hilma af Klint, Nationalencyklopedien, läst 2011-09-28
  4. ^ Kronologi över kvinnans rättigheter
  5. ^ Kungliga Akademien för de fria konsterna
  6. ^ Jane Lyzell: Sveriges moderna spiritualistiska historia
  7. ^ Dan Karlhom; Ingen modernist – men hon var ultramodern, DN (2013-02-27).
  8. ^ (engelska) Theosophy and the Society in the Public Eye
  9. ^ [a b c d e f] Iris Müller-Westermann, Hilma af Klint, Moderna museet, <http://www.modernamuseet.se www modernamuseet.se>, läst 2013-03-27
  10. ^ Borås konstmuseum (2011) Kallelser; Adam Fuss & Hilma af Klint, läst 2011-09-28
  11. ^ Stiftelsen Hilma af Klints Verk
  12. ^ (engelska) Art view; How the spiritual infused the abstract, New York Times - Artikel publicerad den 21 december 1986, läst 2017-01-21
  13. ^ Målningarna till templet - Hilma af Klint i sin helhet, DN 29 oktober 1999, läst 2017-01-21
  14. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  15. ^ Järna at work, See Colour
  16. ^ Nu är världen redo för Hilma af Klint, pressdisplay/DN 12 febr. 2013
  17. ^ Hilma af Klint - Utbrott av rörelse ger liv till det perfekta, SvD 15 feb, 2013, läst 2017-01-21
  18. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Hamburger Bahnhof, Belin
  19. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Picasso Muséet, Malaga
  20. ^ (engelska)Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Louisiana, Danmark
  21. ^ I strömmen, Lunds konsthall (febr. 2013)].
  22. ^ (engelska) Hilma af Klint : Painting the Unseen, Serpentine Galleries
  23. ^ (engelska) Searle, Adrian (3 mars 2016). ”The Guardian” (på en-GB). ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/artanddesign/2016/mar/03/hilma-af-klint-das-institut-review-serpentine-gallery. Läst 8 april 2016. 
  24. ^ (engelska) The Keeper, New Museum of Contemporary Art
  25. ^ (engelska) Beyond Stars - The Mystical Landscape from Monet to Kandinsky, Musée d'Orsay
  26. ^ (franska) Jardin infini. De Giverny à l’Amazonie, Centre Pompidou Metz
  27. ^ (engelska)L’emozione dei COLORI nell’arte
  28. ^ (engelska)As Above, So Below

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, publ. Los Angeles County Museum of Art, 1986. ISBN 0-89659-669-9, ISBN 0-87587-130-5 LACMA : pbk.
  • Okkultismus und Abstraktion, die Malerin Hilma af Klint, Åke Fant, Albertina, Wien 1992, ISBN 3-900656-17-7.
  • Hilma af Klint, Raster Förlag, Stockholm. Svensk text och ungefär 100 bilder. ISBN 9187214083
  • Vägen till templet, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 30 skisser. Behandlar upplärningsperioden för att bli ett medium. ISBN 91-972883-0-6
  • Enheten bortom mångfalden, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 32 bilder. Två avsnitt, ett filosofiskt och ett konstvetenskapligt. ISBN 91-972883-4-9
  • I describe the way and meanwhile I am proceeding along it, Rosengårdens Förlag. En kort introduktion på engelska med 3 bilder. ISBN 91-972883-2-2
  • Allteftersom jag beskriver vägen går jag vägen framåt - Hilma af Klint, Pia Thumholm, Gustaf af Klint, Gurli Lindén, 1998. ISBN 91-630-6565-7
  • Hilma af Klint, The greatness of things The Douglas Hyde Gallery, Dublin. Engelsk text, 23 bilder. ISBN 0-907660-99-1
  • 3 × Abstraction, Catherine de Zegher and Hendel Teicher (eds.), Yale University Press and The Drawing Center, NY, 2005 ASIN B01K0Q9YEG
  • Hilma af Klint, the Greatness of Things, John Hutchinson (utg.), Douglas Hyde Gallery, Dublin 2005, ISBN 0907660991.
  • The Message. Art and Occultism. With an Essay by [André Breton]. Hrsg. v. Claudia Dichter, Hans Günter Golinski, Michael Krajewski, Susanne Zander. Kunstmuseum Bochum. Walther König: Köln 2007, ISBN 978-3-86560-342-5.
  • Svenska kvinnor i den non-figurativa konsten 1900-1950, Sophie Franzén, uppsats, Linköpings universitet, Kultur- och konstvetenskapliga institutionen, VT 2008
  • Swedish Women Artists: Sigrid Hjertén, Hilma af Klint, Nathalie Djurberg, Signe Hammarsten-Jansson, Aleksandra Mir, Ulrika Pasch, Books LCC, 2010. ISBN 978-1155646084
  • The Legacy of Hilma Af Klint: Nine Contemporary Responses (English / German), Ann-Sofi Norin, Daniel Birnbaum, Verlag Der Buchhandlung Walther Konig, 2013. ASIN B00FOT4GAM
  • Hilma af Klint. The Art of Seeing the Invisible, av Kurt Belfrage, Louise Almqvist (eds.), 2015 ASIN B01K3I9A1S
  • Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson, Piratförlaget, utgiven 2017.05.24 ISBN 978-91-642-0489-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]