Hilma af Klint

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hilma af Klint
Hilma af Klint - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Hilma af Klint före 1902.
Född 26 oktober 1862
Karlbergs slott
Död 21 oktober 1944 (81 år)
Danderyd
Konstnärskap
Rörelse abstrakt måleri

Hilma af Klint, född 26 oktober 1862 [1]Karlbergs slott i Solna socken, död 21 oktober 1944 i Danderyd, var en svensk konstnär, teosof och pionjär inom abstrakt måleri. Hon ingick i en spiritistisk grupp kallad De fem och hennes systematiska målningar är visuella representationer av komplexa filosofiska idéer. af Klint är en för många okänd person i den svenska konsthistorien.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hilma af Klint var sondotter till viceamiralen och sjökartografen Gustaf af Klint.[3] Hon växte upp i en familj av sjöofficerare och kartografer. Hon visade tidigt upp konstnärliga talanger. Kring 18-årsåldern började af Klint att studera vid Tekniska skolan i Stockholm, där hon utbildades i porträttmåleri. År 1882 och 1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Efter avslutade studier kunde Hilma af Klint försörja sig som porträtt- och landskapsmålare i sin ateljé på Hamngatan 5 i Stockholm. Det är att notera att var mycket ovanligt för unga kvinnor i slutet på 1800-talet att utbilda sig, enbart en handfull kvinnliga studenter var inskrivna på de övre utbildningarna i Sverige på den här tiden.[4] Till exempel hade Konstakademienden accepterat de första kvinliga studenterna år 1849, och där öppnades den så kallade "Fruntimmersavdelningen" för 18 kvinnliga elever år 1864.[5] Det var även ovanligt för kvinnor att inte gifta sig och skaffa familj, och att vara ekonomiskt oberoende i vuxenlivet.

Redan kring 1879 hade hon deltagit i spiritistiska seanser. Konstnärinnan Anna Cassel, studievän från Konstakademien, introducerade Hilma af Klint till en spiritisk grupp som kallade sig för De Fem, med intresse för det ockulta. De genomförde regelbundet seanser där gruppen förde bok över vilka budskap de fick. Hilma af Klint har själv beskrivit hur, under en av dessa seanser, ett andligt väsen förklarade för henne att hon skulle skapa mediumistiska målningar. Detta resulterade i att hon 1906 målade den första serien med 26 abstrakta målningar. Hon fortsatte livet ut med detta måleri, förutom ett kort avbrott mellan åren 1908 och 1912. Hon var aktiv i Edelweissförbundet.[6]

År 1917 tog hon sin nya ateljé på Munsö i bruk och 1918 flyttade hon dit tillsammans med sin mor. Efter att modern avlidit 1920, flyttade hon till Helsingborg tillsammans med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson, också intresserad av antroposofi och som kom att bli hennes livskamrat. De båda vistades årligen i Dornach i Schweiz mellan åren 1920 och 1930. Där träffade hon åter Rudolf Steiner. De hade mötts för första gången 1908 när han var på besök i Stockholm. Rudolf Steiner grundade Antroposofiska sällskapet 1912/13, och Goetheanum i Dornach är sedan 1913 antroposofernas internationnella högsäte. Antroposoferna hade utarbetat en egen färglära, och Hilma af Klint kunde se de takmålningar Steiner själv utfört 1919 i Dornach. Hon bad Steiner uttyda hennes målningar, men han vägrade och ställde sig allmänt tvivlande till hennes måleri.

I Hilma af Klints målningar är det svårt att upptäcka något konkret inflytande av impulser från Rudolf Steiner. Det kan man däremot tydligt se hos många andra samtida målare, till exempel Mari Strakosch-Giesler, elev till Vasilij Kandinskij. Professor Dan Karlhom menar att man gör Hilma af Klint orätt genom att ge henne stämpeln som antroposofisk målare eller ens bara som abstrakt modernistisk konstnär. Hennes esoteriska bilder har en egen särpräglad, snarare ultramodern, stil.[7] 1935 flyttade hon till Lund och fem år senare avled Thomasine Andersson. 1944 flyttade Hilma af Klint åter till Stockholmstrakten, där hon bodde tillsammans med sin kusin i Djursholm.

Hilma af Klint avled 1944 i sviterna av en trafikolycka.

Måleriet och genombrottet[redigera | redigera wikitext]

Efter tjugo år som förhållandevis traditionell konstnär började Hilma af Klint 1906 att arbeta med ett abstrakt och symboliskt formspråk utifrån inspiration från teosofin [8] och rosenkreuzfilosofin och senare antroposofin. Hennes abstrakta måleri förebådade konstnärer som Vasilij Kandinskij, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj, men hon kom aldrig att ha någon kontakt med de etablerade abstrakta modernisterna på kontinenten.[9]

Hilma af Klints centrala verk är serien Målningarna till Templet, eller bara Templet, som hon skapade åren 1906-1915, och som består av 193 målningar uppdelade i ett antal serier.[9] Mellan 1906 och 1908 skapade hon de första 111 målningarna.[9] Hon kallade denna form av skapande för "mediumistiskt". Hon beskrev att hon i detta skapande hade varit ledd av en andlig dimension och att hon bara var ett medium:

”Bilderna målades genom mig direkt, utan föregående teckning och med stor kraft. Jag hade ingen aning om vad bilderna skulle framställa och ändå arbetade jag fort och säkert utan att ändra ett penseldrag.”[9]

Den främsta serien från den första perioden är De tio största, en serie gigantiska tavlor (ungefär 2,40 x 3,20m) målade hon 1907. De representerar livets olika stadier, från barndomen till ålderdomen. Efter ett uppehåll mellan åren 1912–1915 tillkom ytterligare 82 målningar till verket.[9] Från oktober 1914 till mars 1915 målade hon serien Svanen, som består av 24 mer eller mindre abstrakta målningar föreställande kampen mellan en vit och en svart svan.

Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler som kan tydas. Verkan kan avläsas budskap, som "portaler" till en annan dimension. Svanen representerar till exempel det översinnliga, och står för fullbordan inom den alkemiska traditionen. Duvan, en annan serie inom Målningarna till Templet, representerar den helige anden och kärlek. Återkommande motiv är snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. Även färgvalet är symboliskt : blått representerar det "kvinnliga", och gult det "manliga". Mellan, eller runtomkring, dessa två färger förekommer ofta rosa eller rött, som står för sinnlig / andlig kärlek.

Efter 1915, när verket Målningarna till Templet var avslutat, uppvisar hennes måleri en större tematisk variation. Från och med 1920 till 1941 målade hon främst i akvarell.[9] Hon fortsatte måla abstrakt, men i mindre format än tavlorna till Templet. Hon målade bland annat en serie formstudier av de olika religionerna, samt avbildningar av fåglar och växter på det esoteriska planet. I denna senare period av hennes liv kan man även avläsa en viss påverkan av antroposofiska konstnärsteorier i vissa av hennes akvareller. Hilma af Klint sökte själv förstå de mysterier hon upplevde att hon kommit i kontakt med genom sitt måleri, och förde noggranna anteckningar av sina tankar, studier och frågeställningar hela livet igenom.

Hon målade över 1 200 verk, men hon visade aldrig under sin livstid upp sina abstrakta målningar offentligt, eftersom hon ansåg att samtiden inte var mogen att förstå dem. Hon testamenterade sitt abstrakta verk till sin brorson, viceamiral Erik af Klint. I sitt testamente skrev hon att hennes livsverk inte fick visas förrän tjugo år efter hennes död, men det kom att ta ytterligare tjugo år innan de ställdes ut. Under denna period var det bara ett fåtal personer som kände till målningarnas existens. 1970 erbjöds Moderna museet i Stockholm hela hennes samling som gåva, men museet avböjde.[10] Under 1980-talet forskade Åke Fant om hennes konst. Internationell presenterade hennes konst första gången av Fant på NORDIK-konferensen i Helsingfors 1984. Två år senare 1986 visades den första utställningen med hennes abstrakta verk, The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, i Los Angeles, med ett katalogbidrag på engelska av Fant. Denna utställning kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott.

Idag förvaltas hennes konst av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.[11]

Urval utställningar[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • Hilma af Klint och hennes arbete presenteras i filmen Personal Shopper av Olivier Assayas, 2016, pris för bästa regi i Cannes 2016 IMDb

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hilma af Klint i Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
  2. ^ Andreas Nordström; Moderna storsatsar på Hilma af Klint, DN (2012-06-25).
  3. ^ Ne.se, Hilma af Klint, Nationalencyklopedien, läst 2011-09-28
  4. ^ Kronologi över kvinnans rättigheter
  5. ^ Kungliga Akademien för de fria konsterna
  6. ^ Jane Lyzell: Sveriges moderna spiritualistiska historia
  7. ^ Dan Karlhom; Ingen modernist – men hon var ultramodern, DN (2013-02-27).
  8. ^ (engelska) Theosophy and the Society in the Public Eye
  9. ^ [a b c d e f] Iris Müller-Westermann, Hilma af Klint, Moderna museet, <http://www.modernamuseet.se www modernamuseet.se>, läst 2013-03-27
  10. ^ Borås konstmuseum (2011) Kallelser; Adam Fuss & Hilma af Klint, läst 2011-09-28
  11. ^ Stiftelsen Hilma af Klints Verk
  12. ^ (engelska) Art view; How the spiritual infused the abstract, New York Times - Artikel publicerad den 21 december 1986, läst 2017-01-21
  13. ^ Målningarna till templet - Hilma af Klint i sin helhet, DN 29 oktober 1999, läst 2017-01-21
  14. ^ (engelska) 3 x Abstraction - The Drawing Center
  15. ^ Järna at work, See Colour
  16. ^ Nu är världen redo för Hilma af Klint, pressdisplay/DN 12 febr. 2013
  17. ^ Hilma af Klint - Utbrott av rörelse ger liv till det perfekta, SvD 15 feb, 2013, läst 2017-01-21
  18. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Hamburger Bahnhof, Belin
  19. ^ (engelska) Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Picasso Muséet, Malaga
  20. ^ (engelska)Hilma af Klint - A Pioneer of Abstraction, Louisiana, Danmark
  21. ^ I strömmen, Lunds konsthall (febr. 2013)].
  22. ^ (engelska) Hilma af Klint : Painting the Unseen, Serpentine Galleries
  23. ^ (engelska) Searle, Adrian (3 mars 2016). ”The Guardian” (på en-GB). ISSN 0261-3077. http://www.theguardian.com/artanddesign/2016/mar/03/hilma-af-klint-das-institut-review-serpentine-gallery. Läst 8 april 2016. 
  24. ^ (engelska) The Keeper, New Museum of Contemporary Art
  25. ^ (engelska) Beyond Stars - The Mystical Landscape from Monet to Kandinsky, Musée d'Orsay
  26. ^ (franska) Jardin infini. De Giverny à l’Amazonie, Centre Pompidou Metz

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • The Spiritual in Art, Abstract Painting 1890-1985, publ. Los Angeles County Museum of Art, 1986. ISBN 0-89659-669-9, ISBN 0-87587-130-5 LACMA : pbk.
  • Okkultismus und Abstraktion, die Malerin Hilma af Klint, Åke Fant, Albertina, Wien 1992, ISBN 3-900656-17-7.
  • Hilma af Klint, Raster Förlag, Stockholm. Svensk text och ungefär 100 bilder. ISBN 9187214083
  • Vägen till templet, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 30 skisser. Behandlar upplärningsperioden för att bli ett medium. ISBN 91-972883-0-6
  • Enheten bortom mångfalden, Rosengårdens Förlag. Svensk text, 32 bilder. Två avsnitt, ett filosofiskt och ett konstvetenskapligt. ISBN 91-972883-4-9
  • I describe the way and meanwhile I am proceeding along it, Rosengårdens Förlag. En kort introduktion på engelska med 3 bilder. ISBN 91-972883-2-2
  • Allteftersom jag beskriver vägen går jag vägen framåt - Hilma af Klint, Pia Thumholm, Gustaf af Klint, Gurli Lindén, 1998. ISBN 91-630-6565-7
  • Hilma af Klint, The greatness of things The Douglas Hyde Gallery, Dublin. Engelsk text, 23 bilder. ISBN 0-907660-99-1
  • 3 × Abstraction, Catherine de Zegher and Hendel Teicher (eds.), Yale University Press and The Drawing Center, NY, 2005 ASIN B01K0Q9YEG
  • Hilma af Klint, the Greatness of Things, John Hutchinson (utg.), Douglas Hyde Gallery, Dublin 2005, ISBN 0907660991.
  • The Message. Art and Occultism. With an Essay by [André Breton]. Hrsg. v. Claudia Dichter, Hans Günter Golinski, Michael Krajewski, Susanne Zander. Kunstmuseum Bochum. Walther König: Köln 2007, ISBN 978-3-86560-342-5.
  • Svenska kvinnor i den non-figurativa konsten 1900-1950, Sophie Franzén, uppsats, Linköpings universitet, Kultur- och konstvetenskapliga institutionen, VT 2008
  • Swedish Women Artists: Sigrid Hjertén, Hilma AF Klint, Nathalie Djurberg, Signe Hammarsten-Jansson, Aleksandra Mir, Ulrika Pasch, Books LCC, 2010. ISBN 978-1155646084
  • The Legacy of Hilma Af Klint: Nine Contemporary Responses (English / German), Ann-Sofi Norin, Daniel Birnbaum, Verlag Der Buchhandlung Walther Konig, 2013. ASIN B00FOT4GAM
  • Hilma af Klint. The Art of Seeing the Invisible, by Kurt Belfrage, Louise Almqvist (eds.), 2015 ASIN B01K3I9A1S

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]