Hilma af Klint

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilma af Klint
Hilma af Klint - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Hilma af Klint före 1902.
Född 26 oktober 1862
Karlbergs slott
Död 21 oktober 1944 (81 år)
Danderyd
Konstnärskap
Rörelse abstrakt måleri

Hilma af Klint, född 26 oktober 1862 [1]Karlbergs slott i Solna socken, död 21 oktober 1944 i Danderyd, var en svensk konstnär, teosof och pionjär inom abstrakt måleri.[2] Hon ingick i en religiös grupp kallad De Fem. Hennes systematiska målningar kan sägas vara "visuella representationer av komplexa filosofiska idéer och andliga begrepp".[källa behövs] Hilma af Klint är en av alla konstnärer, framförallt kvinnliga som först långt efter sin död uppmärksammats och fått det erkännande de förtjänar, och hon har för många länge varit okänd.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klint var sondotter till viceamiralen och sjökartografen Gustaf af Klint.[4] Hon växte upp i en familj av sjöofficerare och kartografer. Hon visade tidigt upp konstnärliga talanger.

Under perioden 1882-1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. I slutet på 1800-talet var det ovanligt för kvinnor i Sverige att utbilda sig på de högre utbildningarna. Konstakademien hade accepterat de första kvinnliga studenterna år 1849, och där öppnades den så kallade "Fruntimmersavdelningen" för 18 kvinnliga elever år 1864.[5]

Hilma af Klint avslutade sina studier med goda betyg, och fick som stipendium tillgång till en ateljé i det så kallade "Ateljébyggnaden", som Kungl. Konstakademin ägde i korsningen mellan Hamngatan och Kungsträdgården. Denna fastighet var dåtidens kulturella centrum i Stockholm. I samma byggnad låg även Blanchs Café och Blanchs konstsalong, där striden stod mellan Kungl. Konstakademins konventionella konstsyn och Konstnärsförbundets franskinspirerade oppositionsrörelse. Hilma af Klint försörjde sig bland annat som porträtt- och landskapsmålare, och höll flera utställningar, bland annat på Blanchs konstsalong.

Precis som tidsandan angav vid förra sekelskiftet så var Hilma af Klint en ”sökare”. Vid 17 års ålder, år 1879 började hon delta i spiritistiska seanser. Tre år senare (1882) drog hon sig dock ur rörelsen, eftersom hon bedömde att den inte var helt seriös.[källa behövs] Hilma af Klints andliga sökande gjorde att hon sökte sig till ett flertal filosofiska riktningar. Hon gick med i det Teosofiska Samfundet redan vid dess grundande i Sverige 1889, och var dessutom senare nominerad som tilltänkt ordförande. Hilma af Klint deltog i teosofernas världskongress i Stockholm 1913. Hon finns även med i anteckningarna hos Rosenkreutzarna. Under 1896-1897 var hon medlem i Edelweissförbundet.[6], men trivdes inte riktigt där.[källa behövs]

af Klint i sin ateljé, ca 1895.

Tillsammans med fyra andra medlemmar gick hon ur Edelweissförbundet och bildade den så kallade ”Fredagsgruppen”, också kallad De Fem. Under perioden 1896-1906 träffades de varje fredag med uppehåll för jul- och påskhelgerna samt sommartid.[källa behövs] De läste och studerade Nya Testamentet med påföljande meditation och seanser. De förde bok över dessa sammankomster. Denna tioårsperiod blev för Hilma af Klint förberedelseperioden för hennes senare andligt baserade måleri. Hilma af Klint har själv beskrivit hur ett andligt väsen, under dessa seanser, förklarade för henne att hon skulle skapa mediumistiska målningar. Detta resulterade i att hon i slutet av 1906 målade sin första abstrakta serie med 26 målningar.[källa behövs] Hon fortsatta därefter livet ut med detta måleri, förutom ett kort avbrott mellan åren 1908-1912.

1917 tog Hilma af Klint sin nya ateljé på Munsö i bruk. Den uppfördes invid hennes sommarhus ”Furuheim” på Bona fideikommiss. 1918 flyttade Hilma af Klint till Furuheim med sin mor. Efter att modern avlidit 1920, flyttade Hilma af Klint till Helsingborg över vinterhalvåret. Hon delade nu våning med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson. Hilma af Klint och Thomasine Andersson kom att bli oskiljaktiga vänner livet ut. De båda vistades årligen i Dornach i Schweiz mellan åren 1920 och 1930, där Hilma af Klint i de antroposofiska arkiven förgäves sökte svar på betydelsen av sina verk Målningar till Templet.[källa behövs] Där träffade hon åter Rudolf Steiner. Hilma af Klint och Rudolf Steiner hade mötts för första gången 1908, när han var på besök i Stockholm. Rudolf Steiner hade då besökt Hilma af Klints i hennes ateljé och fått se de första serierna av Målningarna till Templet. Noterbart är att huvuddelen av dessa målningar alltså målades drygt fem år innan antroposofin grundades. Rudolf Steiner (år 1908 fortfarande teosof) var dock icke förmögen att tolka målningarna, tvärtom ställde han sig tvivlande till hennes måleri och nämnde att ingen under de kommande 50 år skulle komma att förstå dem.[källa behövs]

Rudolf Steiner hade grundat det Antroposofiska Sällskapet 1913 i Stuttgart. Goetheanum i Dornach är alltsedan 1913 antroposofernas internationella högsäte. Där hade Rudolf Steiner under sju år redigerat Goethes Färglära, vilken Hilma af Klint var mycket intresserad av.

I Hilma af Klints målningar under perioden 1906-1920 återfinns inga impulser från Rudolf Steiner.[källa behövs] Efter att hon studerat Goethes Färglära, började Hilma af Klint från 1921 dock måla i ”flytande färger”, vilken därefter blev hennes måleriform livet ut. Hos många andra samtida konstnärer kan man dock tydligt urskilja impulser från Rudolf Steiner. Professor i konstvetenskap Dan Karlholm menar att Hilma af Klint inte var en antroposofisk målare eller ens bara en abstrakt modernistisk konstnär. Enligt honom har hennes esoteriska bilder en egen särpräglad, snarast ultramodern, stil.[7] Om någon klassificering skall ske, är väl Hilma af Klint att anse som en teosofisk konstnär.[källa behövs]

1935 flyttade Hilma af Klint och Thomasine Andersson till Lund, där Thomasine Andersson avled fem år senare. 1944 flyttade Hilma af Klint till sin kusin – Hedvig af Klint – som hade en villa i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avled under hösten 1944 i sviterna av en trafikolycka.

Måleriet och genombrottet[redigera | redigera wikitext]

Efter tjugo år som en förhållandevis traditionell konstnär, började Hilma af Klint 1906 att arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk utifrån inspiration från framförallt teosofin [8] och rosenkreuzfilosofin och senare antroposofin. Hennes abstrakta måleri förebådade konstnärer som Vasilij Kandinskij, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj. [9] Hon kom dock aldrig att ha någon kontakt med de etablerade abstrakta modernisterna på kontinenten.[10]

Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, som hon skapade under åren 1906-1915. De består av 193 målningar, uppdelade i ett antal serier.[10] Mellan november 1906 och april 1908 (18 månader) skapade hon de första 111 målningarna.[10] Hon kallade denna form av skapande för "mediumistiskt". Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon enbart var ett medium:

”Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.”[10]

Den främsta serien från den första perioden är De Tio Största, en serie gigantiska tavlor, ungefär 2,40 x 3,20 meter, som hon målade 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen. Efter ett uppehåll mellan åren 1908–1912 tillkom ytterligare 82 målningar till verket.[10] Från oktober 1914 till mars 1915 målade hon serien Svanen, som består av 24 mer eller mindre abstrakta målningar föreställande kampen mellan en vit och en svart svan.

Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler som kan tydas. Verken kan således "avläsas", som budskap från, eller som "portaler" till, en annan dimension.[källa behövs] Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen.[källa behövs] Duvan, en annan serie inom Målningarna till Templet, representerar den helige anden och kärleken.[källa behövs] Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling.[källa behövs] Även färgvalet är symboliskt: blått representerar det "kvinnliga", och gult det "manliga".[källa behövs] Mellan, eller runtomkring, dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig / andlig kärlek.[källa behövs]

Från 1920 och framåt[redigera | redigera wikitext]

Vete och malört, 1922.

Efter 1915, när verket Målningarna till Templet var avslutat, uppvisar Hilma af Klints måleri en större tematisk variation. Från och med 1920 till 1941 målade hon främst i akvarell.[10] Hon fortsatte måla abstrakt, men i mindre format än Målningarna till Templet. Hon målade bland annat en serie formstudier av de olika religionerna, samt avbildningar av fåglar, växter och mineraler på det esoteriska planet. I denna senare period av hennes liv kan man även avläsa en viss påverkan av antroposofiska konstnärsteorier i vissa av hennes akvareller.[källa behövs] Hilma af Klint sökte själv förstå de mysterier hon upplevde att hon kommit i kontakt med genom sitt måleri. Idoga och seriösa försök till trots, kom hon dock aldrig till insikt.[källa behövs] Hilma af Klint förde noggranna anteckningar om sina tankar, studier och frågeställningar hela livet igenom. Hennes antecknings- och skissböcker uppgår till 124 stycken, omfattande omkring 26 000 sidor.

Hilma af Klint målade över 1 200 verk. Hon visade aldrig under sin livstid upp sina abstrakta målningar offentligt, eftersom hon ansåg att samtiden inte var mogen att förstå dem. Hon testamenterade sitt abstrakta verk till sin brorson, viceamiral Erik af Klint, som i sin tur testamenterade dem till sin son, direktör Johan af Klint, innan han grundade Stiftelsen Hilma af Klints Verk och legerade verken till den. I sitt testamente skrev Hilma af Klint att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän tjugo år efter hennes död, men det kom att ta ytterligare tjugo år innan de ställdes ut. Under denna period var det bara ett fåtal personer som kände till målningarnas existens. 1970 erbjöds Moderna museet i Stockholm hela hennes samling som gåva, men museet avböjde.[11] Under 1980-talet forskade Åke Fant om hennes konst. Internationellt presenterades hennes konst första gången av Åke Fant på NORDIK-konferensen i Helsingfors 1984. Två år senare, 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, i Los Angeles. Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott.

Idag förvaltas hennes abstrakta verk, tillsammans med alla antecknings- och skissböcker, av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.[12] Moderna museet[13] i Stockholm har ett rum tillägnat Hilma af Klint i den permanenta utställningen, där de visade verken byts ut med regelbundenhet. Hon finns även representerad vid bland annat Nationalmuseum[14] i Stockholm.

I populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klints konst inspirerar Acne Studios till klädkollektionen sommaren 2014.[15] I filmen Personal Shopper av Olivier Assayas från 2016 som fick pris för bästa regi i Cannes 2016, presenteras Hilma af Klint och hennes arbete.[16]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Urval utställningar[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, publ. Los Angeles County Museum of Art, 1986. ISBN 0-89659-669-9, ISBN 0-87587130-5 LACMA : pbk
  • Okkultismus und Abstraktion, die Malerin Hilma af Klint, Åke Fant, Albertina, Wien 1992. ISBN 3-900656-17-7
  • Hilma af Klint: Ockult målarinna och abstrakt pionjär (Moderna museets utstallningskatalog), Åke Fant. Raster Förlag, Stockholm. Januari 1989. Svensk text och ungefär 100 bilder. ISBN 9187214083, ISBN 9789187214080
  • Vägen till templet, Gurli Lindén. Rosengårdens Förlag. Februari 1996. Svensk text, 30 skisser. Behandlar upplärningsperioden för att bli ett medium. ISBN 91-972883-0-6
  • Hilma af Klint, ett hermeneutiskt försök, Berit Maria Holm, C-uppstas vid Linköpings Universitet, Institutionen för Tema, avd. för Konst- och Bildvetenskap, november 1997. [39]
  • Enheten bortom mångfalden, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 32 bilder. Två avsnitt, ett filosofiskt och ett konstvetenskapligt. ISBN 91-972883-4-9
  • I describe the way and meanwhile I am proceeding along it, Rosengårdens Förlag. En kort introduktion på engelska med 3 bilder. ISBN 91-972883-2-2
  • Allteftersom jag beskriver vägen går jag vägen framåt - Hilma af Klint, Pia Thumholm, Gustaf af Klint, Gurli Lindén, 1998. ISBN 91-630-6565-7
  • Hilma af Klint, The greatness of things The Douglas Hyde Gallery, Dublin. Engelsk text, 23 bilder. ISBN 0-907660-99-1
  • 3 × Abstraction, Catherine de Zegher and Hendel Teicher (eds.), Yale University Press and The Drawing Center, NY, 2005. ISBN 0300108265, ISBN 978-0300108262
  • Hilma af Klint, the Greatness of Things, John Hutchinson (utg.), Douglas Hyde Gallery, Dublin 2005. ISBN 0907660991
  • The Message. Art and Occultism. With an Essay by [André Breton]. Hrsg. v. Claudia Dichter, Hans Günter Golinski, Michael Krajewski, Susanne Zander. Kunstmuseum Bochum. Walther König: Köln 2007, ISBN 978-3-86560-342-5.
  • Svenska kvinnor i den nonfigurativa konsten 1900-1950, Sophie Franzén, uppsats, Linköpings universitet, Kultur- och konstvetenskapliga institutionen, VT 2008.
  • Swedish Women Artists: Sigrid Hjertén, Hilma af Klint, Nathalie Djurberg, Signe Hammarsten-Jansson, Aleksandra Mir, Ulrika Pasch, Books LCC, 2010. ISBN 978-1155646084
  • The Legacy of Hilma Af Klint: Nine Contemporary Responses (English / German), Ann-Sofi Norin, Daniel Birnbaum, Verlag Der Buchhandlung Walther Konig, 2013. ISBN 3863353439, ISBN 9783863353438
  • Hilma af Klint. The Art of Seeing the Invisible, av Kurt Belfrage, Louise Almqvist (eds.). Utgiven av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, 2015. ISBN 9189672712, ISBN 9789189672710

Recension av Agneta Pleijel i tidskriften Magasinet Nr 1 2017 [40]

  • Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint, Anna Laestadius Larsson, Piratförlaget, utgiven 2017.05.24 ISBN 978-91-642-0489-9

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hilma af Klint i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  2. ^ (engelska) What Was the First Abstract Artwork?, Abigail Cain, Artsy.net, 2017-03-31
  3. ^ Andreas Nordström; Moderna storsatsar på Hilma af Klint, DN (2012-06-25).
  4. ^ Ne.se, Hilma af Klint, Nationalencyklopedien, läst 2011-09-28
  5. ^ Kungliga Akademien för de fria konsterna
  6. ^ Jane Lyzell: Sveriges moderna spiritualistiska historia
  7. ^ Dan Karlhom (2013-02-27) Ingen modernist – men hon var ultramodern, Dagens Nyheter
  8. ^ (engelska) Theosophy and the Society in the Public Eye
  9. ^ (engelska) Liam Taft - Invisible art: rediscovering the work of Hilma af Klint National Student, 2017.04.19
  10. ^ [a b c d e f] Iris Müller-Westermann, Hilma af Klint, Moderna museet, <http://www.modernamuseet.se www modernamuseet.se>, läst 2013-03-27
  11. ^ Borås konstmuseum (2011) Kallelser; Adam Fuss & Hilma af Klint, läst 2011-09-28
  12. ^ Stiftelsen Hilma af Klints Verk
  13. ^ Moderna museet
  14. ^ Nationalmuseum
  15. ^ (engelska) Acne Studios - Projects - Hilma af Klint
  16. ^ IMDb
  17. ^ (engelska) Art view; How the spiritual infused the abstract, New York Times - Artikel publicerad den 21 december 1986, läst 2017-01-21
  18. ^ Målningarna till templet - Hilma af Klint i sin helhet, DN 29 oktober 1999, läst 2017-01-21
  19. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  20. ^ (engelska) 3 x Abstraction - Santa Monica Museum of Art
  21. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  22. ^ Järna at work, See Colour, Järna
  23. ^ Nu är världen redo för Hilma af Klint, pressdisplay/DN 12 febr. 2013
  24. ^ Hilma af Klint - Utbrott av rörelse ger liv till det perfekta, SvD 15 feb, 2013, läst 2017-01-21
  25. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Hamburger Bahnhof, Belin
  26. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Picassomuseet, Malaga
  27. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Louisiana, Danmark
  28. ^ I strömmen, Lunds konsthall (febr. 2013)].
  29. ^ (franska) Cosa mentale - Imaginaries of Telepathy of the 20th-Century Art , Centre Pompidou – Metz (läst 2017-04-08)
  30. ^ (engelska) Hilma af Klint : Painting the Unseen, Serpentine Galleries
  31. ^ (engelska) Searle, Adrian (3 mars 2016). ”The Guardian” (på en-GB). ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/artanddesign/2016/mar/03/hilma-af-klint-das-institut-review-serpentine-gallery. Läst 8 april 2016. 
  32. ^ (engelska) The Keeper, New Museum of Contemporary Art
  33. ^ (engelska) Beyond Stars - The Mystical Landscape from Monet to Kandinsky, Musée d'Orsay
  34. ^ (franska) Jardin infini. De Giverny à l’Amazonie, Centre Pompidou Metz
  35. ^ (engelska) L’emozione dei COLORI nell’arte, Galleria civica d'arte moderna e contemporanea GAM i Turin
  36. ^ (engelska) As Above, So Below, Irish Museum of Modern Art, Dublin
  37. ^ (engelska) Aidan Dunne -An alternative history of art of the last century Irish Times, 18 avril 2017
  38. ^ (engelska) Intuition, Axel Vervoordt Foundation
  39. ^ Hilma af Klint, ett hermeneutiskt försök, Berit Maria Holm. (läst 2017-04-14)
  40. ^ Agneta Pleijel Brev ur en regning sommar, Magasinet nr 1 2017 (läst 2017-04-06)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]