Hyresgästföreningen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hyresgästföreningens kontor på Arenavägen i Globenområdet.

Hyresgästföreningen (tidigare Hyresgästernas riksförbund) är en medlemsorganisation och en intresseorganisation för hyresgäster i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första hyresgästföreningen startades i början av 1900-talet. Den äldsta nu kvarvarande föreningen är föreningen i Nynäshamn[1][död länk]som startades 1915. 1923 gick åtta hyresgästföreningar ihop och bildade Hyresgästföreningarnas Riksförbund. 1924 bildades Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening - HSB - av Hyresgästföreningen i Stockholm.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Hyresgästföreningen har 538 000 medlemmar som får råd och stöd i kontakterna med hyresvärden. Hyresgästföreningens främsta verksamhetsområde är idag att förhandla om hyror med de allmännyttiga bostadsföretagen och privata fastighetsägare. De avtalade hyrorna utgjorde fram till 1 januari 2011 ett slags hyrestak för övriga likvärdiga lägenheter på orten. Men numera har inte de kommunala bostadsföretagen en hyresnormerande roll. I stället ska kollektivt förhandlade hyror - oavsett avtalsparter - vara normerande vid en prövning av en hyras skälighet.[1]

Hyresgästföreningen förhandlar nästan alla hyror i Sverige, även för de som inte är medlem hos Hyresgästföreningen. Det finns ett fåtal andra konkurrerande hyresgästföreningar. Hyressättningsavgift är en avgift som Hyresgästföreningen tar ut för att förhandla hyror och betalas av hyresgästen oavsett om man är medlem hos Hyresgästföreningen eller inte. Från 2011 är avgiften 12 kronor per lägenhet och månad eller 144 kronor per år och lägenhet.[2] Den hyresgäst som själv förhandlar sin hyra betalar ingen avgift. 2015 var inkomsten från hyressättningsavgiften cirka 200 miljoner kronor.[3] För år 2016 förhandlade man om ca 1 500 000 hyror vilket man för detta fick ersättning med ca 216 miljoner kronor som betalades av hyresgäster.[källa behövs]

Det är vanligt att hyresvärdar sluter avtal med Hyresgästföreningen vid nybyggnation även om det är möjligt för en hyresvärd att själv sätta hyran. En sådan ensidig hyressättning gäller tills det att en hyresgäst begär prövning av den i hyresnämnden. En enskild hyresgäst kan också avtala om hyran direkt med hyresvärden.

Hyresgästföreningen erbjuder också juridisk hjälp vid frågor kring ändring av hyresvillkor och återbetalning av oskälig hyra för sina medlemmar.[4]

Föreningens verksamhetsidé är: "Allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad". Visionen är: ”Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas”.[5]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Förbundsordförande är sedan 2014 Marie Linder, tidigare kommunikationschef på LO.[3]

Hyresgästföreningen är organiserat i fyra nivåer: lokalt, kommunalt, regionalt och på riksnivå. Till varje nivå utser medlemmarna förtroendevalda till styrelser och andra uppdrag. De förtroendevalda medlemmarna fattar de övergripande besluten om hur verksamheten ska skötas.

Följande uppgifter är förbundets egna uppgifter från 2018[6].

  • Antal medlemmar: 538 000 hushåll
  • Antal förtroendevalda medlemmar: ca 8 600
  • Antal anställda: 860
  • Antal lokala hyresgästföreningar: 1 220
  • Antal föreningar: 139
  • Antal regioner: 9

Medlemstidning[redigera | redigera wikitext]

Medlemstidningen Vår bostad lades ner 2006 och ersattes då av Hem & Hyra.

Partipolitiska band[redigera | redigera wikitext]

Föreningen är partipolitiskt obunden men har en tydlig bostadspolitisk profil.[källa behövs] Tidigare har man haft starka band till arbetarrörelsen och Socialdemokraterna,[källa behövs] bland annat via sitt medlemskap i studieförbundet ABF och Palmecentret.[källa behövs] Detta band till socialdemokratin har på senare år luckrats upp,[källa behövs] bland annat genom den tidigare ordföranden Barbro Engman.[källa behövs] Hyresgästföreningen har bland annat på senare år i flera debattartiklar starkt kritiserat såväl socialdemokratiska som borgerliga bostadspolitiska förslag.[källa behövs]

Förbundsordföranden[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förslag för en förbättrad bostadsmarknad
  2. ^ https://www.hyresgastforeningen.se/stod-och-rad/hyra/fragor-och-svar/vad-ar-en-hyressattningsavgift/
  3. ^ [a b] Anders Gustafsson. "Gustafsson: (S)ystemet är riggat", bt.se, 26 juli 2016. Åtkomst den 1 maj 2018.
  4. ^ http://fåtillbakahyran.se/sju-steg-guide-aterbetalning-oskalig-hyra/
  5. ^ ”Från bra till enastående – Agenda 2016 och varumärkesplattform”. Hyresgästföreningen. http://dokument.nerladdning.hgfnynas.se/Agenda%202016/Bilaga_1a_kortversion_agenda_2016_varum%C3%A4rkesplattform.pdf. [död länk]
  6. ^ Hyresgästföreningens hemsida - fakta Arkiverad 8 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Alfredsson, Björn (2009). Folkrörelse i fritt fall: en kritisk granskning av Hyresgästföreningen : ett bokprojekt från Bekymrade hyresboende. Stockholm: Bekymrade hyresboende. Libris 11792045 
  • Brink, Göte (1990). Hyresgästernas fritidsverksamhet: historik. [Göteborg]: [Hyresgästfören. i västra Sverige]. Libris 1235368 
  • Brink, Göte (1991). Slaget om Olskroken. Stockholm: Tiden. Libris 7421836. ISBN 91-550-3817-4 
  • Hyresgästföreningens historia. Stockholm: Hyresgästföreningen. 2004. Libris 9731183 
  • Ivarsson, Michael; Tengling Ulla (1988). Ett hem i folkhemmet: berättelsen om en levande folkrörelse : Hyresgästernas riksförbund 65 år. Stockholm: Hyresgästernas riksförb. Libris 758516 
  • Wallander, Sven (1968). Mitt liv med HSB: en bostadspionjär berättar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 709604 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]